Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Ungefär vart femte skolbarn i Sverige har i dag övervikt eller fetma, vilket leder till både fysisk och psykisk ohälsa på kort och lång sikt. I Stockholms län kan man också se stora socioekonomiska skillnader i förekomst av övervikt och fetma, till nackdel för grupper med låg utbildning och låg inkomst.

Mobbning och trakasserier, låg självbild och sämre livskvalitet rapporteras i många studier av barn och ungdomar med fetma. Med tanke på att fetma i barndomen med stor sannolikhet leder vidare till ohälsa i vuxenlivet, och att behandling är effektivare ju tidigare den sätts in, är det viktigt att tidigt ge stöd till barn och ungdomar som utvecklar övervikt. Du kan göra skillnad!

Du som jobbar på en BUP-mottagning kan i dina samtal ta upp frågan kring övervikt när det är befogat. Vi vet av tidigare erfarenheter att psykisk ohälsa och övervikt ofta hänger ihop och att matvanor och fysisk aktivitet bidrar till att förbättra hälsan. Kanske behöver personen hjälp att gå ner i vikt? Du kan ge tips och råd kring hälsosamma matvanor och betydelsen av att röra på sig. Inom Region Stockholm har vi tagit fram en rad verktyg och stöd som kan användas i arbetet på en BUP-mottagning.

Samverkan viktig mellan olika instanser

Hälsofrämjande program som kombinerar olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är mycket effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma.

I ditt arbete med barn och ungdomar kan samverkan ske mellan hälso- och sjukvården, elevhälsans kurator och första linjens psykiatri. Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång. Du är en viktig kugge i detta hjul.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Viktiga frågor för dig som möter ungdomar är

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om hälsosamma levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål i min yrkesroll kopplat till övervikt och fetma?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dess
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Prioriterat arbete i HPÖ

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar. Även personer med psykisk ohälsa och övervikt och fetma är prioriterade i handlingsprogrammet.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Att tänka på för barn med diagnoser

Många barn och ungdomar med fetma har neuropsykiatrisk samsjuklighet, t ex ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet, som att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Läkemedel kan ha olika inverkan

Normalviktiga barn blir ibland tydligt ointresserade av mat och minskar i vikt när de börjar med centralstimulantia efter diagnos av t ex ADHD. Detta blir ibland inte lika tydligt hos barn som från början har övervikt och fetma. Många barn med fetma får ändå tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete.

Vid svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering ger dessa ofta även hos barn och ungdomar biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistfetmavård och samverkan med vårdgivare på BUP blir betydelsefull.

Stötta i att efterfråga utredning

Utredning av misstänkta neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar är angeläget för alla barn med kroniska sjukdomar där behandlingen försvåras av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis fetma. Stötta familjen att efterfråga en neuropsykiatrisk utredning och avgör om detta bör ske via skolan eller direkt via BUMM.

Remittera vidare

Om du behöver remittera någon vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder).

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension).

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa eller vårdcentral.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO/ÖC).

Källa: Regionalt vårdprogram övervikt och fetma, Region Stockholm.

 

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Ohälsosamma matvanor ökar risk för övervikt och fetma och andra kroniska sjukdomar. Även om svenska barn generellt har bra matvanor är det positivt för deras hälsa om de minskar konsumtionen av sötsaker, äter mer frukt, grönsaker och nyttiga fetter. Rollinlärning genom att se vuxna men även andra barn äta har visats ha stor betydelse för vilka maträtter och livsmedel som barnet själv väljer att äta.
Benägenheten att tröstäta är knuten till en sämre psykisk hälsa. En sannolik tolkning är att nedstämdhet och/eller oro via emotionellt ätande eller "tröstätning" leder till övervikt.

Läs om tröstätning:

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. Alla barn och ungdomar 6-17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

Socialstyrelsens riktlinjer för arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor omfattar rekommendationer för barn och unga under 18 år.

Stöd och verktyg för ditt arbete

Som en del i arbetet med hälsosamma matvanor har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram foldern Bra mat och rörelse som kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Budskapen bygger på rekommendationer från Livsmedelsverket och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Folder: Bra mat och rörelse

Foldern kan beställas av dig som är verksam inom Stockholms läns landsting. Du som arbetar i ett annat landsting kan beställa max 5 stycken ex för inspiration. Finns även på engelska, arabiska, somaliska och turkiska.

Bildtabeller: Bra mat och rörelse

Bildtabeller för nedladdning. Bildmaterialet riktar sig till personer som har svårt att läsa text och består av en bildtabell för matvanor och en bildtabell för fysisk aktivitet.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Dans som medicin för kropp och själ

Läs mer

Information om övervikt och fetma, vanliga besvär, BMI för barn och hur man kan söka vård.

Utbildning

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Region Stockholm och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, och politiker samt tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.

Kontakt