Brödsmule-navigation

Lagen om tillgänglighet till digital service

Sedan 1 januari 2019 gäller lagen om tillgänglighet till digital service. Förarbetet till lagen är mer känt som EU:s webbtillgänglighetsdirektiv. Målet är ökad tillgänglighet till offentlig digital service för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Sveriges lagstiftning går längre

EU-direktivet anger den lägsta nivå som medlemsstaterna ska följa. Sverige har med sin lagstiftning valt att gå längre på några punkter:

  • Med begreppet offentlig digital service väljer Sverige en mer teknikneutral lagstiftning genom att inte begränsa sig till bara de teknikslag som direktivet anger som miniminivå.
  • Sverige väljer också att omfatta fler aktörer än de offentliga organ som direktivet anger.
  • Även digital service via sociala medier ingår i den svenska lagstiftningen.

Olika tidpunkter för olika digitala tjänster

Lagen anger ett antal tidpunkter då olika digitala tjänster ska följa lagkraven. Syftet är att varje aktör ska ha en rimlig tid på sig att utveckla och anpassa sin digitala service. Några exempel:

  • Nya webbplatser berörs från och med den 23 september 2019.
  • Befintliga webbplatser (som offentliggjorts innan 23 september 2018), samt tidsberoende media (video mm) berörs från och med den 23 september 2020.
  • Publika appar berörs från och med 23 juni 2021.

Vilka omfattas av den nya lagen?

  • Sverige väljer att omfatta fler aktörer än de som direktivet anger. Lagen gäller för:
  • Alla statliga och kommunala myndigheter.
  • Beslutande församlingar i kommuner och landsting.
  • Offentligt styrda organ (i stort sett de flesta kommunala företag).
  • Privata aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet med offentlig finansiering inom skola, hälso- och sjukvård samt omsorg.
  • Enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd som erhåller statsbidrag för ersättning för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå.

Lagen omfattar även:

  • Digital service som erbjuds via en teknisk lösning som står under tredje parts kontroll. Det innebär i praktiken att innehåll i sociala medier ska följa tillgänglighetskraven även om aktören själv inte har kontroll över kanalen. Exempelvis behöver filmer textas.

Från EU-direktiv till lag och föreskrifter

EU-direktivet anger en lägstanivå, att webbplatser, intranät, appar och de dokument som sprids via dessa ska uppfylla den europeiska standarden för tillgänglighetskrav WCAG 2.1 nivå AA (Web Content Accessibility Guidelines). Den svenska lagstiftningen uppfyller EU-direktivets lägsta nivå och går längre på ett antal punkter som beskrivits här. Trots en omfattande lagstiftning kan inte alla detaljer utläsas i lagtexten. Det kan därför komma ytterligare striktare krav i Sverige. Regeringen har föreslagit att föreskrifter ska arbetas fram (av regeringen eller utsedd myndighet) som reglerar detaljerna.

Vad innebär krav på tillgänglighet?

Kraven på tillgänglighet handlar både om att webbinnehållet ska vara tillgängligt och att användaren ska kunna ta del av och föra in information oberoende av enhet och eventuella hjälpmedel. En nyckel till ett bra tillgänglighetsarbete finns därför i förståelsen av besökarnas förutsättningar och användningsmönster. EU-direktivet och den svenska lagen är mycket omfattande och detaljerad. På en översiktlig nivå kan lagen sammanfattas i uppdelningen på fyra områden/riktlinjer för tillgänglighet.

Uppfatta: handlar om att förstå innehållet på webbplatsen, exempelvis genom att kunna skilja på förgrund och bakgrund eller kunna ändra textinnehållet utifrån behov.

Genomförbar: handlar om att allting på webbplatsen måste vara användbart, t.ex. tillgänglig funktion från tangentbord.

Förståelig: handlar om att informationen på en webbplats måste vara begriplig att förstå till exempel att texten är läsbar så att användaren förstår innehållet och att det är lätt att del av med olika hjälpmedel.

