Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Fakta

Förskolan kan bidra till goda vanor. Att ha goda vanor redan i tidig ålder är avgörande för barns hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Du som arbetar i förskolan har unika förutsättningar att tidigt bidra till att grundlägga hälsosamma mat- och rörelsevanor. Detta har särskilt stor betydelse eftersom många barn tillbringar mer vaken tid med förskolepersonalen än med sina vårdnadshavare under veckodagarna. Att främja hälsa och samtidigt förebygga övervikt i förskolan handlar i huvudsak om att ge barnen vanan av att äta hälsosamt, att leka ute i friska luften varje dag i en trygg utomhusmiljö och ha tillgång till pedagoger som har en hälsofrämjande pedagogik.

Hälsofrämjande arbete inom förskolan kan sannolikt även motverka social ojämlikhet i hälsa, men evidens saknas fortfarande. Forskning visar också att vuxna är viktiga förebilder för barn och att vuxnas beteende kan ha stor påverkan på barns mat- och rörelsevanor och risk för att utveckla övervikt. Här kan du som arbetar i förskola göra stor skillnad.

Hälsofrämjande program som kombinerar en rad olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma.

Viktiga frågor för dig som möter barn och vill vara ett stöd för familjen

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är familjens mål?
  • Vilka är mina mål som pedagog/barnskötare?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och familjer att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn.

Ett av tre övergripande utfallsmål är att i slutet av år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 procent och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 procent. En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ligger stabilt sedan sju år tillbaka, enligt rapportering från BVC 2016. Hur ser det ut där du är verksam?

Andelen 4-åriga barn med övervikt ska vara mindre än 7 procent och andelen med fetma ska vara mindre än 2 procent, i länets kommuner och stadsdelar i slutet av år 2020

Övervikt och fetma - 4åringar

Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter. Målvärden är baserade på Barnhälsovårdens årsrapport 2013.

En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Hur ser det ut med barnens vikt där du arbetar?

Andelen 4-åringar födda år 2011 med övervikt och fetma, fördelat på stadsdel/kommun

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2016.

Läs mer:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Ett nytt regionalt vårdprogram övervikt och fetma lanserades hösten 2016. Där beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor

Måltiderna i förskolan blir ett självklart sätt att främja hälsosamma matvanor. Det finns belägg för att åtgärder som syftar till att främja hälsosamma matvanor i förskolan kan öka barnens intag av frukt och grönsaker. Även om svenska barn generellt har bra matvanor vore det positivt för deras hälsa om de minskade konsumtionen av sötsaker, åt mer frukt, grönsaker och mer nyttiga fetter från oljor och fet fisk. Rollinlärning genom att se vuxna men även andra barn äta har visats ha stor betydelse för vilka maträtter och livsmedel som barnet själv väljer att äta.

Förskolan blev en egen skolform 2011 och Skolverket ger allmänna råd med kommentarer för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Här får förskolan råd att servera varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos barn leder till betydelsefulla hälsovinster för både den nuvarande och långsiktiga hälsan. Fysisk aktivitet ökar i relation till tiden för aktiv lek, tiden utomhus, utegårdens utseende samt förekomst av växtlighet och redskap. Det är vanligare att barn, vars vårdnadshavare har hög utbildning/inkomst, deltar i någon form av organiserad idrott.

Förskolan har stor möjlighet att påverka barnens vakna tid

Hos barn i förskoleåldern finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet), kognition, grovmotorik, skeletthälsa, kroppssammansättning och den framtida hjärt-kärlhälsan. Vistelsen i förskolan är samtidigt den tid på dygnet när svenska förskolebarn har störst möjlighet att, under vinterhalvåret, vistas utomhus i dagsljus. Det beror på att majoriteten av barnen tillbringar fler vakna timmar på förskolan än i hemmet under veckodagarna.

Fysisk aktivitet i tidig ålder ger många hälsovinster

Barn upp till 5 års ålder kan få hälsoeffekter genom varierad aktiv lek, vilket också utvecklar grovmotoriken. Skelettet blir starkare ju mer det belastas, så aktiviteter där barnen belastar skelettet med kroppsvikten är positivt för hälsan, t ex genom att hoppa och springa. Enligt den nationella rekommendationen bör barn ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag. Här kan du som förskolepersonal uppmuntra barnen till fysisk aktivitet som får upp pulsen varje dag, genom att till exempel att leka, springa och cykla.

Idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med barns, ofta naturligt aktiva, rörelsemönster. Med ökad ålder blir barn mindre aktiva och spenderar mer tid framför skärmar såsom mobiltelefon, dator/surfplatta och TV. I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn.

Stöd och verktyg för arbete inom förskolan

Kontakt