Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

 

Orsaken till den höga förekomsten av övervikt och fetma beror på moderna levnadsvanefaktorer som ökat intag av kalorier särskilt söta drycker och otillräcklig fysisk aktivitet. Sannolikt kan stress bidra till att fler väljer snabbmat och äter oregelbundet. Fysisk aktivitet i vardagen kan vara svårt att hinna med, där barn skjutsas till förskolan/skolan i stället för att promenera. Det är vanligt att barn tillbringar många timmar sittande varje dygn med datorer, läsplattor, TV och mobiltelefoner.

Fetma ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Övervikt och fetma debuterar i allt tidigare ålder, sammanfattningsvis kan man med fog betrakta barn- och ungdomsfetma som en ny folksjukdom, som angår oss alla. Barn med fetma utvecklar insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Cirka 80 % av de barn som i 6-7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren. Det krävs förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten för att övervikt och fetma, liksom följdsjukdomar, ska minska. Du kan göra skillnad!

Tilläggsuppdrag behandling av barn och ungdom med obesitas

Dietist och fysioterapeut kan ingå i tvärprofessionellt behandlingsteam gemensamt med Barn och ungdomsmedicinska mottagning (BUMM). Utbildning för obesitasuppdraget är obligatorisk för enheter med detta uppdrag. Metoder utifrån evidens och beprövad erfarenhet tas upp och diskuteras i en intensiv tvådagarskurs. Samtidigt ges tillfälle att öka teamsamarbetet mellan barnläkarmottagningar och primärvårdsrehabilitering. Du blir behörig i samtal på rådgivningsnivå på området barnfetma.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Viktiga frågor för dig som möter barn och ungdomar är

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om hälsosamma levnadsvanor, vad har hen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål i min yrkesroll kopplat till övervikt och fetma?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Prioriterat arbete i HPÖ

Barn och ungdomar är en prioriterad grupp i Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. Tillförlitliga viktdata saknas för många åldersgrupper, men andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ligger relativt stabilt sedan sju år tillbaka, enligt rapportering från BVC.

Mål

Ett övergripande mål är att år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 procent och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 procent.

Vänder vi trenden?

Uppgifter till Barnhälsovårdens årsrapport 2017 baseras på 24 738 barn födda 2012, där vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). I Stockholms län hade 8,8 % av fyraåringarna övervikt (2 186 barn) och 1,8 % fetma (440 barn). För övervikt sågs en liten tendens till minskning för barn födda 2011 och 2012 jämfört med barn födda 2002–2008 (tillförlitliga uppgifter saknas för barn födda 2009 och 2010).

Andelen 4-åriga barn med övervikt och fetma år 2001-2008 och 2011-2012

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Hur ser det ut med barnens vikt där du arbetar?

Andelen 4-åringar födda år 2012 med övervikt och fetma, fördelat på stadsdel/kommun

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, stödjer vårdaktörer i länet i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. De erbjuder också utbildning för Tilläggsuppdrag barnobesitas. Se intervju:

Rikscentrum Barnobesitas bedriver regionvård vid fetma, för de tyngsta barnen. Se intervju:

Samverkan viktig för att nå målen

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång.

Barnets nätverk

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma. I vårdprogrammet utgör barnspecialistvården vid BUMM basen för behandling av barn och ungdomar med fetma. BUMM samverkar bland annat med dietister och fysioterapeuter inom primärvårdsrehabiliteringen, med första linjens psykiatri och med BUP.

I all behandling är det viktigt att klarlägga arbetsfördelning, roller och målsättning med barnet och barnets familj. Det är inte genom att komma till doktorn som barnet går ner i vikt, utan genom de förändringar som sker mellan besöken.

Familjens roll

De allra flesta föräldrar vill det bästa för sina barn och är angelägna om barnets framtida hälsa. Ibland avböjer familjen fetmavård för sitt barn, kanske för att de saknar förmåga eller inte tror att det hjälper. Det kan bero på att andra problem i familjen är så stora att familjen upplever att det inte finns kraft för fetmabehandling. Ibland stannar vårdinsatsen i en kedja av avbokningar och uteblivna besök. Uppgiften blir då att försöka vidmakthålla en kontakt i någon form och uppmuntra till framtida kontakt för fetmabehandling.

