Till start

Vårdgivarguiden

Rapporteringsanvisning

Beroendevård, öppen

Rapporteringsanvisningen ska användas av verksamhet som är godkänd att bedriva vård enligt förfrågningsunderlag enligt avtal för Beroendevård, specialiserad. Rapporteringsanvisningen fokuserar på variabler som ger ersättning. Oavsett påverkan på ersättning ska vårdkontakterna dokumenteras och rapporteras i enlighet med Regelverk för rapportering av vårdkontakter och övriga styrdokument. Avser modell 209.

Relevanta åtgärder

Nedanstående KVÅ-koder bör i förekommande fall rapporteras till GVR (gemensamt vårdregister). Tvångsåtgärder rapporteras automatiskt via Takecare. I enskilda avtal kan förekomma ytterligare KVÅ-koder med betydelse för ersättning, vilket i så fall framgår i avtalets rapporteringsanvisning.

Hos Socialstyrelsen finns mer information om KVÅ-koder för psykiatrisk vård.
Sök antingen på KVÅ-lathund eller Baslista för psykiatrisk vård.

Öppenvård:

 

KOD

TEXT

BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN (nationella) eller HSF (regionala)

 

 Utredning och skattningar

 

AA039

Klinisk undersökning av nervsystemet

Avser neurologiskt status, (fördjupad undersökning av neurologiskt status utöver vad som ingår i somatisk rutinundersökning).

AA085

Undersökning med psykologiska och psykometriska instrument

Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner och kognitiva resursprofil grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju, test eller motsvarande. T.ex. WAIS, WISC, WCST.

AU006

Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik

Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS.

AU118

Strukturerad suicidriskbedömning

Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en, med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer, gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken.

AU119

Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor

Med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT

AU122

Strukturerad farlighetsbedömning

Strukturerad bedömning av risken för att patienten genom våld ska komma att vara farlig för annan. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en, med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer, gjord värdering av risken för våld mot annan. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken

AV030

Observation i utredningssyfte

I tiden mer omfattande observation för att kunna iaktta och karaktärisera t.ex. specifika anfall, beteendestörningar eller symtom som ej kan upptäckas eller uteslutas vid observation under ett ordinarie utredningssamtal. Se även anvisning i Baslistan.

AV115

Bedömning av levnadsomständigheter genom fördjupad kartläggning och analys

Fördjupad kartläggning och analys av individens personliga förhållanden (innefattande t.ex. boende, ekonomi, arbete, fritidsintressen), nätverk (innefattande t.ex. familjeförhållanden, sociala kontakter, myndighetskontakter), beviljade insatser, ej tillgodosedda behov av insatser samt levnadsomständigheter i övrigt.

AV131

Bedömning av funktionsförmåga med standardiserade bedömningsinstrument/metoder

Bedömning av kroppsfunktioner (t.ex. minnes-, syn-, hjärt-, andnings- och muskelkraftsfunktioner) med standardiserade bedömningsinstrument/metoder.

AV133

Bedömning av aktivitetsförmåga med standardiserade bedömningsinstrument/metoder

Bedömning av aktivitetsförmåga (t.ex. att genomföra daglig rutin, tala, använda transportmedel, sköta sin egen hälsa) med standardiserade bedömningsinstrument/metoder. T.ex. AMPS.

PR002

Bedömning av arbetsförmåga och sysselsättning

Bedömning av att vara engagerad i de uppgifter och handlingar som krävs för att förbereda sig för, skaffa och bibehålla en betald anställning eller obetald sysselsättning samt att avsluta denna. Innefattar också att kunna vara engagerad i uppgifter som krävs på arbetet som att vara närvarande under den tid som krävs, att kunna handleda och bli handledd. Innefattar insamling och analys av information från exempelvis standardiserade bedömningsinstrument, skattningsskalor, intervju och/eller observation. ICF d840 - d859. Se även anvisning i Baslistan.

UU002

Neuropsykiatrisk utredning, avbruten

Beslut att en påbörjad neuropsykiatrisk utredning inte fullföljs, t ex pga att patienten inte vill fortsätta utredningen eller uteblir. Utredningen får inte rapporteras som avslutad om den avbryts.

UU006

Neuropsykiatrisk utredning, avslutad

När utredningen är avslutad och utlåtande är skrivet av läkare alternativt psykolog. Koden får endast rapporteras en gång per utredning. Utredningen får inte rapporteras som avslutad om den avbryts.