Hållbarhet: handlar om att innehållet på webbplatsen ska fungera så att det kan användas av flera olika enheter. Till exempel att användaren kan använda program för att lyssna på innehållet.

Vad innebär den nya lagen för landstinget?

Landstinget har mer eller mindre systematiskt arbetat med riktlinjerna för webbtillgänglighet (WCAG) som funnits sedan slutet av 90-talet. Vi börjar inte från noll. De centrala webbplatserna har en acceptabel nivå. Men lagstiftningen skärper kraven och landstinget behöver nu öka kompetensen och intensifiera arbetet.

Landstinget erbjuder redan idag en omfattande service via digitala tjänster och webbsidor. Satsningarna framåt är ambitiösa, under 2019 intensifieras arbetet inom ramen för det som benämns digital vårdgaranti – som omfattar såväl krav på vårdgivare att erbjuda digitala tjänster som förtydliganden avseende tidsgränser för svar på invånares digitala kontakter. Landstinget behöver nu öka kompetensen och bland annat inkludera tillgänglighetsperspektivet som en obligatorisk del i all förvaltning och utveckling av digitala tjänster och webbsidor. Många berörs och behöver involveras i arbetet med att säkerställa att vi följer lagen - i synnerhet systemförvaltare, webbansvariga, IT-strateger, interaktionsdesigner, kommunikatörer och ansvariga chefer men även till exempel de som arbetar med vårdavtal.

Kommentarsfunktion och tillgänglighetsutlåtande ska finnas

Lagen anger att varje tjänst inom digital service (webbplatser, appar, intranät) ska ha en kommentarsfunktion som besökarna kan använda för att påtala brister när det gäller tillgänglighet. Det ska också finnas ett tillgänglighetsutlåtande som beskriver om det finns innehåll som inte är tillgängligt och vad anledningen är.

Landstinget har över tvåhundra kända digitala kanaler i form av webbplatser, intranät, appar och sociala kanaler. I tolkningen av det bredare begreppet landstingets offentliga digitala service kan den siffran komma öka. Det krävs alltså ett omfattande arbete för att införa kommentarsfunktion och ställa samman tillgänglighetsutlåtanden i alla kanaler.

Utbildning om digital tillgänglighet på Lärtorget

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunikation och press på Regionledningskontoret har under hösten/vintern 2018 arbetat fram en e-utbildning med inriktningen att utveckla arbetssätt för att tillgänglighet ska bli en naturlig del i förvaltning och utveckling av landstingets digitala service. E-utbildningen finns på regionens plattform Lärtorget.

E-utbildningen vänder sig till strategiskt och operativt verksamma inom digital service i hela landstinget. Att nå berörda yrkesroller och personer inom det omfattande området e-hälsa är prioriterat då utvecklingstakten för nya digitala tjänster är snabb inom det området. Även privata vårdgivare kan ta del av utbildningen.

Viktig information: Alla funktioner (t.ex filmer) i e-utbildningen fungerar inte i Internet Explorer. Därför rekommenderas att använda en alternativ webbläsare för att genomföra denna e-utbildning, förslagsvis Google Chrome eller Firefox.

40 minuter som gör skillnad

E-utbildningen "Tillgänglig digital service i Region Stockholm", tar cirka 40 minuter att genomföra. Utbildningen innehåller en introduktion som är obligatorisk för alla och flera fördjupande moment. Varje moment är kopplat till ett specifikt kunskapsmål och riktar sig i vissa fall till särskilda yrkesroller. Då samma person kan axla flera typer av roller och ansvar är uppdelningen i moment indelad i situationer i stället för funktioner.

  • Kvalitetssäkra din verksamhet
  • Beställ, kravställ och följ upp
  • Skapa redaktionellt innehåll
  • Designa ett gränssnitt
  • Koda tillgängligt
  • Fördjupning om lagen
  • Vägar till mer stöd

För att säkra utbildningens kvalitet och innehåll i utbildningen har utvalda referenspersoner (inom digital service, vårdgivare, personer med funktionsnedsättning) testat och lämnat synpunkter när utbildningen arbetades fram under hösten/vintern 2018.