Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Fakta, vad kan tandvården göra

Tandhälsan i Stockholms län har förbättrats, men skiljer sig åt mellan olika områden. Från och med 2017 har barn och ungdomar rätt till gratis tandvård till och med det år de fyller 21 år. Som vuxen får man betala för sin tandvård. Vården utförs av Folktandvården, Karolinska Institutet – institutionen för odontologi, och av privata vårdgivare.

Du som arbetar inom tandvården möter både barn, ungdomar och vuxna som har ohälsosamma matvanor eller är överviktiga och kan behöva stöd för att gå ner i vikt. Ofta hänger tändernas hälsa ihop med övrig hälsa. Du kan ge råd kring hälsosamma matvanor och tipsa dina patienter om en rad verktyg och stöd som Stockholms läns landsting har tagit fram. Du kan också stödja och motivera dina patienter till att ha mer hälsofrämjande matvanor och därmed också få bättre tandhälsa.

Kariesprevention

Tandvården i Stockholm arbetar sedan 2005 enligt ett kariespreventionsprogram där målet är att förbättra tandhälsan, i synnerhet för de barn som har sämre tandhälsa än genomsnittet. Redan på BVC får vårdnadshavare kontakt med tandvårdspersonal. Vid dessa kontakttillfällen informeras familjen om vikten av att regelbundet borsta tänderna med fluortandkräm och hur maten påverkar tandhälsan. Hög förekomst av karies i tidig ålder ökar risken för karies såväl under barndomen som i tonåren. Det är därför viktigt att etablera goda tandhälsovanor tidigt.

Karies kan förebyggas t.ex. genom att hjälpa och lära barn egen tandvård (tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll) och att göra tvåtimmars uppehåll mellan måltiderna, vilket underlättar för saliven att skydda tänderna.

Särskilda insatser görs i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar för att utjämna de olikheter som finns i tandhälsa mellan olika delar av länet. Generellt sett är andelen kariesfria treåringar hög, genomsnittet för länet är 96 procent. Hur ser det ut där du arbetar?

Andelen (%) kariesfria treåringar, födda år 2012, per kommun och stadsdel

Källa: Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014, SLL

På Folkhälsokollen redovisas statistik på kommun- och stadsdelsnivå, som exempelvis andelen (%) 3-åringar utan kariesskadade tänder. Med skadade tänder avses tänder som har hål (karies), som dragits ut på grund av karies eller som fått fyllningar på grund av tidigare hål.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer nedan:

Viktiga frågor för dig i tandvården som möter barn, ungdomar och vuxna

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen/familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens/familjens mål?
  • Vilka är mina mål som tandläkare/tandsköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och familjer att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn och ungdomar. Var femte 10-åring har övervikt och 3-5 % har fetma.

Sockerintag kan leda till övervikt och fetma

Socker är en vanlig orsak till dålig tandhälsa som på sikt även kan leda till övervikt. Inom HPÖ har vi tagit fram en sockeraffisch som visar hur mycket socker några vanliga livsmedel innehåller. Affischen kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor med barn och vuxna. På sockeraffischen visas både livsmedlens naturliga innehåll av socker och/eller tillsatt socker med exempel på vanliga livsmedel som kan vara sockerfällor.

Söta drycker, även 100 procent naturlig fruktjuice, har i epidemiologiska studier visats ha samband med ökad risk för övervikt/fetma hos barn och vuxna samt ökad kariesrisk. Bristande kunskap kring detta kan leda till uppfattningen att intaget av juice är lika nyttigt som att äta hel frukt. Man kan med fördel ge rekommendationen att dricka vatten, vilket också är ett av huvudbudskapen i affischen. I pratbubblor finns budskapet översatt till engelska, somaliska, arabiska, turkiska och persiska.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma lanserades hösten 2016. Där beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma. Syftet med vårdprogrammet är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Om måltidsrutiner för barn

Barn bör lära sig att äta frukost, lunch och middag och ett eller två små mellanmål.

Måltidsordning har starka kulturella aspekter, inte minst när det gäller frukost- och lunchvanor i olika länder. Forskningen ger inte tydligt besked kring om det är bäst att äta ”lite men ofta” eller att äta mer sällan och tidpunkten för huvudmålet. Mer praktiskt användbart är att resonera kring hur vardagen ser ut med förskola och skola, och måltidsordningens betydelse för barnets möjlighet att hantera hunger och sug och hindra kontrollförluster och överätning. Regelbundenhet och förutsägbarhet blir då betydelsefullt. Det är lättare att avstå från smörgåsar för den som vet att det blir mat vid en viss tid.

Ända från amningen söker barnet och föräldrarna sin struktur för måltider och pauser mellan måltider. Arbetet med att skapa rutiner fortgår när barnets tillvaro hela tiden förändras. Många barn har exempelvis ätit frukost på förskolan och när barnet börjar skolan behöver föräldrarna ibland stöttning i att etablera en ny frukostordning hemma i familjen. Helger och semestrar är andra exempel på perioder när måltidsordningen riskerar att falla samman och ofta är det bra att försöka hålla fast vid sin vardagsstruktur någorlunda för barn som arbetar med vikten. En del barn med frånskilda föräldrar lever med olika måltidsordningar i sina två familjer, och det brukar fungera bra om det är tydligt vad som gäller i respektive hushåll.

Ungdomar kan ibland fastna i ett ätmönster där de hoppar över frukost och lunch och i stället äter mycket på kvällar och nätter. Då är det viktigt att hjälpa tonåringen att skapa en bättre måltidsordning för att skapa förutsägbarhet och undvika överätning.

Söta drycker

Som måltidsdryck till barn rekommenderas vatten eller lättmjölk. En del barn dricker stora mängder mjölk och intaget av mjölk och fil begränsas då till 5 dl/dag. Att kartlägga och begränsa intaget av söt dryck är en av de viktigaste ingredienserna i ett viktarbete för barn. Läs mer:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Stöd och verktyg för arbete inom tandvården

Kontakt