UU007

Omfattande barnpsykiatrisk utredning, avslutad

 

 

Minst två behandlare deltar i genomförandet av utredningen och med tillämpning av alla tre metoderna (psykologiska test, strukturerade bedömningar eller observationer, strukturerade intervjuer eller rapporteringsformulär) för informationsinhämtning. Text från normal utredning tillkommer.

UU008

Barnpsykiatrisk utredning, avslutad

 

 

Formellt beslutad åtgärd med formulerad frågeställning. Strukturerade metoder används, en eller två metoder räcker (av psykologiska test, strukturerade bedömningar eller observationer, strukturerade intervjuer eller rapporteringsformulär). Utredningen kan vara utförd av en eller flera behandlare. Utredningen anses utförd då den skriftliga sammanfattningen föreligger.

UW005

Basutredning, avslutad

Basutredning inom psykiatrin i Region Stockholm är en standardiserad basal utredning som görs för att få underlag för diagnostik och vårdplanering. När samtliga moment i basutredningen är utförda och journaldokumenterade rapporteras utredningen med KVÅ-koden UW005 (får endast rapporteras en gång per utredning). Utredningen får inte rapporteras som avslutad om den avbryts. Övriga åtgärder som ingår i utredningen rapporteras på samma sätt som då de utförs i andra sammanhang.

För innehåll i basutredningen, se Basutredning - Kunskapsstöd för vårdgivare (kunskapsstodforvardgivare.se)

 

 Läkemedelsbehandling

 

AV127

Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan

I åtgärden ingår systematisk genomgång av eventuella subjektiva besvär samt status inriktad på förekomst av oönskade sidoeffekter av läkemedel. Undersökningen kan antingen vara riktad, utifrån aktuella läkemedels kända biverkningsprofiler, eller vara av generell karaktär, t.ex. med UKU-SERS. Koden avser en mer omfattande undersökning än vad som ingår i DT026

XV016

Läkemedelsgenomgång, fördjupad

Fördjupad läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2012:9

 

 Provtagning

 

AV021

Övervakat urinprov

 

 

Övervakning av patient i samband med lämnande av urinprov för att kontrollera att ordinerade urinprov lämnas enligt rådande riktlinjer.

 

 Förebyggande åtgärder

 

AU115

Sprututbyte

Åtgärd då patienten erhåller nya sprutor och kanyler i utbyte mot begagnade. Sprututbyte syftar i första hand till att minska spridningen av drogrelaterade blodburna infektionssjukdomar, i andra hand också till att ge möjlighet att arbeta med att motivera dem som deltar i sprututbytet att bryta sitt missbruk och ta emot vård och behandling.

 

 Medicinteknisk behandling

 

DA006

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström. Koden används dels då elektrodplaceringen inte är känd av den som kodar, dels då en elektrodplacering som varken räknas som unilateral eller bilateral används (t ex bifrontal).

DA024

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom.

DA025

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom.

DU050

Repetitiv transkraniell magnetstimulering

I behandlande syfte utförd repetitiv magnetisk påverkan på avgränsad del av hjärnbarken med hjälp av elektromagnetisk spole placerad på patientens huvud.

 

Psykologisk och psykosocial behandling

 

DU008

Psykodynamisk psykoterapi (PDT)

Psykoterapi som syftar till att patienten ska få kontakt med, förståelse för och kunskap om egna känslor och livsmönster och hur hen fungerar i relation till andra och sig själv för att därigenom minska psykiska symtom samt förebygga att de återkommer. Undersöker och bearbetar upplevelser och minnen i patientens liv. Bygger på psykoanalytisk och psykodynamisk teori.

DU009

Annan specificerad psykologisk behandling

Psykologisk behandling som (ännu) inte klassificeras med egen kod

DU010

Kognitiv psykoterapi (KPT)

Psykoterapi som syftar till att förändra de tankar, känslor och beteenden som antas skapa psykiska problem och därmed minska symtom samt förebygga att psykiska problem återkommer. Viktiga delar av behandlingen är att förbättra olika typer av färdigheter och exponering med responsprevention. Bygger på kognitiva och inlärningspsykologiska teorier.

DU011

Kognitiv-beteendeterapi (KBT)

Psykoterapi som syftar till att förändra de tankar, känslor och beteenden som antas skapa och vidmakthålla psykiska problem. Åtgärden syftar även till att utveckla funktionella förhållningssätt för att förebygga att psykiska problem återkommer. Viktiga delar av behandlingen är olika typer av exponering och beteendeexperiment. Bygger på inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi.

DU013

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Objektrelationsbaserad psykoterapi som syftar till att öka patientens mentaliseringsförmåga, dvs. att vara uppmärksam på och kunna reflektera över egna och andras känslor, reaktioner, motiv och tankar genom att analysera uppkomna situationer och få adekvat feedback.

DU014

Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)

Psykologisk traumabehandling som syftar till att desensibilisera traumat och öka förmågan till känsloreglering och självomhändertagande, bland annat genom bilateral stimulering av hjärnan (t.ex. ögonrörelser). Kombinerar element från psykodynamisk och kognitiv teori.

DU015

Emotion Regulation Group Therapy (ERGT)

Psykologisk gruppbehandling som syftar till ökad känsloreglerande förmåga för att minska självskadebeteende och andra impulsiva destruktiva beteenden. Ges som tillägg till annan behandling. Bygger på psykodynamisk och kognitiv beteendeterapi.

DU017

Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Psykologisk behandling som syftar till att öka patientens psykologiska flexibilitet genom att skapa ökad acceptans och distans (defusion) till oönskade tankar och känslor, ge perspektiv på sig själv. Vara medvetet närvarande och agera i värderad riktning. Bygger på kognitiv beteendeterapi.

DU021

Dialektisk-beteendeterapi (DBT)

Psykologisk behandling som primärt syftar till att minska självmords- och självskadebeteenden men även andra beteenden som allvarligt påverkar behandlingen eller patientens livskvalitet. På längre sikt är syftet att lära patienten att hitta en inre emotionell balans, hantera sin vardag på ett bättre sätt och få en meningsfull tillvaro. I behandlingen kombineras individualterapi, färdighetsträning i grupp, ständig telefontillgänglighet till terapeuten och anhörigutbildning. Bygger på psykodynamisk teori och kognitiv beteendeteori.

DU022

Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT)

Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med interpersonell teori

DU024

Funktionell familjeterapi (FFT)

Psykoterapi som syftar till att, med hjälp av förbättrade kommunikationer och relationer i familjen, minska patientens utagerande beteende eller missbruk. Behandlingen sker i allmänhet i familjens hem eller närmiljön. Vilar på systemteori, kommunikationsteori och beteendeteori.

DU025

Barnorienterad familjeterapi (BOF)

Psykoterapi som syftar till att utveckla familjens samspel och hitta nya sätt för föräldrarna att bemöta barnet för att främja barnets utveckling. Behandlingen används för barn vilka uttrycker sig bättre i lek än genom språk. Barnet och föräldrar videofilmas när de leker tillsammans. Samspelet mellan barn och föräldrar diskuteras med föräldrarna utifrån inspelningen. Metoden utgår från psykodynamisk barnpsykoterapi, familjeterapi och miljöterapi.

DU027

Samspelsbehandling förälder och barn

Strukturerad behandling av samspelet mellan förälder och barn.

DU028

Föräldraträning utifrån manualiserad metod

Föräldraträning som sker utifrån manualiserad metod, exempelvis COPE (the community parent education program) och ABFT (Anknytningsbaserad Familjeterapi).

DU072

Multifamiljeterapi (MFT)

Psykoterapi som syftar till att stärka familjernas kompetens och autonomi och att bryta familjernas isolering. Information ges om barnets sjukdom och dess påverkan på individ, familj och relationer till andra. Interventioner ges utifrån olika familjeterapeutiska metoder. Sker i storgrupp (flera familjer) och i separata grupper för föräldrar och barn.

DU075

Strukturell familjeterapi

Psykoterapi som syftar till att förändra familjens relationer genom att fokusera på samspelet inom den aktuella familjestrukturen. Terapeuterna går aktivt in i familjesystemet och använder sig själva som instrument för att förändra det. Korttidsterapi. Bygger på systemisk familjeteori.

DU076

Systemisk familjeterapi

Psykoterapi som syftar till att förbättra familjens samspel i nuet och att positivt förändra familjens regelsystem. Fokus ligger på att upptäcka skillnader i familjemedlemmarnas beteenden, relationer och åsikter och hur de är ömsesidigt sammankopplade i cirkulära processer. Kan innefatta speciell intervjuteknik. Bygger på systemteori.

DU110

Problemorienterad psykosocial behandling/Counselling

Psykosocial samtalsbehandling som syftar till att i samverkan med patienten formulera en problemställning utifrån patientens psykologiska och psykosociala situation för att sedan integrera olika insatser till förändring på ett för denne gynnsamt sätt. Förändringsarbetet utgår från att medvetandegöra och stödja patientens egna resurser. Behandlingsrelationen är i fokus och behandlingsinsatserna kan baseras på olika teoretiska (oftast KBT, PDT) och metodologiska (individ, par, familj) utgångspunkter, vilka anpassas efter patientens problematik och behov.

DU111

Nätverksintervention

Psykosocial samtalsbehandling som syftar till att mobilisera patientens nätverk som stöd för patient och familj för att förbättra den psykiska eller sociala funktionen hos patienten. En eller flera behandlare arbetar med familjen och dess nätverk. Bygger på systemiska, kognitiva och beteendeterapeutiska teorier.

DU114

Psykosocial behandling vid kris och trauma

Psykosocial samtalsbehandling för att hantera kris- och traumaupplevelser genom fysiskt och/eller psykologiskt omhändertagande och ibland bearbetning. Kan ha olika teoretisk grund. Utesluter: Stöd i sorgearbete (QK008).

DU118

Motiverande samtal (MI)

 

 

Samtalsmetodik som syftar till att främja patientens motivation till beteende-förändring av livsföringsrelaterade problem. Kan ges som kort intervention eller i tillägg till psykologisk, psykosocial behandling eller läkemedelsbehandling. Systematisk manualbaserad samtalsmetodik. Bygger på experimentell socialpsykologi.

DU119

Återfallsprevention (ÅFP)

Psykosocial manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att ge färdigheter att påverka återfall vid beroendeproblematik. En viktig del av behandlingen utgörs av att identifiera utlösande faktorer, s.k. triggers, för återfall. Behandlingen kan ges individuellt eller i grupp. Innehåller tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi.

DU120

Motivationshöjande behandling, MET

Motivational Enhancement Therapy, systematisk psykosocial korttidsbehandling för att öka motivationen till förändring hos personer med beroendeproblematik. Behandlingen sker utifrån en manual och bygger på principerna för Motiverande samtal (MI). Den börjar med kartläggning vilken därefter återkopplas, gärna tillsammans med närstående, varpå följer 3–4 samtal.

DV099

Psykosocial färdighetsträning av sociala interaktioner

Psykosocial behandling som syftar till att förbättra patientens sociala färdigheter i interaktion med andra. Önskvärda sociala beteenden tränas systematiskt genom didaktiska instruktioner, modellinlärning, korrigerande feedback, förstärkning och träning in vivo/hemarbete. Behandlingstid, teknik och miljö kan variera.

QR010

Individanpassat systematiskt psykosocialt stöd till arbete och studier

Personcentrerat arbetsinriktat stöd enligt specifik metod: Supported Employment (SE) och Supported Education (SEd) enligt IPS-modellen (Individuell placering med stöd) som stöd i att välja, skaffa och behålla arbete eller genomföra studier. Fokuserar på placering på den reguljära marknaden, sedan träna med direkt stöd på plats. Individuell placering och stöd integreras med övrig behandling. ICF d839, d845, d850

 

Åtgärder för berörda minderåriga

 

DU055

Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd

Avser situationer enligt 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen då minderårigt barns förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos har en psykisk/fysisk sjukdom/funktionsnedsättning, substansmissbruk eller oväntat avlider.

DU056

Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov

Information, råd och stöd genom samtal enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 § med barn och förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos.

DU057

Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov

Åtgärden innebär information, råd och stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 § genom samtal med barn (utan närvaro av förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos).

 

 

 Information och utbildning

 

DU023

Psykopedagogisk behandling

Samtal där pedagogiska metoder används för undervisning och rådgivning. Åtgärden syftar till att öka patientens kunskap om sina symtom och sin funktionsnedsättning samt utveckla patientens färdigheter i att hantera sin livssituation. Avser psykopedagogisk behandling som inte ingår som en integrerad del i en behandling som kodas på annat sätt, t.ex. DU011 och GB009. Se även anvisning i Baslistan.

