Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Ungefär vart femte skolbarn i Sverige har i dag övervikt eller fetma, vilket leder till både fysisk och psykisk ohälsa på kort och lång sikt. I Stockholms län kan man också se stora socioekonomiska skillnader i förekomst av övervikt och fetma, till nackdel för grupper med låg utbildning och låg inkomst. Fetma i barndomen leder med stor sannolikhet vidare till ohälsa i vuxenlivet, och behandling är effektivare ju tidigare den sätts in. Det är därför viktigt att tidigt ge stöd till barn och ungdomar som utvecklar övervikt.

Det krävs förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten för att övervikt och fetma, liksom följdsjukdomar, ska minska. Hur vi bygger vårt samhälle har betydelse för möjligheter till fysisk aktivitet. Övervikt och fetma debuterar i allt tidigare ålder, och är ett stort folkhälsoproblem som angår oss alla. Du som jobbar inom elevhälsan har en central roll i arbetet med att förebygga övervikt och fetma, både genom din hälsokompetens och genom uppgiften att bedriva förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete

Skolinspektionen har tidigare gjort bedömningen att det finns brister när det gäller tillgång till en samlad elevhälsa som samarbetar kontinuerligt med övrig personal i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete, eller i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet ska vara evidensbaserat och omfatta insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. En förutsättning för detta är att du som jobbar i skolledning, elevhälsa eller som lärare får information om effektiva metoder och att ni arbetar tillsammans i dessa frågor.

Prioriterat arbete i HPÖ

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar.

Strategier i handlingsprogrammet är bland annat att prioritera samverkan mellan Region Stockholm och förskolor, skolor och särskolor gällande näringsriktiga skolmåltider och främjande av fysisk aktivitet. Och även elevhälsans hälsofrämjande arbete och förebyggande av övervikt och fetma.

Personal i skola kan göra stor skillnad

Goda vanor grundläggs redan i tidig ålder och är avgörande för barns och ungdomars hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Skolan, inklusive särskolan, är viktiga genom att vara hälsosamma föredömen kring mat och fysisk aktivitet. Skolan kan också skapa möjligheter för barn att röra sig i en trygg utomhusmiljö. Här kan du som arbetar i skola göra stor skillnad. Skolan når alla barn oavsett social bakgrund och har visat sig minska sociala hälsoskillnader

Samverkan viktig mellan olika instanser

Hälsofrämjande program som kombinerar olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är mycket effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma.

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång. Du och annan skolpersonal är en viktig kugge i detta hjul.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, stödjer länets kommuner och stadsdelar i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. Se intervju:

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer i länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter elever är:

  • Hur ser jag på personer med övervikt och fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om hälsosamma levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som skolläkare/-sköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt.
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig.
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor.
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa.
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har.
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Brännpunkten utvecklar samtalsmetod för elevhälsa. Se intervju:

Utvecklingsarbete pågår

Det ingår i elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men det saknas evidensbaserade metoder för att samtala med barn med övervikt om att förändra sina matvanor och öka sin fysiska aktivitet.
Samtalsmetoden Mitt Brännpunktsamtal (MittBpSamtal) har utvecklats i praktisk verksamhet för att ge skolsköterskor stöd i dessa ofta svåra samtal. Metoden bygger på ett empatiskt förhållningssätt med barnet i fokus, men har ännu inte utvärderats avseende process eller effekt.

Delprojektet MinBpRörelse för ökad psykisk hälsa, ska arbeta för att säkra och stärka barns och ungdomars psykiska hälsa, ökad rörelseglädje och goda uppväxtvillkor.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Remittera vidare

Om du behöver remittera en elev vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja

6-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder).

Identifieras ofta i elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

6-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension).

Identifieras ofta i elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

6-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta I elevhälsa eller vårdcentral. Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO/ÖC).

