Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Varför behövs en hälsofrämjande hälso- och sjukvård?

Hälsofrämjande arbete kan stärka hälsan i befolkningen så att behovet av hälso- och sjukvårdens insatser minskar; det bidrar till en effektivare hälso- och sjukvård. Anledningen är att tidiga insatser vid risk för ohälsa eller komplikation stärker hälsa, förhindrar sjukdom, förkortar sjukdomsperiod eller lindrar sjukdomens grad. Behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede kan minska. Med ett holistiskt och hälsofrämjande förhållningssätt stärks individens egna resurser och livskvalitet höjs.

80 % av hjärtsjukdom, stroke och diabetes kan förebyggas

Enligt data från Världshälsoorgansationen (WHO) kan vi påverka förekomsten av några av våra vanligaste sjukdomar: 80 % av hjärtsjukdom, stroke och diabetes kan förebyggas. Flera kroniska sjukdomar kan härledas till fyra bakomliggande levnadsvanor: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet.  Ohälsosamma levnadsvanor leder till metabola riskfaktorer som högt blodtryck, övervikt eller fetma, högt blodsocker och högt kolesterol. Att arbeta systematiskt i hälso- och sjukvården med att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor ger en möjlighet att stärka hälsan i befolkningen och därmed påverka förekomst och förlopp av sjukdom.

Hur kan man göra?

I en hälsofrämjande hälso- och sjukvård arbetar verksamheterna med ett hälsofrämjande perspektiv i hela vårdkedjan; vid hälsofrämjande insatser, förebyggande insatser, behandling, rehabilitering, uppföljning, råd och stöd samt egenvård. Det innebär även att hälso- och sjukvården stödjer befolkningsinriktade insatser och samverkar med olika sektorer i lokalsamhället i gemensamma initiativ.

Samtalet om individen hälsa är centralt i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och utgångspunkten är hens hälsa, behov, livssituation, förmåga och resurser.  Individens egna resurser ska tillvaratas och tilltron till den egna förmågan kan stärkas genom att individens egna mål och förmåga lyfts i aktiv dialog vid planering och genomförande av olika insatser i vården.  I en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är detta utgångspunkten för all hälso- och vård och det kallas för ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det här kan medföra att hälso- och sjukvården behöver utveckla verksamhetens förhållningssätt.

Viktigt att ge systematiskt stöd

Levnadsvanor har stor inverkan på sjukdomsbilden och i det hälsofrämjande arbetet ingår att systematiskt stödja hälsosamma levnadsvanor i hela vårdkedjan. Andra verksamhetsområden som på olika sätt stärker hälsosituationen är till exempel kommunikation om sexuell och reproduktiv hälsa, hälsovägledare för gravida med övervikt eller fetma, vaccinationsprogram och befolkningsinriktat arbete vid husläkarmottagningar.

Medarbetare behöver kompetens och föreutsättningar att bedriva hälso- och sjukvård utifrån denna utgångspunkt. Insatserna kan dock se olika ut i olika verksamheter. Uppdraget behöver vara tydligt i såväl avtal, uppdrag och uppföljning som i verksamhetens praktiska arbete, i organisation och struktur samt i verksamhetsberättelserna.

De fyra perspektiven

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård beskrivs i fyra perspektiv:

  1. individ/ patient
  2. befolkning
  3. medarbetare
  4. styrning och ledning.

Läs mer om hur det hälsofrämjande arbetet kan se ut i praktiken inom olika verksamheter: