Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Fakta, vad kan BUP göra

Stockholms barn- och ungdomspsykiatri, BUP Stockholm, är en av världens största sammanhållna barn- och ungdomspsykiatriska organisationer. Det finns 17 BUP-mottagningar inom Stockholms läns landsting. Nästan 1000 anställda möter ungefär 22 000 barn och unga och deras familjer under ett år.

I Sverige har var femte 10-åring övervikt och 3-5 % har diagnosen fetma. För tonåringar saknas data, en kunskapslucka som behöver fyllas. Det finns stora geografiska skillnader i länet både när det gäller förekomsten av övervikt och andelen barn och ungdomar som har fetma.

Du som jobbar på en BUP-mottagning kan i dina samtal ta upp frågan kring övervikt när det är befogat. Vi vet av tidigare erfarenheter att psykisk ohälsa och övervikt ofta hänger ihop och att matvanor och fysisk aktivitet bidrar till att förbättra hälsan. Kanske behöver personen hjälp att gå ner i vikt? Du kan ge tips och råd kring hälsosamma matvanor och betydelsen av att röra på sig. Inom Stockholms läns landsting har vi tagit fram en rad verktyg och stöd som kan användas i arbetet på en BUP-mottagning.

I ditt arbete med barn och ungdomar kan samverkan ske mellan hälso- och sjukvården, elevhälsans kurator och första linjens psykiatri.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer på länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter barn och ungdomar är:

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som psykolog/terapeut?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar. Även personer med psykisk ohälsa och övervikt och fetma är prioriterade i handlingsprogrammet.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Mobbning och trakasserier, låg självbild och sämre livskvalitet rapporteras i många studier av barn och ungdomar med fetma. PEDS-QL är en lättanvänd validerad enkät som är avsedd för barn och ungdomar, och som används på skilda håll i barnsjukvården. Mer utförliga instrument, som Becks ungdomsskalor och skattningsformuläret "Jag tycker jag är" som mäter självkänsla, används av legitimerade psykologer.

Att tänka på för barn med diagnoser

Många barn och ungdomar med fetma har neuropsykiatrisk samsjuklighet, t ex ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet, som att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Läkemedel kan ha olika inverkan

Normalviktiga barn blir ibland tydligt ointresserade av mat och minskar i vikt när de börjar med centralstimulantia efter diagnos av t ex ADHD. Detta blir ibland inte lika tydligt hos barn som från början har övervikt och fetma. Många barn med fetma får ändå tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete. Läkemedel av denna typ ordineras av barnneurolog eller barnpsykiater.


Vid svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering ger dessa ofta även hos barn och ungdomar biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistfetmavård och samverkan med vårdgivare på BUP blir betydelsefull.

Stötta i att efterfråga utredning

Utredning av misstänkta neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar är angeläget för alla barn med kroniska sjukdomar där behandlingen försvåras av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis fetma. Stötta familjen att efterfråga en neuropsykiatrisk utredning och avgör om detta bör ske via skolan eller direkt via BUMM.

Remittera vidare

Om du behöver remittera någon vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Tabellen beskriver patientgrupper som bör erbjudas behandling i sjukvården enligt vårdprogrammet.

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO)

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård

(Rikscentrum Barnobesitas)

4-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta I barnhälsovård, elevhälsa eller vårdcentral. Utreds och behandlas på BUMM

Ev. remiss till fetmaspecialistvård. (Rikscentrum Barnobesitas/Överviktscentrum)

I det Regionala vårdprogrammet övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor

Även om svenska barn generellt har bra matvanor vore det positivt för deras hälsa om de minskade konsumtionen av sötsaker, åt mer frukt, grönsaker och mer nyttiga fetter från oljor och fet fisk. Rollinlärning genom att se vuxna men även andra barn äta har visats ha stor betydelse för vilka maträtter och livsmedel som barnet själv väljer att äta.
Benägenheten att tröstäta är knuten till en sämre psykisk hälsa. En sannolik tolkning är att nedstämdhet och/eller oro via emotionellt ätande eller "tröstätning" leder till övervikt.

Läs mer om tröstätande:

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år.

Nationella rekommendationer för barn 6–17 år, framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA 2016) och antagna av Svenska Läkarsällskapet samt av Svenska Barnläkarföreningen:

  • Alla barn och ungdomar, 6–17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet
  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning
  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan
  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan, sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.

Stöd och verktyg för dig som arbetar med övervikt och fetma inom BUP

Kontakt