Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Bra matvanor är en förutsättning för välbefinnande och god hälsa. Vi behöver äta en varierad kost som täcker behovet av alla näringsämnen. Med hälsosamma matvanor minskar risken för sjukdom, lidande och en förtidig död, samtidigt kan samhället göra hälsoekonomiska vinster.

Enligt Global Burden of Disease-studien, GBD, är ohälsosamma matvanor den näst största riskfaktorn i Sverige. I Stockholms län är kostrelaterade riskfaktorer den största riskfaktorn för sjukdomsbördan både för män och kvinnor. Det finns en stor potential för folkhälsovinster i länet med förbättrade matvanor. Saltintaget bör uppmärksammas.

Skillnader i länet

Folkhälsoenkäten som gjordes 2014 visar att kvinnor jämfört med män oftare äter grönsaker, frukt, bär och fisk och mer sällan söta och feta livsmedel. Personer med högre utbildning äter mer hälsosamt än de med lägre utbildningsnivå. Svenskfödda i Stockholms län har överlag bättre matvanor än personer födda i andra länder, men samtidigt äter de mindre grönsaker, frukt och bär.

Med webbverktyget Folkhälsokollen får du snabbt och enkelt en överblick över hur det ser ut just i din kommun eller stadsdel. Se statistik för andelen i befolkningen som uppger att de äter grönsaker, frukt och bär minst tre gånger om dagen.

Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor

Vårdprogrammet vänder sig till öppen vård och sjukhusansluten vård och alla personalkategorier som möter människor som behöver stöd för att förändra sina levnadsvanor. Av de tre nivåer för råd om samtal vid ohälsosamma matvanor som beskrivs ges kvalificerat rådgivande samtal den högsta prioriteten. Därpå följer det rådgivande samtalet. Enkla råd kan dock utgöra det första steget i en rådgivning som leder vidare till ett kvalificerat rådgivande samtal. Läs mer:

Frågor och svar om hälsofrämjande arbete

Socialstyrelsen presenterade 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som ett underlag för landstingens sjukdomsförebyggande arbete. Här finns frågor och svar om riktlinjerna.

KVÅ-koder matvanor

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas ett underlag för en statistisk beskrivning av vårdens innehåll. KVÅ-koder för matvanor:

  • DV141 - Enkla råd om matvanor
  • DV142 - Rådgivande samtal om matvanor
  • DV143 - Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor

Statistik år 2016 för registrerade samtal enligt DV 141-143

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting arbetar evidensbaserat och de råd om hälsosamma matvanor som ges ska utgå från Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa bygger i sin tur på Nordiska näringsrekommendationer, NNR, som är en gemensam bas för råd om hälsosam mat i vården och i det hälsofrämjande arbetet.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Patientmaterial

Livsmedelsverkets råd finns beskrivna i olika stöd och verktyg, såväl generella som målgruppsanpassade. I Bra mat och rörelsefoldern har de allmänna rekommendationerna sammanfattats.

 

 

 

 

 

 

Bra mat och rörelse - Svenska

Folder om bra mat och rörelse för nedladdning eller beställning. Kan användas från gymnasieålder. Sammanfattande råd om bra mat och fysisk aktivitet med tabeller för ”öka–byt ut–minska” i färgerna grönt–gult–rött.

Goda levnadsvanor gör skillnad - broschyr

Egentester, olika tips och råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), här med SLL-logga på framsidan.

Handlingsprogram övervikt och fetma på nätet, hälsosamma matvanor

Här kan du läsa mer om hälsosamma matvanor samt hitta stöd och verktyg inom området hälsosamma matvanor för olika aktörer och målgrupper.

 

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 

Det finns stark evidens för att kvalificerat rådgivande samtal för vuxna inom hälso- och sjukvården kan öka frukt- och grönsakskonsumtionen. Sådan rådgivning kan också minska fettintaget enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Frågor och svar om hälsofrämjande arbete

Socialstyrelsen presenterade 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som ett underlag för landstingens sjukdomsförebyggande arbete. Här finns frågor och svar om riktlinjerna.

 

Nordiska näringsrekommendationer

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, har en tung vetenskaplig förankring som ger ett gott stöd för hur man bör äta hälsosamt. Att äta enligt dessa näringsrekommendationer leder till ett hälsosamt liv med mindre risk för övervikt och fetma.

I NNR ligger fokus på helheten och ett samlat hälsosamt matmönster. Det kännetecknas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, nötter och från, fullkornsprodukter, fiskoch skaldjur, vegetabiliska fetter och magra mejeriprodukter.

Kvaliteten på kolhydrater och fett är viktig. Det är vetenskapligt väl belagt att en balans mellan mättade och omättade fetter är viktig ur hälsosynpunkt. Att äta övervägande omättade fetter från växtriket och havet minskar risken för flera sjukdomar och riskfaktorer, till exempel diabetes typ 2 och bukfetma. Det har också en direkt koppling till ateroskleros och höga blodfetter.

Det är inte enbart kvaliteten på fettet som är av vikt för hälsan utan även kvaliteten på de kolhydrater vi äter. De bör komma från fullkornsprodukter.

Högt intag av både fullkorn och fibrer kan bidra till en minskad risk för kardiovaskulär sjukdom, diabetes typ 2 och förstoppning. Det är också kopplat till att hålla en hälsosam vikt.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020

I handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, delas åtgärder in i de tre strategierna hälsofrämjande, förebyggande och behandling. Arbete med att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet tillsammans med att minska stillasittande är grundläggande i HPÖ.

Utbildningar

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer

Utbildningarna och seminarierna vänder sig till dig som arbetar med folkhälsofrågor i Stockholms län. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, eller som politiker eller tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Akademiskt primärvårdscentrum stödjer implementeringen av HPÖ

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har fått i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildningar om motiverande samtalsteknik, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor

Dina patienter vill att du ska prata mat. För att underlätta för dig har Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tagit fram webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor. Utbildningen grundas i evidensbaserade kostråd och näringsrekommendationer. Här beskrivs vilka patienter som ska erbjudas rådgivande samtal och hur ett samtal kan genomföras, till din hjälp har du också filmade patientsamtal och praktiska övningar. Utbildningen riktar sig i första hand till sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, barnmorskor och dietister, men även till annan hälso- och sjukvårdspersonal som träffar personer som behöver stöd att förändra sina matvanor.

Sundkurs.se

Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.