GB009

Information och undervisning riktad till patient

Information till och utbildning av patient av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade patientutbildningar av olika slag

GB010

Information och undervisning riktad till närstående

Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag

DV030

Hälsosamtal

Samtal om livsstilsfrågor som kost, motion, och sömn samt om alkohol, narkotika, tobak och sex-och samlevnad

 

 Samordning

 

AW013

Upprättande av vårdplan

Planering och framtagande av individuellt skriftlig vårdplan för en enskild patient inom hälso- och sjukvård. Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennas anhörig/närstående och tas i regel fram med den enskildes samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Vårdplanen kan beskriva insatser/åtgärder inom ett verksamhetsområde eller samordnade insatser/åtgärder mellan flera verksamhetsområden. Den ska dokumenteras och det ska finnas en ansvarig person för att planen tas fram och justeras.

AU123

Upprättande av krisplan

Upprättande eller revidering av skriftlig krisplan för patienten. En krisplan innehåller en beskrivning av de symtom och tecken som hos den specifika patienten kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom eller tecken uppträder. Krisplanen upprättas tillsammans med patienten, ofta under medverkan av närstående och eventuellt andra aktörer.

AU124

Upprättande av samordnad individuell plan (SIP)

Upprättande av plan enligt 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen. För uppföljning av SIP, se AW010. Utesluter Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård (XU042) och Upprättande av samordnad individuell plan vid utskrivning (AU125)

AU125

Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning

Insatser enligt 4 kap. 2 § lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas i enlighet med 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen. För uppföljning av SIP, se AW010. Utesluter Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård (XU042) och Upprättande av samordnad individuell plan (AU124).

XS001

Information och rådgivning med företrädare för patienten

Möte där någon företrädare för patienten (vårdnadshavare, god man, anhörig, närstående eller annan som patienten själv utsett som företrädare) möter hälso- och sjukvårdspersonal utan att patienten är med. Samtalet ska journalföras.

XS007

Konferens med patient

Konferens med patient och/eller patientens företrädare (vårdnadshavare, god man, anhörig, närstående eller annan som patienten själv utsett som företrädare) och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöte

XS008

Konferens om patient

Konferens utan att patienten och/eller patientens företrädare (vårdnadshavare, god man, anhörig, närstående eller annan som patienten själv utsett som företrädare) är närvarande. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t.ex. biopsier, kodas separat. Kan omfatta en eller flera yrkeskategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare kan dokumentera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte.

 

 Intyg / anmälan

 

GD005

Vårdintyg

Avser undersökning och utfärdande av vårdintyg. Övriga intyg se GD002 och GD003.

GD007

Anmälan för utredning enligt LVM

Anmälan till socialnämnden enligt LVM 6§, 2 stycket, för initiering av utredning angående behov av vård enligt LVM. Med LVM avses Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

GD008

Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov

Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap 1 § SoL av förhållande som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd

 

Funktionsträning och kompensation för funktionshinder

 

AW005

Uppföljning av tidigare utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR)

Uppföljningen kan avse exempelvis hur ofta aktiviteten genomförts, hur den genomförts och dess effekter. Utesluter DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR).

DU012

Ätträning

Behandlarledd träning, individuell eller i grupp, avser beredning och/eller intagande av måltid, syftande mot ett normaliserat förhållande till mat och ätande. Se även anvisning i Baslistan.

DV086

Kroppskännedomsträning

Behandlingen syftar till att stärka personens identitetsupplevelse bland annat för att man lättare kunna uppmärksamma och hantera kroppsliga signaler på t.ex. stress. Behandlingen kan ske både individuellt och i grupp. I åtgärden ingår individuell planering, instruktion och utvärdering. Se även anvisning i Baslistan.

DV200

Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR)

 

GA025

Utprovning och förskrivning av övriga hjälpmedel (exklusive rullstol)

Informera, instruera, prova ut, anpassa och välja lämpligt hjälpmedel (exklusive rullstol) (åtgärden ingår i förskrivningsprocessen). ICF e115 - e145. Utesluter: QT006 Träning i att använda hjälpmedel, QT017 Uppföljning av hjälpmedelsförskrivning, GA023 Utprovning och förskrivning av rullstol, GA004-GA022 avser utprovning och förskrivning/utlämnande av andra produkter än nämnda, GA029 Utprovning och förskrivning av förbrukningsmaterial.

QA015

Självbildsträning

Träning i att ompröva skeva tankemönster och att se realistiskt på sig själv och omgivningen. ICF b180. Se även anvisning i Baslistan.

