Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Redan på BVC informeras familjen om vikten av att regelbundet borsta tänderna med fluortandkräm och hur maten påverkar tandhälsan. Ofta hänger tändernas hälsa ihop med övrig hälsa.

Tandvården har en viktig roll

Du som arbetar inom tandvården möter både barn, ungdomar och vuxna som har ohälsosamma matvanor eller är överviktiga. Du kanstödja och motivera dina patienter till att ha mer hälsofrämjande matvanor och därmed få bättre tandhälsa, och också erbjuda stöd för de patienter som kan behöva gå ner i vikt.

Barns tandhälsa har förbättrats, men skiljer sig i länet

Särskilda insatser görs i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar för att utjämna de olikheter som finns i tandhälsa mellan olika delar av länet. Generellt sett är andelen kariesfria treåringar hög, genomsnittet för länet är 96 procent. Hur ser det ut där du arbetar?

På Folkhälsokollen redovisas statistik på kommun- och stadsdelsnivå som exempelvis andelen 3-åringar utan kariesskadade tänder och 4-åringar med fetma. De kommuner och stadsdelar som har barn med högst andel karies är i hög grad de som har högst andel 4-åringar med fetma. Jämför på Folkhälsokollen genom att välja indikator Barn – Kariesfria 3-åringar och Barn – Fetma 4-åringar.

Personcentrerat förhållningssätt

När en person vill förbättra sin tandhälsa eller minska i vikt så är ett personcentrerat förhållningssätt en förutsättning och samtalet ett viktigt redskap. 

Viktiga frågor för dig i tandvården som möter barn, ungdomar och vuxna

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen/familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens/familjens mål?
  • Vilka är mina mål som tandläkare/tandsköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Prioriterat arbete i HPÖ

I Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. I stort sett alla barn, ungdomar och vuxna har kontakt med tandvården i länet, vilket gör tandvården extra viktig för att minska skillnader i länet.

Sockerintag kan leda till övervikt och fetma

Socker är en vanlig orsak till dålig tandhälsa som på sikt även kan leda till övervikt.

Söta drycker, även 100 procent naturlig fruktjuice, har i epidemiologiska studier visats ha samband med ökad risk för övervikt/fetma hos barn och vuxna samt ökad kariesrisk. Bristande kunskap kring detta kan leda till uppfattningen att intaget av juice är lika nyttigt som att äta hel frukt. Man kan med fördel ge rekommendationen att dricka vatten.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma. Syftet med vårdprogrammet är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Om måltidsrutiner för barn

För att förebygga övervikt och fetma är det viktigt att börja med hälsosamma matvanor i tidig ålder. Det som är bra mat och måltidsordning för barn är också bra för övriga familjen.

Barn bör lära sig att äta frukost, lunch och middag och ett eller två små mellanmål. Måltidsordning har starka kulturella aspekter, inte minst när det gäller frukost- och lunchvanor i olika länder. Forskningen ger inte tydligt besked kring om det är bäst att äta ”lite men ofta” eller att äta mer sällan och tidpunkten för huvudmålet. Mer praktiskt användbart är att resonera kring hur vardagen ser ut med förskola och skola, och måltidsordningens betydelse för barnets möjlighet att hantera hunger och sug och hindra kontrollförluster och överätning. Regelbundenhet och förutsägbarhet blir då betydelsefullt. Det är lättare att avstå från smörgåsar för den som vet att det blir mat vid en viss tid.

Ända från amningen söker barnet och föräldrarna sin struktur för måltider och pauser mellan måltider. Arbetet med att skapa rutiner fortgår när barnets tillvaro hela tiden förändras. Många barn har exempelvis ätit frukost på förskolan och när barnet börjar skolan behöver föräldrarna ibland stöttning i att etablera en ny frukostordning hemma i familjen. Helger och semestrar är andra exempel på perioder när måltidsordningen riskerar att falla samman och ofta är det bra att försöka hålla fast vid sin vardagsstruktur någorlunda för barn som arbetar med vikten. En del barn med frånskilda föräldrar lever med olika måltidsordningar i sina två familjer, och det brukar fungera bra om det är tydligt vad som gäller i respektive hushåll.

Ungdomar kan ibland fastna i ett ätmönster där de hoppar över frukost och lunch och i stället äter mycket på kvällar och nätter. Då är det viktigt att hjälpa tonåringen att skapa en bättre måltidsordning för att skapa förutsägbarhet och undvika överätning.

Söta drycker

Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller lättmjölk. En del barn dricker stora mängder mjölk och intaget av mjölk och fil begränsas då till 5 dl/dag. Att kartlägga och begränsa intaget av söt dryck är en av de viktigaste ingredienserna i ett viktarbete för såväl barn som vuxna. Läs mer om dryck, mat och måltidsordning för barn och vuxna i vårdprogrammet.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Stöd och verktyg för ditt arbete

Här hittar du olika stöd och verktyg för ditt arbete med övervikt och fetma. Det finns material som broschyrer och affischer, manualer, metodbeskrivningar, utbildningar, goda exempel och mycket mer.

Inom HPÖ har en sockeraffisch tagits fram, som visar hur mycket socker några vanliga livsmedel innehåller. Affischen kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor med barn och vuxna. På sockeraffischen visas både livsmedlens naturliga innehåll av socker och/eller tillsatt socker med exempel på vanliga livsmedel som kan vara sockerfällor. På baksidan av affischen i A4 som du kan skriva ut finns en handledning som bland annat beskriver hur sockermängden är framräknad i livsmedlen, till exempel andel tillsatt socker och naturligt socker. I pratbubblor finns huvudbudskapet ”Välj vatten” översatt till engelska, somaliska, arabiska, turkiska och persiska.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Tio råd för att äta hälsosamt och näringsriktigt och länkar till mer information på Livsmedelsverket. Kan användas för ungdomar i gymnasieålder.

Information till ungdomar om hur man kan tänka om man vill gå ner i vikt.

Tips på bra, näringsrik och mättande matsäcksmat för utflykten eller friluftsdagen:

Broschyr som stöd i det hälsofrämjande samtalet, men även att dela ut direkt till personer som ber om hälsotips.

Läs mer

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Utbildningar

Akademiskt primärvårdscentrum (APC) har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting[JS1]  och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemilogi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer inom folkhälsoområdet.

Beställ material och kontakt