Till start

Vårdgivarguiden

Utländska medborgare som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning ska erbjudas vård enligt den lag som kom 2013: Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd kan ibland även benämnas som papperslösa/tillståndslösa/gömda.

Vad menas med tillstånd?

Den som vill besöka Sverige och är medborgare i ett land utanför EU behöver i många fall ett visum. Den som vill arbeta i Sverige och kommer från ett land utanför EU måste dessutom ha tillstånd att arbeta.

Anhöriga som sökt uppehållstillstånd till någon som bor i Sverige ska i de flesta fall vänta på beslut i hemlandet. I vissa situationer kan anhöriga av särskilda skäl få tillstånd från Migrationsverket att vänta i Sverige medan ansökan prövas. Beroende på om personen har rätt att vistas här medan ansökan prövas så omfattas de av lagen om vård till personer utan tillstånd eller ej.

Vem är utan tillstånd?

Personer som saknar tillstånd att vistas här kan till exempel vara:

  • Personer som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd eller asyl men stannar kvar i Sverige.
  • Personer som befunnit sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller visum som har löpt ut och därefter stannar kvar.
  • Personer som kommer till Sverige utan att någon gång ge sig till känna för myndigheterna eller ansökt om tillstånd att vara här fast det behövs.

Utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig omfattas dock inte av lagen om vård till personer utan tillstånd.

Personer som inte tillhör gruppen som saknar tillstånd kan till exempel vara:

  • Person med uppehållstillstånd, arbetstillstånd, tillstånd att studera
  • Personer som tillfälligt vistas i landet, till exempel turister eller affärsresenärer, med visum från land utanför EU.
  • Personer som ansökt om uppehållstillstånd och som har rätt att vänta på beslut i Sverige.
  • Asylsökande
  • Ambassadpersonal

EU-medborgare

EU/EES-medborgare kan i enstaka fall (prop. 2012/13:109, s. 41) omfattas av lagen om vård till personer utan tillstånd. Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.

Samlad information om patientavgifter för utlandssvenskar, utländska medborgare, ambassadpersonal och personer som arbetar, studerar och/eller tillfälligt vistas i Sverige.

Identifiering

I möjligaste mån ska vårdpersonal av patientsäkerhetsskäl försöka säkerställa personens identitet. I vissa fall kan dock personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd sakna ID-handling.

Om patienten inte kan styrka sin identitet med identitetshandling ska detta noteras i journalen. Av anteckningen i journalen bör framgå om patientens identitet är styrkt på annat sätt än genom legitimationshandling eller om man är osäker om identiteten.
Rutiner om identitetskontroll ska finnas hos respektive vårdgivare.

Här är en vägledning för vårdgivare om hur identitetskontroll ska göras.

Reservnummer

Personer som saknar personnummer och söker vård tilldelas ett reservnummer av vården. Olika regioner har olika reservnummerserier och reservnumret kan därför endast användas inom Region Stockholm och inte av andra myndigheter eller regioner. Reservnumret säger ingenting om personens rätt till vård eftersom det tilldelas alla som saknar personnummer oavsett orsak till att personen vistas i Sverige.

Sök alltid i personuppgiftsregistret om det finns ett reservnummer sedan tidigare innan ett nytt tas ut. Observera att uppgifterna Län 33 och Kommun 99 alltid ska väljas för reservnummer till asylsökande och personer utan tillstånd.

Information om när en patient behöver registreras med reservnummer och hur man gör.

Patientkort

Inom Region Stockholm finns ett särskilt patientkort som kan ges till personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige när de söker vård. Patientkortet är ingen ID-handling utan ett hjälpmedel för att komma ihåg sitt reservnummer och att underlätta i kommunikationen med vården. Kortet är inget bevis på att någon är utan tillstånd att vistas i Sverige, samt att personens status kan ändras över tid. Kontrollera därför alltid aktuell status med patienten. På patientkortet ska vårdgivaren skriva reservnumret, födelsedatum och patientens namn.

Beställningsbart patientkort som ska ges till personer utan tillstånd att vistas i Sverige. På patientkortet ska vårdgivaren skriva reservnumret och vårdtagarens namn.

Patientkorten beställs av vårdgivare från Medicarrier.

Sekretess och vårdpersonalens skyldigheter

Inom hälso- och sjukvården gäller stark sekretess och tystnadsplikt för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Gällande regler om hälso- och sjukvårdens sekretess, tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet och underrättelseskyldighet, i bland annat offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och utlänningsförordningslagen, omfattar alla patienter.

Eftersom straffvärdet för att befinna sig i landet utan tillstånd är lägre än det föreskrivna straffet för när det enligt offentlighets- och sekretesslagen är tillåtet att bryta mot sekretessen, får vårdpersonal inte kontakta polisen enbart för att personen saknar tillstånd att befinna sig i landet. Enbart i de fall personen är misstänkt för ett brott där det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i ett år kan uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet.

Vårdpersonalen får inte svara på frågor av allmän karaktär, även om Polismyndigheten är frågeställare. Sjukvårdspersonalen får inte meddela information om tidigare vårdtillfällen.

Vårdpersonalen har skyldighet att på direkt fråga från Polismyndigheten uppge om en person vårdas på sjukhuset för tillfället. Om polisen ringer kan vårdpersonalen begära att få motringa, för att få betänketid över vilken information som ska lämnas ut.

Att en person söks av polisen innebär inte att polisen omedelbart kan hämta denne, medicinska bedömningar går före. En nyopererad eller av sjukdom på annat sätt svårt medtagen patient kan i princip inte tas om hand av polisen förrän hälsotillståndet medger det.

  • Uppdaterad: 30 maj 2022

  • Faktagranskad: 14 december 2021

  • Redaktör: Britta Manninen

  • Faktagranskare: Mehrnaz Aram, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen