Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Vad är en remiss?

En remiss är en handling som utgör beställning av en tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient. Remissen redogör för symtom och tidigare sjukdom och ska vara av sådan kvalitet att mottagande vårdgivare kan bedöma det medicinska behovet.

Remisser kan utfärdas av all legitimerad vårdpersonal, AT-läkare samt vikarierande underläkare och även av patienten själv (läs mer under rubriken Egenanmälan). Remisser är även nödvändiga för medicinsk service, men här gäller olika regler för remissutfärdare beroende på vilken slags remiss det rör sig om och vilken kunskap som krävs för att utfärda remissen.

På Viss finns information om vilka uppgifter remissen ska innehålla och till vilken vårdnivå den ska skickas:

Det finns inga formella krav på remiss till specialiserad vård, men de flesta specialister behöver i praktiken en remiss från en vårdgivare för att kunna göra en korrekt medicinsk prioritering av patienten.

Stockholms läns landsting behöver remiss för logopedi, obstetriska ultraljud, medicinsk fotsjukvård, huddiatermi, planerad specialiserad rehabilitering och öron- näsa- halsakuten/Karolinska Universitetssjukhuset Solna (med undantag av vård som inte kan anstå) samt inom vårdval öron, näsa och halssjukdomar, vårdval hud och vårdval ryggkirurgi.

Remiss är även nödvändig för medicinsk service som till exempel röntgenundersökningar och laboratorieanalyser.

Remissregelverket med kommentarer

Specialistvårdsremiss

Specialistvårdsremisser används i speciella fall, exempelvis när en patient remitteras till specialistvård i ett annat landsting på grund av att vården inte finns i det egna landstinget eller för en ny medicinsk bedömning.

Remittering till icke offentligfinansierad vård

En patient kan remitteras till icke offentligfinansierad vård förutsatt att patienten informeras om kostnad för sagda vård, samt att det finns offentligfinansierad vård som alternativ om så är fallet.

Egenanmälan

En egenanmälan är ett brev som patienten själv skriver med patientens personuppgifter och en kortfattad information om symtom, tidigare diagnoser och utredningar. Den ska vara av sådan kvalitet att den mottagande vårdgivaren kan bedöma det medicinska behovet. Adekvata journalhandlingar ska bifogas om sådana finns. Det är oftast bättre att gå via husläkare så att korrekt medicinsk prioritering görs, vilket kan ge kortare väntetid.

Egenremiss gäller endast öppenvård. En uppdaterad lista på vilka landsting som har remisskrav för öppenvård finns på SKL:s webbplats:

Överföring av patientuppgifter över internet ska göras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna.

Personnummer får inte skickas via e-post.

Information till patienten när remiss skrivs

I samband med att remissen skrivs ska du informera patienten om:

  • Hur lång väntetid det är till mottagningsbesök och behandling. I de fall väntetiden är längre än vad vårdgarantins tidsgränser tillåter ska du också informera patienten om vårdgarantin och valmöjligheter. Patienten kan välja att avsäga sig vårdgarantin.
  • I samband med information om valfrihet och vårdgaranti ska patienterna informeras om att det ofta går snabbare att få tid hos en annan specialistläkare, än specialistläkare i allmänmedicin, om de har en remiss och att prioritering sker efter medicinska behov.
  • Att patienten ska meddela om åtgärd inte längre är aktuell, till exempel om hon/han har blivit omhändertagen av annan vårdgivare, inte längre är intresserad, eller om hennes/hans hälsotillstånd förbättrats.
  • Förändringar hos remissmottagaren, till exempel om väntetiden blir längre än planerat eller om verksamhetens uppdrag förändras. Patienten ska också då informeras om sina rättigheter och valmöjligheter. Även remittenten ska informeras i dessa fall.
  • Telefonnummer och eventuella telefontider samt andra kontaktvägar dit patienten kan vända sig vid behov:

Vårdgarantikansliet

Telefontid: måndag-fredag 7.30-12

Tidsgränser

Tidsgränser för remittering

Vid remittering bör du välja en mottagare med rimliga väntetider. Om en remissmottagare inte kan hålla vårdgarantin ska denne skicka tillbaka remissen och/eller meddela dig som remitterat.

