Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

 

Fakta

Fetma ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Cirka 20-25 % av ungdomar i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 % lider av sjukdomen fetma. Barn med fetma utvecklar insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Prognosen för barn med fetma och övervikt avseende möjligheten att utan behandling bli normalviktiga som vuxna är idag dålig. Cirka 80 % av de barn som i 6-7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren.

Övervikt och fetma debuterar i allt tidigare ålder, och är ett stort folkhälsoproblem som angår oss alla. Tidig fetmautveckling är allvarlig för den framtida hälsan. Medellivslängden sjunker ju tidigare under vuxenåren som fetman har debuterat. Sammanfattningsvis kan man med fog betrakta barn- och ungdomsfetma som en ny folksjukdom. Det krävs förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten för att övervikt och fetma, liksom följdsjukdomar, ska minska. Du kan göra skillnad!

BUMM bedriver specialistvård för barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som har en komplicerad sjukdomsbild, men som inte behöver akutsjukhusets specialistkompetens och utrustning. BUMM kan vara sjukhusanslutna eller arbeta inom Vårdval och har samma uppdrag oavsett organisationsform. Alla BUMM i SLL har uppdrag att behandla barn med fetma. Kriterier för vilka barn/unga som ska tas emot på barn- och ungdomsmedicinska mottagningar respektive på husläkarmottagningar finns beskrivet på webbplatsen Viss.nu:

Tilläggsuppdrag

BUMM kan också ansöka om tilläggsuppdrag för att ytterligare stärka sin kapacitet för att behandla barn och ungdomar med fetma.  Målgrupper för tilläggsuppdraget är:

  • Barn och ungdomar från 4 år med isoBMI > 303
  • Barn och ungdomar med övervikt i kombination med överviktsrelaterade sjukdomar.
Förfrågningsunderlag

Definition av övervikt och fetma

Världshälsoorganisationen WHO definierar övervikt och fetma som en ansamling av överflödigt kroppsfett i en utsträckning som kan påverka hälsan. Övervikt innebär att väga för mycket, och i detta begrepp kan även fetma inkluderas. Den definition av fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat BMI eller body mass index.

I internationellt arbete har det tagits fram riktlinjer för BMI och barn. BMI för barn kallas IsoBMI och värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. Däremot skiljer sig viktklassificeringen markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år. Läs hur du kan beräkna BMI för barn:

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer i länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter barn och ungdomar, och vill vara ett stöd för familjen:

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är familjens mål?
  • Vilka är mina mål som behandlare?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och familjer att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar.

Ett av tre övergripande utfallsmål är att i slutet av år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 procent och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 procent. En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig.

Andelen 4-åriga barn med övervikt och fetma år 2001-2008 och 2011 samt mål för år 2020

Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter. Målvärden är baserade på Barnhälsovårdens årsrapport 2013.

Tillförlitliga data saknas för andra åldersgrupper, men andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ligger stabilt sedan sju år tillbaka, enligt rapportering från BVC. Hur ser det ut med barn och ungdomars vikt där du arbetar? Läs mer:

Orsaken till den höga förekomsten av övervikt och fetma i vårt land, och globalt, måste sökas i moderna levnadsvanefaktorer: Ökat intag av kalorier, kanske särskilt söta drycker, och otillräcklig fysisk aktivitet. Sannolikt bidrar också levnadsvanor med stress där snabbmat eller oregelbunden måltidsordning och där hälsosamma beteenden, som att promenera i stället för att åka bil till förskolan, inte hinns med. Många barn tillbringar många timmar varje dygn med datorer, läsplattor, TV och mobiltelefoner.

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, stödjer vårdaktörer i länet i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. De erbjuder också utbildning för Tilläggsuppdrag barnobesitas. Se intervju:

Södertälje BUMM erbjuder teambaserad fetmabehandling. Se intervju:

Rikscentrum Barnobesitas bedriver regionvård vid fetma, för de tyngsta barnen. Se intervju:

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång.

Barnets nätverk

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I vårdprogrammet utgör barnspecialistvården vid BUMM basen för behandling av barn och ungdomar med fetma. BUMM samverkar bland annat med dietister och fysioterapeuter inom primärvårdsrehabiliteringen med tilläggsuppdrag barnfetma, med första linjens psykiatri och med BUP.

I all behandling är det viktigt att klarlägga arbetsfördelning, roller och målsättning med barnet och barnets familj. Det är inte genom att komma till doktorn som barnet blir smalare, utan genom de förändringar som sker mellan besöken.

