Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Fakta övervikt bland barn och unga

Var femte tioåring (15-20 %) i Sverige har övervikt eller fetma och 3 - 5 % har fetma. För tonåringar saknas data, en kunskapslucka som behöver fyllas. Det finns stora geografiska skillnader i länet både när det gäller förekomsten av övervikt och andelen barn och ungdomar som har fetma.

Det krävs förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten för att övervikt och fetma, liksom följdsjukdomar, ska minska. Hur vi bygger vårt samhälle har betydelse för möjligheter till fysisk aktivitet. Övervikt och fetma debuterar i allt tidigare ålder, och är ett stort folkhälsoproblem som angår oss alla.

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar.

Strategier i handlingsprogrammet är bland annat att prioritera samverkan mellan landstinget och förskolor, skolor och särskolor gällande näringsriktiga skolmåltider och främjande av fysisk aktivitet samt elevhälsans hälsofrämjande arbete och förebyggande av övervikt och fetma.

Personal i skola kan göra stor skillnad

Goda vanor grundläggs redan i tidig ålder och är avgörande för barns och ungdomars hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna.  

Skolan, inklusive särskolan, är viktiga genom att vara hälsosamma föredömen kring mat och fysisk aktivitet. Skolan kan också skapa möjligheter för barn att röra sig i en trygg utomhusmiljö.

Här kan du som arbetar i skola göra stor skillnad. Skolan når alla barn oavsett social bakgrund och har visat sig minska sociala hälsoskillnader. Det finns stora möjligheter att främja barns hälsa i skolan genom att höja kunskapen om goda levnadsvanor och genom att erbjuda en hälsofrämjande miljö.

Samverkan viktig mellan olika instanser

Forskning visar att vi vuxna är viktiga förebilder för barn och att vuxnas beteende kan ha stor påverkan på barns mat- och rörelsevanor och risk för att utveckla övervikt. Hälsofrämjande program som kombinerar olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är mycket effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, stödjer länets kommuner och stadsdelar i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. Se intervju:

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång. Du och annan skolpersonal är en viktig kugge i detta hjul.

Befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma inom skola och särskola uppdateras kontinuerligt. En evidensöversikt omfattar olika åtgärder gällande att främja goda matvanor, främja fysisk aktivitet, minska stillasittande, förebygga övervikt/fetma och effekt på jämlikhet.

Elevhälsan

Du som jobbar inom elevhälsan har en central roll i arbetet med att förebygga övervikt och fetma, både genom din hälsokompetens och genom uppgiften att bedriva förebyggande och hälsofrämjande arbete. Den medicinska delen av elevhälsan lyder under hälso- och sjukvårdslagen och omfattas av samma sekretess som hälso- och sjukvården i övrigt.

Skolinspektionen har tidigare gjort bedömningen att det finns brister när det gäller tillgång till en samlad elevhälsa som samarbetar kontinuerligt med övrig personal i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete, eller i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet ska vara evidensbaserat och omfatta insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. En förutsättning för detta är att du som jobbar i skolledning, elevhälsa eller som lärare får information om effektiva metoder och att ni arbetar tillsammans i dessa frågor.

Brännpunkten utvecklar samtalsmetod för elevhälsa. Se intervju:

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer i länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter elever är:

  • Hur ser jag på personer med övervikt och fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om hälsosamma levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som skolläkare/-sköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen
  • som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Remittera vidare

Om du behöver remittera en elev vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja ändra VC till vårdcentral i tabell på

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta I barnhälsovård, elevhälsa eller vårdcentral. Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO/ÖC).

Källa: Regionalt vårdprogram övervikt och fetma, SLL.

Hälsosamma matvanor

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och skolmåltider är ett självklart sätt att främja hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor ökar risk för övervikt och fetma och andra kroniska sjukdomar. Även om svenska barn generellt har bra matvanor är det positivt för deras hälsa om de minskar konsumtionen av sötsaker, äter mer frukt, grönsaker och nyttiga fetter.

Du som jobbar med skolmåltider kan regelbundet främja goda matvanor genom att på daglig basis erbjuda barnen möjligheten att exponeras för olika sorts mat, själv pröva och därigenom få en personlig upplevelse av olika livsmedel och maträtter. Studier visar att det är avgörande för utveckling av barns smakpreferens, inte minst vad gäller frukt och grönsaker.

Fysisk aktivitet

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. För de barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt på en hälsofrämjande nivå, är skolan en viktig arena där den fysiska aktiviteten kan ökas. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år.  I skolan har du och dina kollegor goda möjligheter att utjämna sociala hälsoskillnader då ni har möjlighet att nå alla barn.

Viktiga samband mellan fysisk aktivitet och hälsa

Hos barn 6-17 år finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och skeletthälsa, mental hälsa, skolprestation, muskelstyrka, hjärt- kärlhälsa och minskad övervikt och fetma. Förstadier till kroniska sjukdomar, exempelvis ”åderförkalkning” och högt blodtryck kan ha sitt ursprung under tidig barndom och ungdomsåren.

Nationella rekommendationer för barn och ungdomar

Rekommendationer för barn 6–17 år, framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA 2016) och antagna av Svenska Läkarsällskapet samt av Svenska Barnläkarföreningen:

  • Alla barn och ungdomar, 6–17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet
  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning
  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan
  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan, sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska

Ännu inga rekommendationer om begränsat stillasittande

Med ökad ålder blir barn mindre aktiva och spenderar mer tid framför skärmar såsom mobiltelefon, dator/surfplatta och TV. Aktuell forskning visar på samband mellan skärmtid och ohälsa. I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn och ungdomar. Detta är i linje med WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet och de nationella rekommendationerna i USA.

Stöd och verktyg för dig som arbetar inom skolan och elevhälsan

Kontakt