Till start

Vårdgivarguiden

Människor som flytt kriget i Ukraina kan uppleva stor rädsla, oro och kris. Om krisreaktionerna varar under en längre tid finns risk för att det utvecklas till psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att du som vårdgivare är uppmärksam på fysiska och psykologiska tecken på oro och krisreaktioner hos dina patienter. Ett första steg för att förebygga psykisk ohälsa är att lugna oroliga personer, lyssna aktivt, visa omsorg och ge information. Vid psykisk ohälsa ska personer erbjudas behandling enligt ordinarie vårdprogram.

Information och vägledning om att bemöta personer från Ukraina som kan vara i behov av psykologiskt krisstöd och vård.

Vanliga akuta krisreaktioner

Krisreaktioner kan uttrycka sig som beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga förändringar. Det är också vanligt att drabbade kan få nya tankar om livets mål och mening där man till exempel börjar omvärdera sådant som man tidigare uppfattat som självklart eller får en negativ självbild eller syn på världen.

Beteendeförändringar

  • rastlöshet
  • ökad uppmärksamhet eller vaksamhet
  • lättirriterad
  • vilja att vara ensam, drar sig undan från familj och vänner eller tvärtom undviker ensamhet
  • ökat bruk av alkohol eller droger
  • undvikande beteende
  • minskat intresse för saker man tidigare tyckt varit roliga och likgiltighet eller främlingskap inför andra
  • drar sig undan
  • struntar i personlig hygien

Känsloförändringar

  • blir ”avskild” från sig själv som en utomstående observatör eller upplevelse av omvärlden som overklig
  • katastrofkänsla, det vill säga upplever att tryggheten är rubbad
  • ilska, rädsla, oro, sårbarhet, överlevnadsångest, ångest, ledsenhet, hat, skam och skuld

Kognitiva förändringar

  • koncentrationssvårigheter
  • glömska
  • osäkerhet eller svårigheter i att ta beslut
  • påträngande minnesbilder

Kroppsliga reaktioner

  • darrningar
  •  svettningar
  • huvudvärk
  • hjärtklappning
  • yrsel och svimningskänsla
  • sämre aptit
  • matthet eller spänningar
  • värk i muskler, främst i bröstkorg, axlar och nacke
  • sömnsvårigheter, orolig sömn, tidigt uppvaknande, mardrömmar eller känsla av att vara mindre utvilad på morgonen
  • starka fysiska reaktioner

Att bemöta oroliga patienter

Lugna, lyssna aktivt, visa omsorg och informera är viktigt när du träffar oroliga patienter. Människor reagerar olika i olika situationer. Här kommer några grundläggande råd för mötet med patienter som uttrycker oro.

Lugna

När du möter patienten är det viktigt att du själv är lugn och på det sättet utstrålar ett lugn till den du har framför dig, att personen du träffar därigenom kan lugnas så mycket som möjligt. Från studier vet vi att ett lugnt bemötande är mycket viktigt för personer som är med om svåra händelser.

Lyssna aktivt

Det är viktigt att du lyssnar in den person du har framför dig och att du anpassar dig till de reaktioner som just den personen visar. Det är också viktigt att du ger dig tid att lyssna på det patienten har att säga dig och vad just den personen frågar dig om.

Visa omsorg

Visa att du bryr dig om patienten. Försök att ge personen framför dig hopp om framtiden, att det inte alltid kommer att kännas så här, utan att förminska upplevelsen. 

Informera

Information är mycket viktigt. Även till barn är det viktigt att informationen är ärlig och tydlig även om den måste anpassas till barnets utvecklingsnivå. Frågor som kan uppkomma är till exempel: kommer vi aldrig kunna träffas som vanligt igen?

Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut. Den du träffar kanske snabbt glömmer bort det du har sagt. Be gärna den du träffar att upprepa det du sagt för att öka och följa upp förståelsen.

Långvariga reaktioner

Akuta krisreaktioner är naturliga och oftast övergående, men hos en del personer blir reaktionerna starka, plågsamma och långvariga. Fysisk distansering och isolering för vissa ålders- och riskgrupper är ytterligare en faktor som ökar risken för psykiatriska diagnoser. Var även uppmärksam på faktorer som förlorat arbetet, oro över ekonomi och risk för ökat våld i hemmet.

Några exempel på långvariga eller fördröjda reaktioner är

  • ihållande rädsla och ångest
  • nedstämdhet
  • depression
  • att känna sig ”paralyserad”
  • återupplevelse av händelsen genom jobbiga oönskade bilder eller mardrömmar
  • överspändhet i form av lättskrämdhet, känsla av skakighet eller nervositet, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att komma till ro när man ska sova
  • undvikande beteende där man trycker undan smärtsamma tankar och känslor, vilket kan leda till känslolöshet även för andra sorters känslor
  • minskad sexuell lust
  • missbruk av alkohol eller droger
  • självmordstankar

Oro, rädsla och utveckling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

Var uppmärksam på olika tecken hos barn och ungdomar som kan tyda på att de inte mår bra och riskerar att utveckla psykisk ohälsa:

  • extra vaksamhet på det som händer runt dem eller lättskrämd
  • reagerar genom att stänga av och upplevs därför som apatiska eller mimiklösa
  • börja dra sig undan
  • mer irritation eller trots
  • skuldkänslor som yttrar sig som att de bli mer kritiska mot sig själv eller mot andra
  • fysiska symtom som ont i magen eller huvudvärk
  • de yngsta barnen kan bli extra klängiga, ängsliga, svårtröstade och gnälliga
  • lite äldre förskolebarn kan gråta ohejdat eller visa ilska genom att protestera mot allt eller bli hyperaktiva
  • skolbarn kan bli mer håglösa, allvarliga och nedstämda
  • överdriven oro
  • koncentrationssvårigheter
  • förändrad lek eller ihållande rädsla
  • negativ syn på framtiden eller oro för att det inte ska bli bättre

För samtliga åldersgrupper gäller vid långvariga besvär där reaktionerna inte klingat av efter en månad att patienten behöver hänvisas vidare till adekvat vård.

Skrifter för personer som varit med om allvarlig händelse

Nu finns 4 skrifter översatta till ukrainska som vänder sig till barn, ungdomar, vuxna och föräldrar till barn som varit med om en allvarlig händelse. De beskriver vanliga reaktioner, vad man själv kan göra för att må lite bättre, hur man som vuxen kan ge barn stöd samt tecken på när en person behöver söka vård.

Det är pdf:er i A4 format som kan skrivas ut eller beställas.

Vuxna

Föräldrar

Barn

Ungdomar

 

Vård vid psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ska diagnosticeras och behandlas enligt ordinarie vårdprogram.

Här finns information samlat om vård med uppdrag att behandla psykisk ohälsa, förebyggande insatser, samverkan och kunskapsstöd.

Utökat krisstöd för medarbetare

Region Stockholm har utökat krisstödet för medarbetare och chefer som upplever oro och stress på grund av kriget i Ukraina. Stödet gäller för de som är anställda av Region Stockholm och finansieras centralt.

  • Uppdaterad: 31 mars 2022

  • Faktagranskad: 14 mars 2022

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Charlotte Therup Svedenlöf, Regionalt kunskapscentrum kris- och katastrofpsykologi