QD016

Träning av fysisk prestationsförmåga

Konditionsträning, uthållighetsträning, träning av tolerans för fysiskt arbete. ICF b455. Se även anvisning i Baslistan.

QG007

Avspänningsträning

Träning enligt olika metoder för avspänning/avslappning. ICF b780, d240. Se även anvisning i Baslistan.

QK003

Stöd och/eller träning i att genomföra daglig rutin

Information, undervisning och stöd samt träning i att genomföra enkla eller samordnade handlingar för att planera och hantera tid och energi samt genomföra de aktiviteter som innefattas i dagliga rutiner under hela dygnet. ICF d230. Se även anvisning i Baslistan.

QT006

Träning i att använda hjälpmedel

Träning i att använda hjälpmedel som används i det dagliga livet, för förflyttning och transport, kommunikation, utbildning, arbete, sysselsättning och för kultur, rekreation och sport (åtgärden ingår i förskrivningsprocessen). ICF e115 - e145. Utesluter QT017 Uppföljning av hjälpmedelsförskrivning, QT018 Träning i att använda produkter och teknik.  Se även anvisning i Baslistan.

QT018

Träning i att använda produkter och teknik (exklusive hjälpmedel) 

Träning i att använda produkter och teknik – i dagliga livet, för förflyttning och transport, kommunikation och för användning i utbildning, arbete, sysselsättning och vid aktiviteter relaterade till kultur, rekreation och sport – som inte är ett förskrivet hjälpmedel. ICF e115 - e145. Se även anvisning i Baslistan.

 

 Distanskontakt

 

UX007

Videomöte

Vårdkontakt där en patient möter hälso- och sjukvårdspersonal och där kommunikationen sker med hjälp av videolänk. Deltagarna kan både se och tala med varandra i realtid.

ZV044

Behandling administrerad via internet

Tilläggskod för Internetförmedlat stöd och behandling genom modulbaserade program. Kombineras med kod för behandlingsinnehåll.

 

 Tilläggskoder

 

XS100

Oplanerad inskrivning i sluten vård

Öppenvårdsbesök som övergår till vårdtillfälle.

ZV023

Besök inom barnomsorg och skola

 

Tilläggskod som anger besök inom patientens barnomsorg eller skola.

ZV502

Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV503

Medverkan av företrädare för försäkringskassan

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för försäkringskassan vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV504

Medverkan av närstående

Tilläggskod som anger medverkan av närstående vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV505

Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV506

Medverkan av företrädare för arbetsgivare

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsgivare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV507

Medverkan av företrädare för skola

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för skola vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV508

Medverkan av företrädare för barnomsorg

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för barnomsorg vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV509

Medverkan av företrädare för socialtjänst (i)

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för socialtjänsten vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan.

ZV510

Medverkan av företrädare för kriminalvård (i)

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för kriminalvård vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV511

Medverkan av LSS-handläggare (i)

Tilläggskod som anger medverkan av LSS-handläggare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV512

Medverkan av personligt ombud (i)

Tilläggskod som anger medverkan av personligt ombud vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV513

Medverkan av förmyndare eller god man (i)

Tilläggskod som anger medverkan av förmyndare eller god man vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan

ZV514

Medverkan av företrädare för patientens boende (i)

Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för patientens boende exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan. Inbegriper exempelvis boendestöd och personal vid särskilt boende

ZV516

Medverkan av väktare eller polis

Tilläggskod som anger medverkan av väktare eller polis.

UV509

Medverkan av företrädare för annan aktör

Används enbart om ingen av övriga tilläggskoder för medverkande är tillämplig.

Sluten vård:

 

KOD

TEXT

BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN (nationella) el HSF (regionala)

 

 Utredning

 

AA011

Datortomografi, hjärna

 

AA045

Magnetresonanstomografi, hjärna

 

AA085

Undersökning med psykologiska och psykometriska instrument

Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner och kognitiva resursprofil grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju, test eller motsvarande. T.ex. WAIS, WISC, WCST

AU006

Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik

Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS

AU118

Strukturerad suicidriskbedömning

Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en, med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer, gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken.

UU006

Neuropsykiatrisk utredning, avslutad

När utredningen är avslutad och utlåtande är skrivet av läkare alternativt psykolog. Koden får endast rapporteras en gång per utredning. Utredningen får inte rapporteras som avslutad om den avbryts.

