Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring är ett sätt för olika vårdgivare att under vissa förutsättningar ta del av varandras vårddokumentation. Det gör det möjligt för en vårdgivare att via ett elektroniskt system ge eller få direktåtkomst till uppgifter hos en annan vårdgivare.

Mer information finns på Socialstyrelsens webbplats.

Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

Den 1 januari 2023 slutade patientdatalagens bestämmelser om sammanhållen journalföring (6 kap.) att gälla. De ersattes då av lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Under vissa förutsättningar är det enligt den nya lagen möjligt att dela information även med aktörer på socialtjänstområdet som ger insatser för äldre eller funktionshindrade.

Den nya lagen innebär inga väsentliga förändringar för befintliga system för sammanhållen journalföring, där endast vårdgivare ingår.

Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation regleras förutom i den nya lagen också i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Stödmaterial för vårdgivare

Socialstyrelsen har tagit fram stödmaterial riktat till vårdgivare med anledning av den nya lagen.

Förutsättningar

När uppgifter lämnas ut från en vårdgivare till en annan, ansvarar den utlämnande vårdgivaren för att varje utlämnande av patientuppgifter är förenligt med bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Enligt regelverket för sammanhållen journalföring är det tillåtet att göra patientuppgifter tekniskt tillgängliga för flera andra vårdgivare, redan innan det uppstått något faktiskt behov av att lämna ut uppgifterna till någon av dem.

För att göra uppgifter tekniskt tillgängliga för andra vårdgivare krävs att:

• Vårdgivarna har kommit överens om sammanhållen journalföring.
• Patienten har informerats om vad den sammanhållna journalföringen innebär.
• Patienten inte har motsatt sig att uppgifterna görs tillgängliga (opt-out).

För att en vårdgivare ska få ta del av patientuppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgänglig genom sammanhållen journalföring krävs som huvudregel att:

• Det finns en aktiv patientrelation med vårdgivaren.
• Uppgifterna kan antas ha betydelse för att ge vård och behandling.
• Patienten samtycker till det (opt-in).

Patientens samtycke

Vårdgivaren behöver inte få en permanent beslutsoförmögen patients aktiva samtycke till att få ta del av uppgifter eller för att tillgängliggöra uppgifter via sammanhållen journalföring. Detta förutsätter dock att patientens inställning i frågan så långt det går är klarlagd och att det inte finns någon anledning att tro att patienten skulle ha motsatt sig detta.

I en nödsituation då patienten är medvetslös eller alltför medtagen för att ge sitt samtycke finns det möjlighet för vårdpersonalen att få tillgång till patientens journaluppgifter via sammanhållen journalföring utan patientens samtycke, så kallad nödöppning.

Gällande barn så krävs inte vårdnadshavarens samtycke, däremot ska barnets eget samtycke inhämtas då vården anser att barnet kan göra ett informerat ställningstagande med hänsyn till barnets ålder och mognad.

Spärr

Patienten kan begära att uppgifter spärras och således inte blir åtkomliga för andra vårdgivare. En sådan begäran ska hanteras skyndsamt och ombesörjs av respektive vårdgivare. För att häva en spärr gäller samma förfarande.

Barn och ungdomar som har uppnått tillräcklig ålder och mognad kan begära att spärra sina uppgifter. Det är vårdpersonalen som bedömer om barnet har uppnått sådan ålder och mognad. Vårdnadshavare kan inte spärra uppgifter i sina barns journaler.

Logg

Varje gång någon tar del av information i en digital patientjournal registreras det och loggas. Denna logg har patienten rätt att ta del av i ett så kallat loggutdrag. Detta ska hanteras skyndsamt och ombesörjas av respektive vårdgivare. Alla vårdgivare ska ha systematisk logguppföljning, vilket betyder att de ska systematiskt kontrollera om det sker obehörig åtkomst till patientuppgifter.

Informationsplikt

Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om sammanhållen journalföring. Informationen kan finnas i kallelsebrev, i väntrum och ges muntligt.

Vårdpersonal ska kunna svara på frågor från patienter om sammanhållen journalföring och möjligheten till loggutdrag och spärrar.

Sammanhållen journalföring i Region Stockholm

Inom Region Stockholm finns ett antal system för sammanhållen journalföring som vårdgivarna kan delta i, det är bland andra

• journalsystemet Takecare
• bild- och funktionstjänsten (BFT) som lagrar/visar röntgeninformation
• röntgeninformationssystem (text) som används inom mammografiscreening vid Region Stockholms bröstcentrum
• Nationell patientöversikt (NPÖ), som gör att behörig vårdpersonal kan ta del av viss journalinformation från andra regioner, kommuner och privata vårdgivare i hela landet
• journalsystemet Obstetrix för mödrahälsovård och förlossning
• journalsystemet Frapp för prehospital vård.

Kontakt