Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Överviktsproblematiken är ojämnt fördelad i befolkningen. Personer med lägre utbildning och sämre socioekonomisk situation än befolkningen i stort är oftare överviktiga. Förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten krävs för att övervikt och fetma ska minska i befolkningen.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) syftar till att sprida kunskap om och förutsättningar för hälsofrämjande, och förebyggande åtgärder samt bedriva metodutveckling för behandling av övervikt och fetma.

De prioriterade grupperna för arbetet med övervikt och fetma är:

  • Barn och ungdomar

    samt grupper med särskilt stort behov av stöd:
  • Gravida med övervikt och fetma
  • Personer med psykisk ohälsa, övervikt och fetma
  • Personer med funktionsnedsättning, övervikt och fetma

De prioriterade grupperna ska uppmärksammas i hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och behandlande åtgärder. I handlingsprogrammet prioriteras också tidigt insatta åtgärder och att minska skillnaderna i övervikt och fetma i länet.

Barn och ungdomar

 

Hälsofrämjande program som kombinerar en rad olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är mycket effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet, och för att förebygga övervikt och fetma. Viktiga arenor som når alla barn är hälso- och sjukvård, förskolan, skolan och särskolan.

Viktigt att mobilisera hela familjen

Det är ofta en utmaning för vårdnadshavare att förändra levnadsvanor, både för egen del och för barnet. Samtidigt är vårdnadshavare ofta väldigt motiverade och vill sina barns bästa. Det gäller att försöka mobilisera hela familjen till förändringar i önskad riktning. Det är också viktigt att inge hopp och tilltro samt träna uthållighet i att etablera nya goda vanor. Vuxna kan behöva stöd i att se barnet som en egen individ så att vårdnadshavarens eventuellt egna viktproblematik inte försämrar chansen att hjälpa barnet till hälsosam vikt.

Samverkan i barnets nätverk en framgångsfaktor

Förskola och skola har stor betydelse genom att vara hälsosamma föredömen kring mat och fysisk aktivitet och att skapa möjligheter för barn att röra sig i en trygg utomhusmiljö. Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång.

Barnets nätverk


Hur ser det ut med barn och ungdomars hälsa där du arbetar? Läs mer:

Läs mer om olika aktörer och målgrupper, anpassade stöd och verktyg

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Gravida med övervikt och fetma

 

Vid graviditet ligger fokus på god nutrition och näringskvalitet eftersom den gravida kvinnan har förhållandevis högt behov av näringsämnen.

Begränsa viktuppgång

Överdriven viktökning medför hälsorisk för både mor och barn. En målsättning för barnmorskemottagningarna, BMM, är därför att begränsa viktuppgång för gravida med övervikt och fetma. Regelbundna måltider, allsidig kost och begränsning av energirika och näringsfattiga livsmedel såsom sötsaker, söta drycker och snacks är grundpelare i kostråd till den gravida kvinnan.

Fysisk aktivitet viktig för att minska risken för psykisk och fysisk ohälsa

Gravida kvinnor med fetma lider oftare av depression och ångest och man har också sett att allvarligare psykiska sjukdomar såsom ätstörningar och psykos är vanligare bland gravida. De har även en högre risk att drabbas av depression efter förlossningen.

Fördelarna för den gravida att vara fysiskt aktiv är desamma som för övriga vuxna och innefattar, förutom ett bibehållet eller ökat fysiskt välbefinnande, bland annat mindre trötthet samt minskad risk för extremitetssvullnad och varicer (åderbråck). Dessutom upplever fysiskt aktiva gravida mindre ofta stress, ångest, depression och sömnstörningar samt har lägre förekomst av ländryggsbesvär.

Hur ser det ut med gravida, övervikt och fetma där du arbetar? Läs mer om olika aktörer och målgrupper, anpassade stöd och verktyg:


Personer med psykisk ohälsa, övervikt och fetma

 

Psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten är högre hos unga än hos äldre och varierar något med födelseland. Inga större skillnader ses mellan personer med lång eller kort utbildning. När det gäller allvarligare psykisk ohälsa tycks dock utbildningsnivå och livsvillkor spela in.

Barndomen är viktig för den psykiska hälsan och en god uppväxt med sociala nätverk är skyddande vid påfrestande händelser senare i livet. Tidiga insatser och en förstärkning av första linjens psykiatri kan verka hälsofrämjande.

Psykisk ohälsa ökar risken för övervikt och fetma

God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. En positiv självbild och gott självförtroende bidrar till individens utveckling. Psykisk ohälsa är inte liktydigt med psykisk sjukdom. Med psykisk ohälsa menas en sänkt psykisk funktionsförmåga, till exempel trötthet, nedstämdhet, håglöshet och upplevelse av stress. Denna sänkta psykiska funktionsförmåga kan resultera i minskad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Denna grupp behöver stöd och kunskap om hälsosamma kostvanor och vikten av fysisk aktivitet.

Hur ser det ut med psykisk ohälsa, depression och ångest hälsa där du arbetar? Läs mer:

Läs mer om olika aktörer och målgrupper, anpassade stöd och verktyg

Läs mer om psykisk hälsa

Personer med funktionsnedsättning, övervikt och fetma

 

Med funktionsnedsättning menas en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Övervikt och fetma är vanligare förekommande vid vissa funktionsnedsättningar och kan lätt hamna i skymundan i vården på grund av den övriga problematiken.

Personer med funktionsnedsättning riskerar förutom en stillasittande fritid, ofta ett allt för lågt intag av frukt och grönt. Orsaken till viktuppgång i denna grupp är i stor utsträckning kopplad till levnadsvanor och medicinering.

Fysisk funktionsnedsättning

Fetma förekommer oftare hos personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar. Vid till exempel ryggmärgsbråck är redan övervikt förenad med en säkerställd ökad ohälsa. Viktreduktionsbehandling kan vara svår vid grav neurologisk sjukdom eller skada då energibehovet kan vara mycket lågt.

Intellektuell funktionsnedsättning

Redan i tre-års åldern år förekommer fetma oftare hos barn med en utvecklingsförsening jämfört med hos normalbegåvade barn och skillnaden har ökat vid fem års ålder. Hos vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar har förekomst av fetma rapporterats så hög som hos hälften (50 %) av personer boende i gruppbostad i Stockholm och oftare hos kvinnor än män i motsats till i befolkningen i stort i Sverige. Det är en avsevärd skillnad jämfört med förekomsten av fetma i befolkningen i övrigt i Stockholm som är 11 %.

Psykisk funktionsnedsättning

Flera faktorer såsom nedsatt kroppskännedom, kognitiva svårigheter, besvärlig ekonomisk situation med mera försvårar en hälsosam livsstil för personer drabbade av allvarlig psykiatrisk sjuklighet. Ett flertal av de psykofarmaka som används ökar också de metabola riskfaktorer som påverkar aptitregleringen, vilket bidrar till viktökning. Många kliniker har tagit fasta på detta och har program som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten, öka medvetenheten om hälsosamma matvanor och minska tobaksbruk. Psykiatriska föreningen har riktlinjer för att förebygga och behandla metabol risk vid allvarlig psykisk sjukdom.

Läs mer om olika aktörer och målgrupper, anpassade stöd och verktyg

Kontakt