Försök skapa en allians

Det är viktigt att föräldrarna förstår att fetma inte brukar bli bättre "av sig själv", och att uteblivet viktarbete ofta betyder att barnet inte står kvar på sin vikt utan ökar i vikt så att problemet förvärras. Förklara betydelsen av tidiga, gradvisa och små insatser och försök skapa en allians för en insats som familjen mäktar med, om det så bara är att komma tillbaka för vägning om 4 - 6 månader. Försök att samverka på ett smidigt sätt med skolsköterska eller annan person som finns geografiskt nära barnet för att underlätta. Poängtera att barnets fetma är en sjukdom som är förenad med hälsorisker och att det är därför behandlingen är angelägen.

Använd gärna MI-inspirerade tekniker för att försöka skapa en allians med familjen och minska risken för att väcka ytterligare motstånd. Ibland är barnets medicinska och sociala situation så allvarlig att utebliven fetmabehandling motiverar anmälan enligt socialtjänstlagen. Diskutera med erfarna kollegor i dessa svåra och utvalda fall.

Gör en enkel enkät med anamnestiska frågor

Familjer kan ibland beskriva en upplevelse av hur de vid upprepade besök fått berätta "samma saker" om sig själva och att de "ger" information och inte "får" med sig något de inte redan visste av sin vårdgivare.

Anamnesupptagningen bör vara grundlig och det brukar behövas en timme till ett nybesök. Men försök arbeta så att familjen också hinner få återkoppling kring det de berättar och så att det finns en ömsesidighet i samtalet. Redogör för bakgrundsfaktorer i din journal på ett sådant sätt att informationen kan hittas och inte måste inhämtas om och om igen vid framtida kontakter. Om ni är flera i ett team som träffar en ny patient är det bra att bestämma vem som frågar om vad.

En enkel enkät som föräldern i lugn och ro besvarar hemma före besöket underlättar för alla inblandade och sparar tid vid besöket, och som ger möjlighet för föräldern att inhämta information från släktingar och tillväxtuppgifter inför besöket. Frågor i enkäten kan baseras på frågor och variabler i barnfetmaregistret BORIS.

Remittera vidare

Om barnet efter ett års behandling vid BUMM inklusive dietistkontakt inte fått effekt av insatserna bör barnet remitteras vidare i samråd med familjen. Vid samsjuklighet, som laboratorieprover talande för fettlever och allvarlig insulinresistens, svåra neuropsykiatriska tillstånd eller andra faktorer kan barnet remitteras tidigare om inte insatserna på BUMM ger tydlig effekt.

BUMM utan tilläggsuppdrag obesitas kan vid utebliven behandlingseffekt remittera till BUMM med tilläggsuppdrag. Alla BUMM kan remittera till Rikscentrum Barnobesitas eller Överviktscentrum vid behov av utökade insatser. Vården är teambaserad med hög grad av samverkansinsatser.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor

Barn behöver näring för att växa och utvecklas. Det är inte vad barnet äter vid enskilda måltider eller dagar som är det viktiga, utan vad det äter under en längre tid. Målet är alltså inte att försöka få varje måltid perfekt utan att i det stora hela erbjuda bra mat. Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen.

Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen. För barn, precis som för vuxna, är det bra att äta varierat, det vill säga att äta många olika sorters mat. Då får barnet i sig den näring det behöver – protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.

Vad ska barn äta för att ändra sin vikt

För att ändra ett barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat. De viktigaste kostråden för barn är att:

  • Äta regelbundna måltider
  • Äta mycket frukt och grönsaker
  • Äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • Äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • Äta mindre socker, glass och godis
  • Dricka mindre av söta drycker
  • Äta lagom stora portioner.
  • Barn bör helst äta mat tre gånger om dagen på ganska bestämda tider.

Kost till barn och ungdomar med fetma

En bra rollfördelning är ofta att de vuxna behåller sin rätt att bestämma över vad som äts, och när och var mat serveras. Barnet bör uppmuntras att lära sig känna igen sin kropps signaler och ta ansvar för hur mycket hon eller han vill äta. Vid behandling av växande barn och ungdomar ska hård bantning, fasta eller extrema dieter inte rekommenderas. Barn behöver kolhydrater, fett och protein, bland annat för tillväxt, hjärnans aktivitet och för att utvecklas i puberteten.

