Bemötande och krisstöd för flyktingar från Ukraina

Många av människorna som har flytt från kriget i Ukraina har varit med om traumatiska händelser och separationer. Det leder ofta till en stark rädsla och oro, även efter att man kommit i säkerhet. Om krisreaktionerna varar under en längre tid finns det risk för att psykisk ohälsa och eller försämrad funktion utvecklas. Det är därför viktigt att du som vårdgivare är uppmärksam på fysiska och psykologiska tecken på oro och andra krisreaktioner hos dina patienter. Ett första steg för att förebygga psykisk ohälsa är att lugna oroliga personer, lyssna aktivt, visa omsorg och ge information. Vid psykisk sjukdom ska personer erbjudas behandling enligt ordinarie vårdprogram.

Vanliga akuta krisreaktioner

Krisreaktioner kan yttra sig som förändringar i beteendet, känslolivet och kognitionen men även som kroppsliga symtom. Det är också vanligt att drabbade får nya tankar om livets mål och mening. Man börjar till exempel omvärdera sådant som man tidigare uppfattat som självklart eller får en negativ självbild eller syn på världen.

Exempel på beteendereaktioner

• rastlöshet
• ökad uppmärksamhet eller vaksamhet
• lättirriterad
• vilja att vara ensam, drar sig undan från familj och vänner eller tvärtom undviker ensamhet
• ökat bruk av alkohol eller droger
• undvikandebeteende
• minskat intresse för saker man tidigare tyckt varit roliga
• likgiltighet eller främlingskap inför andra
• bristande personlig hygien

Exempel på känsloreaktioner

• blir ”avskild” från sig själv som en utomstående observatör eller upplevelse av omvärlden som overklig
• katastrofkänsla, det vill säga upplever att tryggheten är rubbad
• ilska och hat
• rädsla, oro och sårbarhet
• ångest som till exempel överlevnadsångest
• ledsenhet, sorg, skam och skuld

Exempel på kognitiva reaktioner

• koncentrationssvårigheter, glömska, försämrat minne
• osäkerhet eller svårigheter i att ta beslut
• påträngande minnesbilder så kallade flash backs
• trötthet
• känslighet för intryck

Exempel på kroppsliga reaktioner

• darrningar
• svettningar
• huvudvärk
• hjärtklappning
• yrsel och svimningskänsla
• sämre aptit
• matthet eller spänningar
• värk i muskler, främst i bröstkorg, axlar och nacke
• sömnsvårigheter, orolig sömn, tidigt uppvaknande, mardrömmar eller känsla av att vara mindre utvilad på morgonen
• starka fysiska reaktioner

Att bemöta oroliga patienter

Att lugna, lyssna aktivt, visa omsorg och informera är viktigt när du träffar oroliga patienter. Människor reagerar olika i olika situationer. Här kommer några grundläggande råd inför mötet med patienter som uttrycker oro.

Lugna

Avsätt tid och optimera situationen så att du själv och miljön är så lugn som möjligt. Ett fokuserat och kompetent bemötande har lugnande effekt på patienten. Forskning visar att ett lugnt bemötande är mycket viktigt för personer som har varit med om svåra händelser.

Lyssna aktivt

Lyssna in personen du har framför dig och att du anpassa dig till de reaktioner som just den personen visar. Det är också viktigt att du ger dig tid att lyssna på det patienten har att säga och vad just den personen frågar dig om.

Visa omsorg

Visa att du bryr dig om patienten. Försök att ge personen hopp om framtiden, utan att förminska upplevelsen.

Informera

Information är mycket viktigt. Även till barn är det viktigt att informationen är ärlig och tydlig även om den måste anpassas till barnets ålder och utvecklingsnivå.

Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut eftersom den drabbade ofta har försämrat minne och koncentration. Be gärna den du träffar att upprepa det du sagt för att öka förståelsen.

Långvariga reaktioner

Akuta krisreaktioner är naturliga och oftast övergående, men hos en del personer blir reaktionerna starka, plågsamma och långvariga. Fysisk distansering och isolering för vissa ålders- och riskgrupper är ytterligare en faktor som ökar risken för psykisk sjukdom. Var även uppmärksam på psykosociala riskfaktorer som förlorat arbete och försämrad ekonomi samt risk för missbruk och ökat våld i hemmet.

Några exempel på långvariga eller fördröjda reaktioner/symtom är:

• ihållande rädsla och ångest
• nedstämdhet
• att känna sig ”paralyserad”
• återupplevelse av händelsen genom jobbiga oönskade bilder eller mardrömmar så kallade flash backs
• överspändhet i form av lättskrämdhet, känsla av skakighet eller nervositet, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att komma till ro när man ska sova
• undvikandebeteende där man trycker undan smärtsamma tankar och känslor, vilket kan leda till känslolöshet även för andra sorters känslor
• minskad sexuell lust
• missbruk av alkohol eller droger
• självmordstankar

Oro, rädsla och utveckling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

Var uppmärksam på olika tecken hos barn och ungdomar som kan tyda på att de inte mår bra och riskerar att utveckla psykisk ohälsa:

• extra vaksamhet på det som händer runt dem eller lättskrämdhet
• reagerar genom att stänga av och upplevs därför som apatiska eller mimiklösa
• börja dra sig undan
• mer irritation eller trots
• skuldkänslor som yttrar sig som att de bli mer kritiska mot sig själv eller mot andra
• fysiska symtom som ont i magen eller huvudvärk
• de yngsta barnen kan bli extra klängiga, ängsliga, svårtröstade och gnälliga
• lite äldre förskolebarn kan gråta ohejdat eller visa ilska genom att protestera mot allt eller bli hyperaktiva
• skolbarn kan bli mer håglösa, allvarliga och nedstämda
• överdriven oro
• koncentrationssvårigheter
• förändrad lek eller ihållande rädsla
• negativ syn på framtiden eller oro för att det inte ska bli bättre

För samtliga åldersgrupper gäller att om reaktionerna inte klingat av efter cirka en månad ska patienten hänvisas vidare till adekvat vård. Du som vårdgivare behöver hjälpa patienten till nästa vårdkontakt och säkerställa att personen har en planerad uppföljning. I väntan på uppföljning är det viktigt att du fortsätter att följa upp patienten.

Skrifter för personer som varit med om allvarlig händelse

Nu finns fyra skrifter översatta till ukrainska som vänder sig till barn, ungdomar, vuxna och föräldrar till barn som varit med om en allvarlig händelse. De beskriver vanliga reaktioner, vad man själv kan göra för att må lite bättre, hur man som vuxen kan ge barn stöd samt tecken på när en person behöver söka vård.

Det är pdf:er i A4 format som kan skrivas ut eller beställas.

Vuxna

Föräldrar

Barn

Ungdomar

Vård vid psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ska diagnosticeras och behandlas enligt ordinarie vårdprogram.