Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Fakta psykisk ohälsa och stress

En ny folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting gäller åren 2017-2021. Visionen är ”Stockholms läns landsting skapar förutsättningar för en god, jämställd och jämlik hälsa för alla genom aktivt hälsofrämjande arbete”. Policyn har fyra mål, varav ett är: Minskad psykisk ohälsa och förbättrad somatisk hälsa bland personer med psykisk sjukdom.

God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. En positiv självbild och gott självförtroende bidrar till individens utveckling. Psykisk ohälsa är inte liktydigt med psykisk sjukdom. Med psykisk ohälsa menas här en sänkt psykisk funktionsförmåga, till exempel trötthet, nedstämdhet och håglöshet. När du möter personer med psykisk ohälsa och stress kan du göra stor skillnad genom att stödja dem i att skapa goda levnadsvanor.

Psykisk ohälsa ökar i Stockholms län

I Stockholms Folkhälsoenkät har man sedan 1990 använt frågeinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ-12) som består av tolv frågor kring psykiska besvär. De tolv frågorna som ingår mäter inte sjukdom i psykiatrisk bemärkelse utan fångar psykiska reaktioner på aktuella påfrestningar. Frågorna rör bland annat huruvida man haft svårt att koncentrera sig, tyckt sig vara värdelös de senaste veckorna eller förlorat tron på sig själv. Ett index som kan anta värden mellan 0 och 12 beräknas. Tre eller fler poäng klassificeras som nedsatt psykiskt välbefinnande. GHQ-12 är ett beprövat instrument som validerats i flera studier.

Generellt ser man att kvinnor och den yngsta åldersgruppen har högst andelar med psykisk ohälsa. De äldsta (65–84 år) mår bäst. För både män och kvinnor ser man en ökning av den psykiska ohälsan under 1990-talet fram till 2002 då cirka 20 procent bland män och cirka 30 procent bland kvinnor hade psykisk ohälsa. Under 2000-talets första decennium sågs en förbättring/stabilisering men vid den senaste mätningen är värdena återigen på liknande nivåer som år 2002. Utvecklingen över tid liknar den som ses för frågor om oro och ångest i den nationella folkhälsoenkäten och andra enkätundersökningar i Sverige (Skolbarns hälsovanor, ULF/SILC).

Utvecklingen av psykisk ohälsa mätt med GHQ-12 i Stockholms län 1990–2014. Andel kvinnor (%) med psykisk ohälsa i olika åldersgrupper i Stockholms län:

Utvecklingen av psykisk ohälsa mätt med GHQ-12 i Stockholms län 1990–2014. Andel män (%) med psykisk ohälsa i olika åldersgrupper i Stockholms län:

Källa: Stockholms Folkhälsoenkäter 1990-2014.

Uppmuntra till goda levnadsvanor

Personer som upplever psykisk ohälsa och stress kan som resultat av detta minska sin fysiska aktivitet och äta sämre. Detta kan leda till en viktuppgång som i sin tur upplevs som stressande, vilket skapar en ond cirkel. När du möter personer som har psykisk ohälsa kan du stötta genom att öka kunskapen och motivationen till ändrade levnadsvanor för att minska stressen.

Aktivering av stresshormoner kan bidra till ohälsosam fettfördelning vid viktuppgång – bukfetma. Det är viktigt att minska stressen när så är möjligt, även om det inte går kan du som möter personer med psykisk ohälsa uppmuntra till ökad fysisk aktivitet.

Även sömnbrist har visat sig kunna leda till övervikt. Många av de faktorer som ökar risken att få depression ökar också risken att utveckla fetma. Förutom genetiska faktorer har man uppmärksammat faktorer kring levnadsvanor som låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som orsak till detta.

Sammanfattningsvis behöver du som behandlare uppmärksamma kroppslig hälsa och levnadsvanor hos personer med psykisk ohälsa och erbjuda stöd till ökad fysisk aktivitet, och där det bedöms lämpligt förskriva ett FaR (fysisk aktivitet på recept.

Psykofarmaka kan ge viktökning

Ett flertal av de psykofarmaka som används ökar de metabola riskfaktorer som påverkar aptitregleringen, vilket bidrar till viktökning. Många kliniker har tagit fram program som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten, öka medvetenheten om hälsosamma matvanor och minska rökningen.

