Screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm

Region Stockholm och Region Gotland erbjuder screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm till personer från att de fyllt 60 år. En utbyggnad pågår i regionerna. 2024 omfattas alla mellan 60–72 år och 2025 är utbyggnaden klar med att inkludera hela målgruppen upp till 74 års ålder.

Övriga regioner i Sverige har alla anslutit till screeningkansliet som koordineras och administreras från RCC Stockholm-Gotland. Det innebär att man har ett samlat nationellt screeningprogram. Fullt utbyggt nationellt med att screeningerbjudandet omfattar hela målgruppen är klart 2026.

Screeningprogrammet för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm är politiskt beslutat i respektive region och följer Socialstyrelsens och EU:s rekommendationer.

RCC ansvarar för screeningen

Enheten för cancerprevention och screening på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland administrerar screeningprogrammet. Ett särskilt råd kvalitetsgranskar programmet som utvärderas regelbundet. Hösten 2022 fastställdes ett nationellt vårdprogram i Regionalt cancercentrum i samverkan.

Så görs provet

Provtagning genomförs med ett immunologiskt test, Fecal Immunological Test, FIT. Metoden mäter dolt blod i avföringen. Provet anger mängden blod i ett numeriskt värde.

De som ingår i målgruppen får ett erbjudande om provtagning per post. Provtagning erbjuds vartannat år. För en jämn arbetsbelastning på laboratorier och endoskopienheter sker utskicken fördelat över hela året. Erbjudandet om provtagning är personligt, frivilligt och att delta i provtagningen är avgiftsfritt.

I varje brev finns en instruktion för provtagning, ett provtagningsrör, en hygienpåse innehållande en absorbent samt ett frankerat svarskuvert adresserat till laboratoriet. Efter självprovtagning ska avföringsprovet skickas in så fort som möjligt.

Har provtagning inte skett inom två månader får personen en påminnelse.

Alla får svar inom fyra veckor efter att de har postat sitt prov. Det finns tre typer av svar:

1. Ditt avföringsprov visade inte dolt blod i avföringen

Personen får ett svarsbrev med denna information. Nytt provtagningsrör skickas hem till personen om två år om denne är inom åldersintervallet som erbjuds screening.

2. Ditt prov visade dolt blod i avföringen

Patienten remitteras då till sjukvården för fortsatt utredning av tjock- och ändtarm, en koloskopiundersökning. För koloskopiundersökningen tas vanlig patientavgift. Det är endoskopienheten som ansvarar för att kontakta och informera patienten om provsvar och om att en ytterligare undersökning behöver göras. Patienten får även ett provsvarsbrev från enheten för cancerprevention och screening med information om att en ytterligare undersökning behöver göras och att de kommer att få kontakt med en endoskopienhet. I provsvarsbrevet informeras patienten om att kontakta enheten för cancerprevention och screening om de har frågor om sitt provsvar eller inte fått något kontaktbrev från en koloskopienhet.

3. Ditt avföringsprov kunde inte analyseras – du behöver göra om ditt prov

Omprov görs när provet inte går att analysera. Det kan till exempel bero på att provet inte postats inom rimlig tid efter provtagning eller att provröret har fyllts med för mycket avföring. Ett nytt brev med material för omprov skickas hem till personen. I brevet finns en länk till en instruktionsfilm om hur provet ska göras.

Koloskopi

Enheten för cancerprevention och screening har via hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm ett avtalat samarbete med flera endoskopienheter i sjukvården.

Personer med fynd av dolt blod i avföringen remitteras till ett sjukhus inom ens region. Om det efter koloskopiundersökningen behövs ytterligare utredning eller behandling remitteras patienten vidare av endoskopienheten.

För- och nackdelar med att delta i screeningen

Den stora fördelen med att delta i screeningen är att tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer ökar möjligheten att bli botad. Förstadier till cancer, polyper, kan upptäckas och behandlas. 

Att delta i screening kan innebära oro. En del upplever att det är obehagligt att göra avföringsprovet. Väntetiden på provsvar och på den uppföljande koloskopiundersökningen kan upplevas orolig. Om screeningprovet visar blod i avföringen är det inte säkert att det är orsakat av cancer utan kan bero på andra orsaker, som till exempel hemorrojder eller tarmfickor. Orsaken till blod i avföringen måste alltid utredas.

Den uppföljande koloskopiundersökningen kan upplevas obehaglig och generande. Personalen som utför koloskopiundersökningen har möjlighet att på olika sätt minimera obehag i samband med undersökningen.

Provtagningen kan innebära en falsk känsla av trygghet. Även om screeningprovet inte visar dolt blod i avföringen vid provtagningstillfället kan personen ändå få eller ha tjock- och ändtarmscancer.

Personer med symtom

Personer med symtom från tarmen ska inte ta prov inom ramen för screeningprogrammet, de ska kontakta sin vårdcentral för en medicinsk bedömning.

Symtom kan vara:

• Blod eller slem i avföringen
• Förändrade avföringsvanor utan ändrade kostvanor
• Svårt att tömma tarmen
• Trötthet eller viktnedgång som inte kan förklaras av andra orsaker

Personer utanför målgruppen som vill kontrollera F-Hb

Personer som inte hör till målgruppen som erbjuds screening som vill undersöka sig ska kontakta sin vårdcentral för en medicinsk bedömning. Inga prover bör tas i hälsokontrollsyfte men medicinska symtom ska alltid bedömas av läkare.

Personuppgifter och sekretess

Sjukvårdens åtkomst av screeningverksamhetens provsvar

Resultatet av screeningprovtagningen databehandlas. Alla personuppgifter är sekretessbelagda och skyddade enligt gällande lagstiftning. Personen måste själv förmedla sitt screeningprovsvar till den läkare som ber om detta.

Screeningverksamhetens åtkomst till journaluppgifter

I ett organiserat populationsbaserat screeningprogram ska alla som ingår i populationen erbjudas provtagning. Eftersom erbjudandet riktar sig till friska individer kan inte Enheten för cancerprevention och screening hämta individdata från patientjournaler eller andra patientregister och har inte tillgång till sådan information.

Olämpligt skicka personuppgifter via e-post

Vid kontakt med Enheten för cancerprevention och screening via mejl bör enbart fullständigt namn och folkbokföringsadress anges. Detta är tillräckligt för en säker identifiering av personen vid handläggning av samordningssjuksköterskan.

Hjälp med provtagning

En del personer kan behöva sjukvårdens stöd för att ta provet. Det kan till exempel gälla personer med funktionsnedsättningar, som kan ha svårt att själva ta provet och vill undvika att besvära sina anhöriga. De kan då vända sig till sin distriktssköterska.

Personer som gör regelbundna koloskopikontroller

Om en patientansvarig läkare i sjukvården bedömer att en patient inte behöver lämna prov inom screeningprogrammet kan patienten kontakta Enheten för cancerprevention och screening för att avregistrera sig. Om bedömningen därefter ändras går det att återuppta utskicken efter att patienten meddelat Enheten för cancerprevention och screening.

Kontakt för vårdgivare

Patientinformation

På 1177.se finns information om provtagningen och screeningprogrammet. Där finns även kontaktuppgifter för invånare som har frågor om provtagningen.