Till start

Vårdgivarguiden

Vårdens skyldighet att ge säker vård

Hur ser vårdgivares skyldigheter och ansvar för patientsäkerhet ut? Vilket ansvar har hälso- och sjukvårdspersonalen?

Vårdgivarens skyldigheter

Tredje kapitlet i patientsäkerhetslagen beskriver vårdgivarens skyldigheter. Skyldigheterna tydliggörs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9 och 2005:28. Nedan har vi listat skyldigheterna enligt patientsäkerhetslagen. Hur dessa skyldigheter kan följas framgår sedan av föreskriftsinnehållet i punktform efter varje skyldighet: 

Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls.

  • Vårdgivaren ska upprätta ett ledningssystem för att systematiskt utveckla verksamhetens kvalitet.

Vårdgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador.

  • Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma eventuella risker för händelser som kan innebära brister i verksamhetens kvalitet.

Vårdgivaren ska utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Utredningen ska klargöra vad som hänt, varför och vad som kan göras för att liknande händelser inte ska inträffa på nytt.

  • Vårdgivaren ska förutom de av hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterade riskerna och händelserna utreda även klagomål och synpunkter från patienter och deras närstående, personal, andra vårdgivare etc. Denna sammantagna utredning av avvikelser ska leda till analys och förbättrande åtgärder i verksamheten.

Vårdgivaren ska snarast anmäla allvarlig vårdskada till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

  • Enligt anmälningsskyldigheten enligt lex Maria ska även utredning av händelsen som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ges in till IVO. Utredningen ska till IVO samtidigt som anmälan eller snarast därefter.

Vårdgivaren ska snarast informera patienter om inträffade vårdskador och om vilka åtgärder som vidtas för att liknande händelser inte ska inträffa på nytt. Patienten ska också få information om möjligheterna att klaga hos IVO eller att vända sig till patientnämnden samt att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen.

Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

  • Utöver det systematiska omhändertagandet av klagomål och synpunkter kan detta till exempel handla om att involvera patienter och närstående i händelse- eller riskanalyser.

Vårdgivaren ska snarast anmäla till IVO när en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal skäligen kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten, även om berörd person inte längre är verksam hos vårdgivaren.

Vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år och i den dokumentera hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under det föregående året, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.

  • Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla uppgifter om ansvarsfördelning, egenkontroll, samverkan, hantering av risker och vårdskador samt klagomål och synpunkter.

Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter

I sjätte kapitlet i patientsäkerhetslagen återfinns hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Bland annat att personalen är skyldig att bidra till en hög patientsäkerhet. I detta ingår även en rapporteringsskyldighet gällande risker för vårdskador och händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

Det är vårdgivaren som enligt SOSFS 2011:9 ska säkerställa att personalen arbetar enligt verksamhetens processer och rutiner. En av de bärande tankarna bakom patientsäkerhetslagen är att balansera system- och individperspektiven. Men trots att vårdgivaren har det övergripande ansvaret för helheten och organisationen av vården har hälso- och sjukvårdspersonalen ett eget yrkesansvar

Lagar och föreskrifter

Vårdgivare ska upprätthålla god och säker vård i sin verksamhet. För att detta ska vara möjligt krävs bland annat att vårdgivaren känner till det regelverk som gäller för verksamheten. Regelverket för patientsäkerhet i Sverige är omfattande. Förutom ett flertal lagar finns närmare tvåhundra föreskrifter och allmänna råd från statliga myndigheter som rör hälso- och sjukvård. Vårdgivaren ska se till att bestämmelserna i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd följs i verksamheten.  Viktigt att komma ihåg är också att regelverket förändras över tid, nya författningar tillkommer och gamla upphävs.

På denna sida listas centrala och aktuella bestämmelser för patientsäkerhet, samt var du kan hitta fördjupning. Utöver dessa lagar och föreskrifter finns det alltså ett flertal författningar som kan ha större aktualitet inom vissa vårdgrenar och specialiteter. Varje vårdgivare ska ha klart för sig vilka bestämmelser som gäller för just den verksamhet som vårdgivaren bedriver och ansvarar för.

Exempel på centrala lagar gällande patientsäkerhet

Centrala bestämmelser om patientsäkerhet kan studeras närmare exempelvis i:

Lagens syfte är att öka patientsäkerheten med bibehållet skydd för den personliga integriteten. Här finns bestämmelser om hur vårdgivare ska behandla personuppgifter inom hälso- och sjukvården och hur patientjournal ska föras.

Patientsäkerhetslagen syftar till att främja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Lagen reglerar bland annat vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Patientlagen syftar framför allt till att stärka patientens ställning i vården genom att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Därutöver finns det specifika lagar gällande exempelvis läkemedel, medicinteknik och psykiatrisk tvångsvård.

Socialstyrelsens föreskrifter

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är tänkt att stödja vårdgivare i att genomföra kraven i författningarna.

Utöver den finns ett flertal föreskrifter som är viktiga ut patientsäkerhetsperspektiv, exempelvis:

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria):

Socialstyrelsens handböcker

Utöver föreskrifter och allmänna råd har Socialstyrelsen tagit fram handböcker som kompletterar föreskrifterna och de allmänna råden med fakta och kommentarer som stöd i rättstillämpningen.

Regler från Socialstyrelsen som gäller patientens ställning och rätten till information, delaktighet och kontinuitet.

Vägledning från SKR

Även Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram vägledningar för att underlätta för vårdgivare att tillämpa aktuella bestämmelser.

Förslag på handböcker, rapporter och andra publikationer:

Värdegrund Region Stockholm

Hänvisa patienten vidare

Som hälso- och sjukvårdspersonal kan du behöva hänvisa patienter eller deras närstående till information om vad som gäller om något skulle inträffa. Enklast är då att hänvisa till 1177.se, exempelvis till avsnittet Om man inte är nöjd mer vården, eller till avsnitten som handlar om Lex Maria och om ersättning vid vårdskada.

Ordlista

Patientsäkerhet – Att skydda patienter från vårdskador.

Vårdskada – Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Allvarlig vårdskada – Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

  • Uppdaterad: 1 juni 2023

  • Faktagranskad: 1 juni 2023

  • Redaktör: Stina Wernstedt

  • Faktagranskare: Anna Lundin, hälso- och sjukvårdsförvaltningen