När patienten förskrivs psykofarmaka som kan ge viktökning, behöver du som behandlare:

  • Kontrollera vikt vid behandling och välja så viktneutrala läkemedel om möjligt
  • Vara extra uppmärksam på snabb viktuppgång tidigt i behandlingen
  • Överväga byte av läkemedel vid begynnande viktuppgång
  • Informera och ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till patienten och till personer i patientens nätverk i samband med förskrivning av läkemedel med risk för viktuppgång

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer i länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter personer med psykisk ohälsa, stress och/eller utmattningssyndrom är:

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som läkare/psykolog/terapeut?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I handlingsprogrammet fastställs att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp är personer med övervikt och fetma med särskilda behov av stöd vid psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa och stress påverkar alla delar i det vardagliga livet: hemma, på arbetet och i sociala relationer. Psykisk ohälsa samvarierar också med flera riskfaktorer så som rökning, missbruk, sämre matvanor och mindre fysisk aktivitet. Psykisk ohälsa är ojämnt fördelat i länet och vissa kommuner och stadsdelar har en ökad förekomst både gällande övervikt och fetma samt psykisk ohälsa. På Folkhälsokollen kan du se utvecklingen i psykisk ohälsa över tid år 2002-2014 efter kön, ålder och utbildning. Läs mer:

Skillnader i länet, vuxna med psykisk ohälsa i kommuner och stadsdelar år 2014, Min- och maxvärden (%)

 

Källa: Hälsa Stockholm, SLL, Folkhälsokollen.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Den psykiska ohälsan ökar i samhället, både vad gäller ställda diagnoser (t.ex. depression och ångest) och nedsatt psykiskt välbefinnande generellt. Depressiva sjukdomar och ångest står tillsammans för drygt 3,8 procent av den samlade sjukdomsbördan i Stockholm. Ungefär 4 procent av alla vuxna i Stockholm hade en depressionsdiagnos 2014 och 5,5 procent hade en ångestdiagnos.

Barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning

Mobbning och trakasserier, låg självbild och sämre livskvalitet rapporteras i många studier av barn och ungdomar med fetma. PEDS-QL är en lättanvänd validerad enkät avsedd för barn och ungdomar som används på olika håll i barnsjukvården. Mer utförliga instrument, som Becks ungdomsskalor och skattningsformuläret ”Jag tycker jag är” som mäter självkänsla, används av legitimerade psykologer. Hänvisa till och samverka med elevhälsans kurator, första linjens psykiatri eller remittera till BUP vid mer uttalade symptom.

Läs mer:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Vuxna med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning

Övervikt och fetma är mer prevalent hos personer med psykiatriska sjukdomstillstånd. Sambanden kan vara komplexa och försvårar behandling och förebyggande av fetma. Dels kan sjukdomssymptomen bidra till ogynnsam viktutveckling, dels har flera psykofarmaka effekter som bidrar till viktuppgång som sedering och förändrad aptitreglering. Behandlingsarbetet ska ske med följsamhet och respekt för patientens speciella förutsättningar.

Mer information finns även i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Läs mer om psykisk funktionsnedsättning:

Hälsosamma matvanor

Benägenheten att tröstäta är knuten till en sämre psykisk hälsa. En sannolik tolkning är att nedstämdhet och/eller oro via emotionellt ätande eller ”tröstätning” leder till övervikt. Det visar analyser baserade på enkätsvar insamlade under år 2010 som omfattar mer än 40 000 invånare över 18 år i Stockholms län. Sambanden kvarstår efter kontroll för ålder, utbildning, socioekonomisk grupp, inkomst, civilstånd och födelseland. I enlighet med de resultaten skulle var femte kvinna och var sjuttonde man i länet tröstäta. Det är dock troligt att antalet är ännu högre, då personer med psykisk ohälsa oftare än andra avstår från att delta i den här sortens undersökningar.

Läs mer om tröstätande:

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet reglerar stressaxeln, den motor som driver stressen, och påverkar utsöndringen av kortisol och ökar därigenom motståndskraften mot de negativa effekterna av stress.

Att regelbunden träning kan påverka individens stressreaktioner grundar sig delvis på fysiologiska mekanismer som sker i samband med träning såsom känslighet för hormoner och påverkan på autonom funktion. Även psykologiskt välbefinnande och bemästring har stor betydelse för stressfysiologiska reaktioner.

Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress, och ett antal studier visar att regelbunden träning fungerar som buffert mot stress hos vissa individer.

Personer som rapporterar hög stressnivå, bör få råd om regelbunden fysisk träning.

Rekommendera fysisk aktivitet vid depression

Fysisk aktivitet och träning kan användas för att minska risken att insjukna i depression och som behandling av kliniska depressionstillstånd. Vid lindrigare former av depression kan enbart träning ge positiv effekt, men vid medelsvår till svår depression bör träningen ske parallellt med övrig antidepressiv behandling som medicinering och/ eller samtalsterapi. Fysisk träning kan också minska risken för återfall i depression och förebygga somatiska sjukdomar som ofta följer med depression.

Du som möter personer med depression kan motivera till och rekommendera fysisk aktivitet för att lindra depression. Den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet kan tillämpas.

Stöd och verktyg för dig som arbetar med psykisk ohälsa och/eller stress

Kontakt