Källa: Regionalt vårdprogram övervikt och fetma, SLL.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och skolmåltider är ett självklart sätt att främja hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor ökar risk för övervikt och fetma och andra kroniska sjukdomar. Även om svenska barn generellt har bra matvanor är det positivt för deras hälsa om de minskar konsumtionen av sötsaker, äter mer frukt, grönsaker och nyttiga fetter.

Du som jobbar med skolmåltider kan regelbundet främja goda matvanor genom att på daglig basis erbjuda barnen möjligheten att exponeras för olika sorts mat, själv pröva och därigenom få en personlig upplevelse av olika livsmedel och maträtter. Studier visar att det är avgörande för utveckling av barns smakpreferens, inte minst vad gäller frukt och grönsaker.

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. För de barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt på en hälsofrämjande nivå, är skolan en viktig arena där den fysiska aktiviteten kan ökas. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. I skolan har du och dina kollegor goda möjligheter att utjämna sociala hälsoskillnader då ni har möjlighet att nå alla barn.

Nationella rekommendationer för fysisk aktivitet

Alla barn och ungdomar, 6–17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet

  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.

  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan

  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska

Socialstyrelsens riktlinjer för arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor omfattar rekommendationer för barn och unga under 18 år.

Stöd och verktyg för ditt arbete

SkolmatSverige är ett kostnadsfritt verktyg som hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider - utifrån ett helhetsperspektiv. En automatisk resultatrapport skapas för varje skola som innehåller vägledning till förbättringar.

Elevhälsoportalen är en modell för hälsofrämjande arbete i skola och förskola som har utvecklats i Stockholms län. Modellen fokuserar på insatser i skolmiljön som förbättrar barns hälsa.

Som en del i arbetet med hälsosamma matvanor har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram foldern Bra mat och rörelse som kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Budskapen bygger på rekommendationer från Livsmedelsverket och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Bra mat och rörelse

Foldern kan beställas av dig som är verksam inom Stockholms läns landsting. Du som arbetar i ett annat landsting kan beställa max 5 stycken ex för inspiration. Finns även på engelska, arabiska, somaliska och turkiska.

Bildtabeller: Bra mat och rörelse

Bildtabeller för nedladdning. Bildmaterialet riktar sig till personer som har svårt att läsa text och består av en bildtabell för matvanor och en bildtabell för fysisk aktivitet.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Matguiden är ett omfattande material, där du hittar exempel på hur mat och måltider kan byggas upp för olika målgrupper och energinivåer, uppdelat på ålder och kön.

En broschyr med tips på bra, näringsrik och mättande matsäcksmat för utflykten eller friluftsdagen.

Boverkets allmänna råd/vägledning om friyta lyfter fram vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten.

Säsongsguiden syftar till att göra det lättare att välja frukt och grönsaker efter säsong:

Dans som medicin för kropp och själ:

En frisk skolstart är ett föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor. Föräldrar och lärare kan tidigt skapa goda vanor i barns liv. En frisk skolstart fokuserar på att stötta föräldrar med barn i förskoleklass att främja bra matvanor och fysisk aktivitet.

Frisk skolstart

Gisela Nyberg, Med Dr och projektledare, skriver om hur programmet En frisk skolstart stödjer föräldrar i att främja bra matvanor och fysisk aktivitet bland barn i förskoleklass.

GEN-PEP är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa, mat och fysisk aktivitet. Målsättningen är att ena företag, organisationer och människor för att tillsammans underlätta för barn och ungdomar att leva ett hälsosamt liv. Initiativtagare är Kronprinsessparet. GEN-PEP arbetar tillsammans med utvalda partners från ideell, offentlig och privat sektor för att nå målet att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Läs mer

Befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma inom skola och särskola uppdateras kontinuerligt. En evidensöversikt omfattar olika åtgärder gällande att främja goda matvanor, främja fysisk aktivitet, minska stillasittande, förebygga övervikt/fetma och effekt på jämlikhet.

Information om elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag:

Information om övervikt och fetma, vanliga besvär, BMI för barn och hur man kan söka vård.

Utbildning

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Region Stockholm och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och politiker.

Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.

Beställ material och kontakt