Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

 

Att ha goda vanor redan i tidig ålder är avgörande för barns hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Hälsofrämjande program som kombinerar olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är effektiva.

Förskolan har en viktig roll

Forskning visar att vuxna är viktiga förebilder för barn och att vuxnas beteende kan ha stor påverkan på barns mat- och rörelsevanor samt risk för att utveckla övervikt. Här kan du som arbetar i förskola göra stor skillnad, eftersom många barn tillbringar mer vaken tid med förskolepersonalen än med sina vårdnadshavare under veckodagarna. Förskolan har därför unika förutsättningar att tidigt bidra till att grundlägga hälsosamma vanor.

hälsosamma matvanor och möjlighet att leka ute i friska luften varje dag i en trygg utomhusmiljö. Att barnen har tillgång till pedagoger som har en hälsofrämjande pedagogik är grundläggande.

Viktiga frågor för dig som möter barn och vill vara ett stöd för familjen

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vilka är mina mål som pedagog/barnskötare?
  • Hur arbetar vi systematiskt för att uppnå förskolans mål?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet och vad saknar vi?
  • Beaktar vi Barnkonventionen i praktiken och arbetar vi för att stärka barnets rättigheter?

Prioriterat arbete i HPÖ

Barn är en prioriterad grupp i Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ). Hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. Mer än 92 % av alla barn 1–5 år i Sverige går i förskolan, därför är förskolan en extra viktig plats för att främja hälsosamma beteenden och för att minska skillnaderna i länet.

Definition övervikt och fetma

För att veta om ett barn har övervikt eller fetma tittar barnhälsovården på barnets tillväxtkurva och räknar ut Body Mass Index (BMI) för barnet. BMI för barn kallas IsoBMI och skiljer sig från BMI för vuxna. Gränserna varierar för pojkar och flickor och olika åldrar (mellan 2 och 18 år).
Fetma har stark ärftlighet och barn med övervikt och fetma har ofta en eller två föräldrar med samma problematik, även om föräldrarna ofta kan berätta att deras övervikt kom senare i livet.

Mål

Ett övergripande mål är att år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 % och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 %. Målvärdena är baserade på Barnhälsovårdens årsrapport 2013.

Vänder vi trenden?

Uppgifter till Barnhälsovårdens årsrapport 2017 baseras på 24 738 barn födda 2012, där vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). I Stockholms län hade 8,8 % av fyraåringarna övervikt (2 186 barn) och 1,8 % fetma (440 barn). För övervikt sågs en liten tendens till minskning för barn födda 2011 och 2012 jämfört med barn födda 2002–2008 (tillförlitliga uppgifter saknas för barn födda 2009 och 2010).

Andelen 4-åriga barn med övervikt och fetma år 2001-2008 och 2011-2012

Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter.

En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Förskolan har en viktig roll att försöka jämna ut sociala hälsoskillnader och på sikt stärka hälsan. Hur ser det ut med barnens vikt där du arbetar?

Andelen 4-åringar födda år 2012 med övervikt och fetma, fördelat på stadsdel och kommun

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

Samverkan i barnets nätverk en framgångsfaktor

Att sätta barnet och familjen i centrum och samverka med olika instanser är ett sätt för Barnhälsovården att förebygga ohälsa och främja barns hälsa och utveckling. Förskolan, socialtjänst och BUP är exempel på instanser som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma, och samverkan är ofta nyckeln till framgång.

Hälsosamma matvanor

Genom att servera olika sorters mat kan barn vänja sig vid många smaker. Många barn är skeptiska till ny mat och kan behöva pröva ett nytt livsmedel många gånger för att vänja sig vid den nya smaken. Barn som får utveckla praktisk och teoretisk kunskap om mat och livsmedel äter mer frukt och/eller grönsaker och är mer villiga att prova och smaka på nya frukter och/eller grönsaker.


Det hälsofrämjande arbetet behöver vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Det betyder i praktiken att:

  • förskolan serverar näringsriktiga måltider
  • pedagoger är hälsofrämjande förebilder under måltiden
  • pedagoger använder sig av teoretisk och praktisk pedagogik med syfte att utveckla barns kunskap om olika livsmedel, samt om mat och matlagning
  • pedagoger arbetar metodiskt med ökad exponering av de livsmedel man vill uppmuntra barnen att äta
  • pedagoger ger barnen tillfällen att träna på att identifiera och reglera hunger och mättnadssignaler genom att vara responsiva i måltidssituationen
  • pedagoger regelbundet följer upp det hälsofrämjande arbetet på förskolan.

