Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Människan är ”byggd” för rörelse, det vill säga fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet påverkar på flera olika sätt kroppens organsystem. Fysisk aktivitet är ett komplext beteende. Det definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila.

Fysisk aktivitet kan ske i hemmet, på arbetet, under transporter, på fritiden och under organiserad fysisk träning. Fysisk inaktivitet är således avsaknad av kroppsrörelse, det vill säga nära den energiförbrukning vi har i vila. I Sverige används också begreppet stillasittande för att beskriva inaktivitet. En dag består av en blandning av inaktivitet (liggande, sittande, stående) och olika typer och grader av fysisk aktivitet (rörelse med låg till mycket hög ansträngning).

Träning är en aktivitet med den klara målsättningen att behålla eller öka prestationsförmågan. För att något ska kallas träning ska det vara ansträngande. Den största delen av vår fysiska aktivitet är alltså inte träning. Den stora utmaningen är att öka den totala fysiska aktiviteten och minska stillasittandet, inte bara att få människor att träna.

Om vi är tillräckligt fysiskt aktiva minskar risken för att dö i förtid samtidigt som många sjukdomar och besvär förebyggs. Fysiskt aktiva personer har lägre risk för till exempel hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, fetma och depression.

Många av effekterna på kroppen är väl kända, till exempel förbättrad hjärtfunktion, starkare muskler, sänkta blodfetter, sänkt blodtryck och förbättrad blodsockerreglering. Mindre känt är att hjärnans funktioner påverkas bland annat med ökad stresstolerans, större välbefinnande och en sänkt ångesnivå. Riskerna med fysisk aktivitet är få och kan i de flesta fall undvikas genom att aktiviteten anpassas till individen.

För att förebygga och behandla sjukdom är det viktigt att komma till en viss nivå av fysisk aktivitet. Att vid otillräcklig fysisk aktivitet ge stöd att öka nivån av rörelse är en behandlande åtgärd vid många olika sjukdomstillstånd. Rörelse kan främjas på många olika sätt och fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod, att använda stegmätare en annan.

Skillnader i länet

Folkhälsoenkäten som gjordes 2014 visar att det inte finns någon större skillnad i andelen män och kvinnor som motionerar 1-2 timmar per vecka (eller mer). Men en större andel av personer födda utanför Europa uppger att de nästan aldrig motionerar jämfört med övriga. Och personer med längre utbildning motionerar i större utsträckning än personer med kort utbildning.

Med webbverktyget Folkhälsokollen får du snabbt och enkelt en överblick över hur det ser ut just i din kommun eller stadsdel. Se statistik för andelen i befolkningen som uppger att de motionerar minst 1 - 2 timmar i veckan, går och cyklar mer än 20 minuter per dag och de som uppger att de ägnar sig åt stillasittande aktiviteter (t.ex. läsa, titta på tv/dator/surfplatta) minst 4 timmar per dag på fritiden.

Fysisk aktivitet i behandling

FYSS

Handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS, är ett stödverktyg för sjukvårdspersonal när de ska rekommendera fysisk aktivitet. FYSS 2017 finns nu tillgänglig. Rekommendationer finns för exempelvis gravida, barn och ungdomar samt för personer med olika diagnoser.

Förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR

Genom ett personcentrerat samtal kommer patienten och vårdgivaren tillsammans fram till olika förslag på träning som kan vara lämplig. Allt utgår från det resultat som personen vill och behöver uppnå. Hur det har gått med aktiviteten, ska följas upp av den som skrivit receptet.

Läs om olika aktiviteter och aktivitetsarrangörer på FaRledare.se

Vissa aktivitetsarrangörer erbjuder ett lägre pris och extra stöd till patienter som får fysisk aktivitet på recept, FaR. På webbplatsen FaRledare.se finns olika sökfunktioner som stöd för att hitta en lämplig aktivitet. Kravet för att få vara med på FaRledare.se är att aktörerna är certifierade. Sök aktiviteter och läs mer på FaRledare.se.

Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor

Vårdprogrammet vänder sig till öppen vård och sjukhusansluten vård och alla personalkategorier som möter människor som behöver stöd för att förändra sina levnadsvanor. Av de tre nivåer för råd om samtal vid ohälsosamma matvanor som beskrivs ges kvalificerat rådgivande samtal den högsta prioriteten. Därpå följer det rådgivande samtalet. Enkla råd kan dock utgöra det första steget i en rådgivning som leder vidare till ett kvalificerat rådgivande samtal. Läs mer:

Frågor och svar om hälsofrämjande arbete

Socialstyrelsen presenterade 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som ett underlag för landstingens sjukdomsförebyggande arbete. Här finns frågor och svar om riktlinjerna.

KVÅ-koder fysisk aktivitet

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas en statistisk beskrivning av vårdens innehåll. Av de tre nivåer för samtal om fysisk aktivitet som beskrivs ges det rådgivande samtalet, med tillägg och uppföljning, högsta prioritet. Ett enkelt råd kan däremot vara det första steget i en rådgivning som leder vidare till ett rådgivande samtal. KVÅ-koder för fysisk aktivitet:

  • DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
  • DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet

Statistik år 2016 för registrerade samtal enligt DV 131-133

Antalet registrerade FaR år 2016, enligt DV 200, är totalt 5 758.

Patientmaterial

I Bra mat och rörelsefoldern har de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet sammanfattats.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bra mat och rörelse

Folder om bra mat och rörelse att ladda ner eller beställa. Finns även på engelska, arabiska, somaliska och turkiska. Kan användas från gymnasieålder. Sammanfattande råd om bra mat och fysisk aktivitet med tabeller för ”öka–byt ut–minska” i färgerna grönt–gult–rött.

Goda levnadsvanor gör skillnad - broschyr

Egentester, olika tips och råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, här med SLL-logga på framsidan.

Handlingsprogram övervikt och fetma på nätet, fysisk aktivitet

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet samt hitta stöd och verktyg inom området fysisk aktivitet för olika aktörer och målgrupper.

Utbildningar

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer

Utbildningarna och seminarierna vänder sig till dig som arbetar med folkhälsofrågor i Stockholms län. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, eller som politiker eller tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Akademiskt primärvårdscentrum stödjer implementeringen av FaR och HPÖ

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har fått i uppdrag att stödja implementeringen av FaR och HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildningar om motiverande samtalsteknik, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Sundkurs.se

Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.