Remissen ska enligt vårdgarantin:

  • skickas inom tre arbetsdagar efter det att läkaren har beslutat om remiss
  • bedömas inom tre arbetsdagar från att den har kommit till remissmottagande mottagning eller klinik
  • göra det möjligt att få tid till en husläkare inom fem arbetsdagar när så är medicinskt motiverat
  • göra det möjligt för patienten att träffa en annan specialistläkare, än specialistläkare i allmänmedicin, inom 30 dagar efter att beslut om remiss tagits. När patienten träffat specialist ska behandling påbörjas inom 90 dagar efter att beslut om behandling tagits. Vid remiss till husläkarmottagning ska patienten få tid inom 5 dagar.

Tidsgränser för att ta emot remisser

Remissen ska enligt vårdgarantin:

  • bedömas inom tre arbetsdagar från att den har kommit till din mottagning eller klinik
  • göra det möjligt för patienten att träffa en annan specialistläkare inom 30 dagar efter att beslut om remiss tagits. När patienten träffat en annan specialist ska behandling påbörjas inom 90 dagar efter att beslut om behandling tagits. Adekvata journalhandlingar ska bifogas om sådana finns.

Giltighetstid för remiss

Riktlinjerna för specialiserad vård (inklusive enheter som handlägger barn och ungdomar med psykisk ohälsa) skiljer på om patienten av erbjudits tid för vårdkontakter eller om kliniken och patienten har kommit överens om tiden.

Erbjuden tid Patienten får en "kallelse" med erbjudande om vårdkontakt (datum och klockslag)
Överenskommen tid Kliniken kontaktar patienten per telefon alternativt patienten ringer till klini-ken ("bra mottagning") och tid för vårdkontakt avtalas (datum och klockslag)

Observera att bokning via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) och boka direkt = överenskommen tid.

Generellt gäller att klinikerna skall vara lyhörda för önskemål om att omboka en erbjuden tid, utan att ifrågasätta skälet. När patienten vill boka om en tid, bör ny tid erbjudas direkt när patienten ringer. Det är olämpligt att skicka ny kallelse med risk för att inte heller ny tid passar.

När kliniken skickar "kallelse på kallelse" finns ingen gräns för hur många gånger patienten kan omboka erbjuden tid. Däremot bör antalet ombokningar av överenskommen tid begränsas till två tillfällen (tre tider med ursprungligt erbjuden tid inräknad). Därefter kan remissen återsändas till remittenten och patienten informeras. Medicinskt ansvarig ska dock alltid värdera patientens autonomi och medicinska behov innan beslut om återremittering tas.

När du inte kan ta emot remiss

För att tillgängligheten till vård ska vara god är det av största vikt att om du som remissmottagare inte kan hålla vårdgarantin, bedömer att remissen är ofullständig, eller ställd till fel vårdnivå (enligt VISS), kontaktar remittenten eller skickar tillbaka remissen med motivering.

Du ska informera patienten om:

  • Förändringar på din mottagning, till exempel om väntetiden blir längre än planerat eller om verksamhetens uppdrag förändras. Patienten ska också då informeras om sina rättigheter och valmöjligheter. Även remittenten ska informeras i dessa fall.
  • Då vård och behandling så lång som möjligt ska planeras tillsammans med patienten är det viktigt att du samråder med patienten om att denne kommer att vårdas hos en samarbetspartner (underleverantör) till dig.

Verksamhetschefens ansvar

Verksamhetschefen ansvarar för att:

  • regelverket för remisshantering tillämpas och följs upp
  • all berörd personal vet vilka regler, rutiner och vilken ansvarsfördelning som gäller vid hantering av remisser
  • rutiner för hantering av väntande patienter finns framtagna och tillämpas
  • undvika att patienter väntar längre än vårdgarantins tidsgränser.

Regelverket ska tillämpas i alla sammanhang där remisser sänds och tas emot. Reglerna syftar dels till att förtydliga de lagar och förordningar som finns inom området, dels till att komplettera de delar i vårdavtalen som beskriver remisshantering.

Grunderna till regelverket finns i Hälso- och sjukvårdslagen och i Socialstyrelsens förordningar (SOSFs 2017:25 och SOSFs 2011:09).

Frågor och svar

Relaterad information