Förskolan har sedan 2011 en egen läroplan och Skolverket ger ut allmänna råd med kommentarer om att förskolan ska säkerställa att det serveras varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen.

Fysisk aktivitet

Hos barn i förskoleåldern finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet) och kognition. Det positiva sambandet gäller även den fysiska utvecklingen (motorik, kroppssammansättning) och den framtida hälsan (hjärt-kärlhälsa, skeletthälsa, viktstabilitet).

Utevistelsens betydelse för barns hälsa

Vistelsen i förskolan är också den tid på dygnet när barnen har störst möjlighet att vistas utomhus i dagsljus. Barns fysiska aktivitet sker huvudsakligen utomhus, och det är viktigt att rutiner för utevistelse skapas på förskolan. Här kan du som förskolepersonal uppmuntra barnen till fysisk aktivitet som får upp pulsen varje dag, genom att till exempel springa och cykla. Utemiljöns utformning är avgörande för hur fysiskt aktiva barnen är. Det hälsofrämjande arbetet behöver vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Det betyder i praktiken att:

  • barnen får så mycket utevistelse som möjligt
  • pedagoger arbetar metodiskt för att stimulera att barnen rör på sig
  • pedagoger är hälsofrämjande förebilder under utevistelsen
  • regelbunden uppföljning sker av det hälsofrämjande arbetet på förskolan.

Forskning har visat att barn är som mest aktiva i förskoleåldern och att pojkar rör sig mer än flickor. Idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med barns ofta naturligt aktiva rörelsemönster. Det finns skäl för att på förskolan vara återhållsam med skärmtid som inte är pedagogiskt motiverad.

Enligt nordiska näringsrekommendationer bör barn ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag. Daglig fysisk aktivitet hos barn 0–5 år bör uppmuntras och underlättas. Det kan göras genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer anpassad för barnets ålder.

Stöd och verktyg för ditt arbete

Här hittar du olika stöd och verktyg för ditt arbete. Det finns material som broschyrer och affischer, manualer, metodbeskrivningar, utbildningar, goda exempel och mycket mer.

HPÖ erbjuder under perioden år 2018-2020 ledningsstöd och handledning till förskolor i länet när det gäller det hälsofrämjande arbetet i förskolan. Fokus är mat, måltider, fysisk aktivitet och utevistelser.

Kontakt

I tre rapporter presenteras delresultat från förskolor i Stockholms län gällande arbetet med mat och måltider, med fokus på strukturella påverkansfaktorer av social, fysisk och organisatorisk karaktär.

Verktyg som stöd för att bedöma och utveckla förskolans hälsoarbete inom sex områden:

Livsmedelsverkets råd vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna i förskolan, från beslutsfattare och förskolechefer till måltidspersonal och förskollärare:

Informationsblad om hur en förskolegård bör se ut och fungera för att uppmuntra till fysisk aktivitet, samt konkreta rekommendationer:



Boverkets allmänna råd/vägledning om friyta för förskolor lyfter fram vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten.





Tips på bra, näringsrik och mättande matsäcksmat för utflykten eller friluftsdagen:



Säsongsguiden syftar till att göra det lättare att välja frukt och grönsaker efter säsong:

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.



Metoden Friska barn har utvecklats för att stödja förskolans arbete med att främja bra mat- och rörelsevanor och därmed förebygga övervikt. Metoden ger stöd för ett målinriktat arbete i enlighet med förskolans läroplan och kravet på näringsriktiga måltider i förskolan.

Befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma inom olika arenor/områden uppdateras kontinuerligt. Evidensöversikten omfattar olika åtgärder gällande att främja goda matvanor, främja fysisk aktivitet, minska stillasittande, förebygga övervikt/fetma och effekt på jämlikhet.



Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Utbildningar

Centrum för Epidemologi och samhällsmedicin (CES) utbildar olika aktörer som till exempel personal in om förskolan.

Akademiskt primärvårdscentrum (APC) har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Beställ material, kontakt