Goda vanor är att endast äta sittande vid matbordet och aldrig framför TV eller dator. Gemensamma måltider med familjen har många positiva aspekter. Hjälp föräldrarna att formulera de regler som de vill ska gälla i deras hem.

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen är lätt för barn att förstå och förklarar behovet av allsidig kost. Tallriken kan göras större eller mindre, beroende på hur viktarbetet fortskrider. Måltidsmåttet kompletterar genom att tydligare illustrera mängden mat och finns i två modeller, ett för män och ett för kvinnor. Till barn används det mindre kvinnomåttet och dietisten kan beroende på barnets ålder tillsammans med familjen t ex föreslå att måttet för protein används även för kolhydratdelen i kosten.

Fysisk aktivitet

Stimulera ökad vardagsaktivitet, diskutera exempelvis kring hur barnet kommer till skolan. Att promenera till skolan blir kanske viktigare för den totala fysiska aktiviteten än att vara med i fotbollsträning en gång i veckan. Till en början kan dessutom promenad eller cykling till skolan också höja såväl puls som andningsarbete hos en tidigare otränad person, och det är bra att kroppen vänjer sig vid att vara i rörelse.

Hjälp familjen att se mönster för helger och ledigheter. Undersökningar visar att många barn är mindre aktiva på helgerna än under skolveckan. Då blir det föräldrarnas uppgift att uppmuntra aktivitet på helger och lov. Uppmuntra överenskommelser i familjen kring skärmtid. Det kan förebygga att barnet sitter helt still åtskilliga timmar varje dag. Uppmuntra gemensamma aktiviteter.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med fetma

Fysisk aktivitet gör att många av fetmans fysiska komplikationer, ofta kopplade till insulinresistens, kan motverkas även om inte vikten sjunker. Men det finns ofta en övertro på aktivitetens betydelse för vikten. Stötta familjen i att se realistiskt på den kaloriåtgång som fysisk aktivitet ger. Det är helt enkelt svårt för ett barn att förbränna så mycket kalorier som en del kaloritäta livsmedel innehåller. För de flesta barn med övervikt och fetma räcker det inte att röra sig mer, de måste också äta mindre.

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. Alla ungdomar upp till 6-17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

Socialstyrelsens riktlinjer för arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor omfattar rekommendationer för barn och unga under 18 år.

Stöd och verktyg för ditt arbete

Information om övervikt och fetma, vanliga besvär, BMI för barn och hur man kan söka vård.

Som en del i arbetet med hälsosamma matvanor har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram foldern Bra mat och rörelse som kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Budskapen bygger på rekommendationer från Livsmedelsverket och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Bra mat och rörelse - folder.pdf

Foldern kan beställas av dig som är verksam inom Stockholms läns landsting. Du som arbetar i ett annat landsting kan beställa max 5 stycken ex för inspiration. Finns även på engelska, arabiska, somaliska och turkiska.

Bra mat och rörelse_bildtabeller.pdf

Bildtabeller för nedladdning. Bildmaterialet riktar sig till personer som har svårt att läsa text och består av en bildtabell för matvanor och en bildtabell för fysisk aktivitet.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Dans som medicin för kropp och själ

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Mer och Mindres föräldragrupper baseras på ett föräldrastödsprogram som kallas för KEEP och som har utvecklats vid Oregon Social Learning Center i USA. Metoden Mer och Mindre är ett program som kan ge stöd till familjer där barnet väger för mycket i tidig ålder. Utvecklingen av programmet för Mer och Mindres föräldragrupper har skett i ett nära samarbete mellan programmets skapare i USA och kliniska barnfetmaforskare vid Karolinska Institutet. Fokus ligger på livsstilsförändringar och innehållet har skräddarsytts för att passa familjer i Sverige.

Personal inom barnhälsovården i Stockholms län, erbjuds utbildning i att hålla Mer och Mindre-grupper. Är du som BVC-/BUMM-personal intresserad av att gå 4 dagarsutbildningen under våren eller hösten 2019 kontakta:

eller

Läs mer

Utbildning

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Region Stockholm och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, och politiker samt tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.

Kontakt