 

Medicinteknisk behandling

 

DA006

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström. Koden används dels då elektrodplaceringen inte är känd av den som kodar, dels då en elektrodplacering som varken räknas som unilateral eller bilateral används (t ex bifrontal).

Vid åtgärd utförd under fasthållande eller fastspänning används även koden ZV229.

DA024

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt.

Vid åtgärd utförd under fasthållande eller fastspänning används även koden ZV229.

DA025

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt.

Vid åtgärd utförd under fasthållande eller fastspänning används även koden ZV229.

DU050

Repetitiv transkraniell magnetstimulering

I behandlande syfte utförd repetitiv magnetisk påverkan på avgränsad del av hjärnbarken med hjälp av elektromagnetisk spole placerad på patientens huvud.

TJD00

Nasogastrisk eller nasogastroduodenal sond

Avser anläggande av sond. Vid åtgärd utförd under fasthållande eller fastspänning används även koden ZV229.

 

Åtgärder för berörda minderåriga

 

DU055

Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd

Avser situationer enligt 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen då minderårigt barns förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos har en psykisk/fysisk sjukdom/funktionsnedsättning, substansmissbruk eller oväntat avlider.

DU056

Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov (i)

Information, råd och stöd genom samtal enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 § med barn och förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos.

DU057

Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov (i)

Åtgärden innebär information, råd och stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 § genom samtal med barn (utan närvaro av förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos).

 

 

 Samordning

 

AW013

AW013 Upprättande av vårdplan

Planering och framtagande av individuellt skriftlig vårdplan för en enskild patient inom hälso- och sjukvård. Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennas anhörig/närstående och tas i regel fram med den enskildes samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Vårdplanen kan beskriva insatser/åtgärder inom ett verksamhetsområde eller samordnade insatser/åtgärder mellan flera verksamhetsområden. Den ska dokumenteras och det ska finnas en ansvarig person för att planen tas fram och justeras.

AU124

Upprättande av samordnad individuell plan (i)

Upprättande av plan enligt 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen. För uppföljning av SIP, se AW010. Utesluter Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård (XU042) och Upprättande av samordnad individuell plan vid utskrivning (AU125)

AU125

Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) vid utskrivning

Insatser enligt 4 kap. 2 § lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas i enlighet med 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen. För uppföljning av SIP, se AW010. Utesluter Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård (XU042) och Upprättande av samordnad individuell plan (AU124).

AU123

Upprättande av krisplan

Upprättande eller revidering av skriftlig krisplan för patienten. En krisplan innehåller en beskrivning av de symtom och tecken som hos den specifika patienten kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom eller tecken uppträder. Krisplanen upprättas tillsammans med patienten, ofta under medverkan av närstående och eventuellt andra aktörer.

 

 Intyg / anmälan

 

GD007

Anmälan för utredning enligt LVM

Anmälan till socialnämnden enligt LVM 6§, 2 stycket, för initiering av utredning angående behov av vård enligt LVM. Med LVM avses Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

GD008

Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov

Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap 1 § SoL av förhållande som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd

 

 Övrigt

 

DV091

Smittisolering

Isolering av patient på grund av dennes smitta

DV092

Skyddsisolering

Isolering av patient på grund av dennes smittkänslighet

SA010

Generell anestesi och sedering. Induktion: Intravenös utan relaxation. Luftvägskontroll med: Spontanandning utan tillskott av oxygen. Huvudsakligt underhåll av narkos/sedering: Intravenöst utan relaxation. Huvudsakligt underhåll av analgesi: Ingen

Används vid sövning av patienter med svår alkohol/drogabstinens, men inte vid ECT. Se även anvisning i Baslistan.

XV014

Ständigt närvarande personal (extravak) i 8 timmar eller mer

Ständig närvaro hos en enskild patient av särskilt avdelad personal som aldrig lämnar patienten ensam. Syftet är att förhindra att fara för patientens fysiska eller psykiska hälsa eller för annans liv uppstår

ZV060

Vårdtillfälle inom sluten psykiatrisk vård som inletts genom självvald inskrivning

Slutenvårdstillfälle inom psykiatrisk sluten vård som inletts genom patientens beslut inom ramen för behandlingsformen självvald inskrivning. Förutsätter att det i patientens vårdplan ingår en överenskommelse om att patienten har möjlighet att inom fastställda ramar själv besluta om inskrivning.