Regler för remisshantering
Region Stockholm har regler för remisshantering för att öka patientsäkerheten och tydliggöra lagar och rutiner, inklusive vissa remisskrav för nybesök. Du som verksamhetschef ansvarar för att det finns lokala remissrutiner i din verksamhet och att regelverket tillämpas.
Vad är en remiss?
En remiss är en handling från hälso- och sjukvårdspersonal som utgör beställning av en tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient. Remissen redogör för symtom och sjukdomshistoria och ska vara av sådan kvalitet att mottagande vårdgivare kan bedöma det medicinska behovet. Remissen får inte bestå enbart av en hänvisning till journalen. Detsamma gäller för remissvaret.
Remisser kan utfärdas av all legitimerad vårdpersonal samt av läkare under utbildning.
Region Stockholms regelverk för remisshantering
Regelverket för remisshantering inom Region Stockholms hälso- och sjukvård ligger till grund för all remisshantering inom hälso- och sjukvården i regionen. Det syftar dels till att öka patientsäkerheten och tillgängligheten till vården, dels att förtydliga de lagar och förordningar som finns inom området samt att komplettera de delar i vårdavtalen som beskriver remisshantering. Det ska vägleda verksamhetschefer i vården att skapa lokala rutiner för hur de hanterar remittering av patienter i den egna verksamheten.
Grunderna till regelverket finns i Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens förordningar (SOSFS 2004:11 och SOSFS 2011:09).
Regler för remittering mellan vårdgivare.
Remisskrav och remissens giltighetstid
Region Stockholm har remisskrav för nybesök inom flera medicinska specialiteter. För nybesök inom övriga specialiteter finns det inga formella krav på remiss, men de flesta specialister behöver i praktiken en remiss från en vårdgivare för att kunna göra en korrekt medicinsk prioritering. En vårdgivare kan inte remittera till sig själv.
En remiss för nybesök gäller fram till dess att patienten fått hjälp för sin sjukdom eller sina symptom, dock högst ett år från beslutsdatum (förutsatt att patienten getts möjlighet till bedömning under denna tid, se rubriken ”Kallelse av patienten”). Om patienten i samband med nybesöket bedöms behöva fortsatta kontroller via vårdgivaren, krävs ingen ytterligare remiss från ursprungsremittenten för dessa återbesök. Remissmottagaren planerar själv dessa, även om uppföljningen eller behandlingen pågår under längre tid än ett år.
En uppdaterad lista över regionernas krav på remiss i öppen vård finns på SKR:s webbplats:
Remittering mellan offentligt finansierade och icke offentligt finansierade vårdgivare
En patient kan remitteras från offentligt finansierad till icke offentligfinansierad vård förutsatt att patienten informeras dels om kostnaden för vården och dels om det finns offentligt finansierad vård som alternativ.
En patient kan också remitteras från icke offentligt finansierad vård till en offentligt finansierad vårdgivare, förutsatt att eventuella remisskrav uppfylls.
Egen vårdbegäran
En egen vårdbegäran, tidigare kallad egenremiss, är ett brev som patienten själv skriver och som kan skickas till de specialiteter som inte har remisskrav. Den ska innehålla patientens personuppgifter och en kortfattad information om symtom, sjukdomshistoria och genomförda utredningar. Den ska vara av sådan kvalitet att den mottagande vårdgivaren kan bedöma det medicinska behovet. Adekvata journalhandlingar ska bifogas om sådana finns. Det är oftast bättre att gå via primärvården så att korrekt medicinsk prioritering görs.
Egen vårdbegäran gäller endast öppenvård. Egen vårdbegäran kan inte utfärdas för slutenvård eller för medicinsk diagnostik.
Överföring av patientuppgifter över internet ska göras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna. Personnummer får inte skickas via e-post.
Tydliggörande om överföring av patientuppgifter över nätet via e-post, sms och tidbokning.