De allra flesta föräldrar vill det bästa för sina barn och är angelägna om barnets framtida hälsa. Ibland avböjer familjen fetmavård för sitt barn, kanske för att de saknar förmåga eller inte tror att det hjälper, för att andra problem i familjen är så stora att familjen upplever att det inte finns kraft för fetmabehandling. Ibland stannar vårdinsatsen i en kedja av avbokningar och uteblivna besök. Uppgiften för vårdgivaren blir då att försöka vidmakthålla en kontakt i någon form och uppmuntra framtida kontakt för mer regelrätt fetmabehandling.

Det är viktigt att föräldrarna förstår att fetma inte brukar bli bättre ”av sig själv”, och att uteblivet viktarbete ofta betyder att barnet inte står kvar på sin vikt utan ökar i vikt så att problemet förvärras. Förklara betydelsen av tidiga, gradvisa och små insatser och försök skapa en allians för en insats som familjen mäktar med, om det så bara är att komma tillbaka för vägning om 4 - 6 månader. Försök att samverka på ett smidigt sätt med skolsköterska eller annan person som finns geografiskt nära barnet för att underlätta. Poängtera att barnets fetma är en sjukdom som är förenad med hälsorisker och att det är därför behandlingen är angelägen. Använd gärna MI-inspirerade tekniker för att försöka skapa en allians med familjen och minska risken för att väcka ytterligare motstånd.

Ibland är barnet medicinska och sociala situation så allvarlig att utebliven fetmabehandling motiverar anmälan enligt socialtjänstlagen. Diskutera med erfarna kollegor i dessa svåra och utvalda fall.

Vårdgivartips: Gör en enkel enkät med anamnestiska frågor

Familjer kan ibland beskriva en upplevelse av hur de vid upprepade besök fått berätta ”samma saker” om sig själva och att de ”ger” information och inte ”får” med sig något de inte redan visste av sin vårdgivare.

Anamnesupptagningen bör vara grundlig och det brukar behövas en timme till ett nybesök. Men försök arbeta så att familjen också hinner få återkoppling kring det den berättar och så att det finns en ömsesidighet i samtalet.

Redogör för bakgrundsfaktorer i din journal på ett sådant sätt att informationen kan hittas och inte måste inhämtas om och om igen vid framtida kontakter. Om ni är flera i ett team som träffar en ny patient är det bra att bestämma vem som frågar om vad.

En enkel enkät som föräldern i lugn och ro besvarar hemma före besöket underlättar för alla inblandade och sparar tid vid besöket, och som ger möjlighet för föräldern att inhämta information från släktingar och tillväxtuppgifter inför besöket.

I barnfetmaregistret Boris (https://boris.carmona.se/) noteras flera av variablerna ovan och en enkät för mottagningen kan därför baseras på frågorna från Boris för att underlätta registrering.

Remittera vidare

Om barnet efter ett års behandling vid BUMM inklusive dietistkontakt inte fått effekt av insatserna bör barnet remitteras vidare i samråd med familjen. Vid samsjuklighet, som laboratorieprover talande för fettlever och allvarlig insulinresistens, svåra neuropsykiatriska tillstånd eller andra faktorer kan barnet remitteras tidigare om inte insatserna på BUMM ger tydlig effekt.

BUMM utan tilläggsuppdrag kan vid utebliven behandlingseffekt remittera till BUMM med tilläggsuppdrag. Alla BUMM kan remittera till Rikscentrum Barnobesitas  eller Överviktscentrum vid behov av utökade insatser. Rikscentrum Barnobesitas och Överviktscentrum Karolinska Universitetssjukhuset bedriver regionvård vid fetma. Rikscentrum Barnobesitas vid Huddinge sjukhus tar med remiss emot barn upp till 16 år. Överviktscentrum Norra Stationsgatan har verksamhet för ungdomar 16-25 år och har dessutom verksamhet för vuxna. Överviktscentrum har också fått uppdrag att utreda unga under 25 år inför eventuell fetmakirurgi. Vården är teambaserad med hög grad av samverkansinsatser.

Sachsska barn - och ungdomssjukhusets barnendokrinmottagning utreder och behandlar barn med fetma med samsjuklighet under 18 års ålder och tar emot remisser från BUMM.

Läs mer:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor

Barn behöver näring för att växa och utvecklas. Det är inte vad barnet äter vid enskilda måltider eller dagar som är det viktiga, utan vad det äter under en längre tid. Målet är alltså inte att försöka få varje måltid perfekt utan att i det stora hela erbjuda bra mat.

Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen. För barn, precis som för vuxna, är det bra att äta varierat, det vill säga att äta många olika sorters mat. Då får barnet i sig den näring det behöver – protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.

Genom att servera olika sorters mat kan barnet att vänja sig vid många smaker. Många barn är skeptiska till ny mat och kan behöva pröva ett nytt livsmedel många gånger för att vänja sig vid den nya smaken. Det kan vara lättare att ta till sig en ny smak om den serveras tillsammans med mat som barnet redan tycker om. Läs mer om rekommendationer för olika åldrar:

Vad ska barn äta för att ändra sin vikt

För att ändra ett barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat. De viktigaste kostråden för barn är att:

  • Äta regelbundna måltider
  • Äta mycket frukt och grönsaker
  • Äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • Äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • Äta mindre socker, glass och godis
  • Dricka mindre av söta drycker
  • Äta lagom stora portioner.

Barn bör helst äta mat tre gånger om dagen på ganska bestämda tider. Ett sätt att få bättre koll på maten är att äta enligt tallriksmodellen. Läs mer:

Kost till barn och ungdomar med fetma

En bra rollfördelning är ofta att de vuxna behåller sin rätt att bestämma över vad som äts, och när och var mat serveras, medan barnet bör uppmuntras att lära sig känna igen sin kropps signaler och ta ansvar för hur mycket hon eller han vill äta.

Vid behandling av växande barn och ungdomar ska hård bantning, fasta eller extrema dieter inte rekommenderas. Barn behöver kolhydrater, fett och protein, bland annat för tillväxt, hjärnans aktivitet och för att utvecklas i puberteten.

Tallriksmodellen är lätt för barn att förstå och förklarar behovet av allsidig kost. Tallriken kan göras större eller mindre, beroende på hur viktarbetet fortskrider. Måltidsmåttet kompletterar genom att tydligare illustrera mängden mat och finns i två modeller, ett för män och ett för kvinnor. Till barn används det mindre kvinnomåttet och dietisten kan beroende på barnets ålder tillsammans med familjen t ex föreslå att måttet för protein används även för kolhydratdelen i kosten.

Goda vanor är att endast äta sittande vid matbordet och aldrig framför TV eller dator. Gemensamma måltider med familjen har många positiva aspekter. Hjälp föräldrarna att formulera de regler som de vill ska gälla i deras hem.

Fysisk aktivitet

Stimulera ökad vardagsaktivitet, diskutera exempelvis kring hur barnet kommer till skolan. Att promenera till skolan blir kanske viktigare för den totala fysiska aktiviteten än att vara med i fotbollsträning en gång i veckan. Till en början kan dessutom promenad eller cykling till skolan också höja såväl puls som andningsarbete hos en tidigare otränad person, och det är bra att kroppen vänjer sig vid att vara i rörelse.

Hjälp familjen att se mönster för helger och ledigheter. Undersökningar visar att många barn är mindre aktiva på helgerna än under skolveckan. Då blir det föräldrarnas uppgift att uppmuntra aktivitet på helger och lov. Uppmuntra överenskommelser i familjen kring skärmtid. Det kan förebygga att barnet sitter helt still åtskilliga timmar varje dag. Uppmuntra gemensamma aktiviteter.

Rekommendationer för barn 6–17 år, framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA 2016) och antagna av Svenska Läkarsällskapet samt av Svenska Barnläkarföreningen:

  • Alla barn och ungdomar, 6–17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet
  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning
  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan
  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan, sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med fetma

Fysisk aktivitet gör att många av fetmans fysiska komplikationer, ofta kopplade till insulinresistens, kan motverkas även om inte vikten sjunker. Men det finns ofta en övertro på aktivitetens betydelse för vikten. Stötta familjen i att se realistiskt på den kaloriåtgång som fysisk aktivitet ger. Det är lätt att äta fler kalorier efter träningen än vad som förbrukats. Det är helt enkelt svårt för ett barn att förbränna så mycket kalorier som en del kaloritäta livsmedel innehåller. För de flesta barn med övervikt och fetma räcker det inte att röra sig mer, de måste också äta mindre.

Stöd och verktyg fördig som arbetar med övervikt och fetma på BUMM

Kontakt