Specialistvårdsremiss
Specialistvårdsremiss används i speciella fall, exempelvis när en patient remitteras till specialistvård i en annan region på grund av att vården inte finns i den egna regionen eller för en ny medicinsk bedömning i en annan region.
Remittentens ansvar
Remissen ska skrivas i samråd med patienten och skickas till en vårdgivare enligt LEON-principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Patienten har rätt att välja offentligt finansierad öppenvård i hela landet så länge eventuella remisskrav och LEON-principen uppfylls. En remiss ska endast undantagsvis skickas senare än tre dagar efter remissbeslutet och får bara skickas till en vårdgivare i taget. Informera om att remiss skickas och att patienten ska meddela om åtgärd inte längre är aktuell, till exempel om patienten har blivit omhändertagen av annan vårdgivare, inte längre är intresserad, eller om hälsotillståndet förbättrats.
Remissmottagarens ansvar
Remisserna ska bedömas och prioriteras av personal med formell och reell kompetens för detta. En remissbekräftelse ska omgående skickas till remittenten. Även patienten ska informeras om att remissen är mottagen. Detta ska ske inom fem arbetsdagar, antingen i form av ett besked om bokad tid, eller med information om beräknad väntetid, information om vårdgarantin och ett telefonnummer till mottagningen dit patienten kan vända sig.
För att tillgängligheten till vård ska vara god är det av största vikt att du som remissmottagare kontaktar remittenten eller skickar tillbaka remissen med motivering, om du bedömer att remissen är ofullständig eller ställd till fel vårdnivå (här kan Viss ge vägledning i vissa fall). En remiss som är skickad till adekvat vårdnivå får inte skickas tillbaka på grund av att remissmottagaren har långa väntetider. Om remissmottagaren inte kan ta emot patienten inom vårdgarantins tidsramar ska patienten informeras om vårdgarantin och om möjligt erbjudas vård hos annan vårdgivare med kortare väntetid.
Då vård och behandling så långt som möjligt ska planeras tillsammans med patienten är det viktigt att du samråder med patienten om att denne kommer att vårdas hos en samarbetspartner (underleverantör) till dig.
Kallelse av patienten
Riktlinjerna för specialiserad vård skiljer på om patienten har erbjudits tid för vårdkontakter eller om kliniken och patienten har kommit överens om tiden.
| Typ av tid | Riktlinje |
|---|---|
| Erbjuden tid | Patienten får en ”kallelse” med erbjudande om vårdkontakt (datum och klockslag) |
| Överenskommen tid | Kliniken kontaktar patienten per telefon alternativt patienten ringer till kliniken och tid för vårdkontakt avtalas (datum och klockslag) |
Observera att bokning via olika e-tjänster såsom 1177.se = överenskommen tid.
Generellt gäller att klinikerna skall vara lyhörda för önskemål om att omboka en erbjuden tid, utan att ifrågasätta skälet. När patienten vill boka om en tid, bör ny tid erbjudas direkt när patienten ringer. Det är olämpligt att skicka ny kallelse med risk för att inte heller ny tid passar.
När kliniken skickar "kallelse på kallelse" finns ingen gräns för hur många gånger patienten kan omboka erbjuden tid. Däremot bör antalet ombokningar av överenskommen tid begränsas till två tillfällen (tre tider med ursprungligt erbjuden tid inräknad). Därefter kan remissen återsändas till remittenten och patienten informeras. Medicinskt ansvarig ska dock alltid värdera patientens medicinska behov innan beslut om återremittering tas.
Verksamhetschefens ansvar
Verksamhetschefen ansvarar för att
- regelverket för remisshantering inom Region Stockholms hälso- och sjukvård tillämpas
- det finns lokala skriftliga rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras
- tillse att all berörd personal vet vilka regler, rutiner och vilken ansvarsfördelning som gäller vid hantering av remisser
- tillse att rutiner för hantering av väntande patienter finns och tillämpas
- undvika att patienter väntar längre än vårdgarantins tidsgränser.