Frågor och svar om vårdgarantin i primärvården

Besöksgarantin inom primärvården (den sk. 5:an i Region Stockholm) har omvandlats till en bedömningsgaranti i primärvården. Den medicinska bedömningen ska göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har tillräcklig kompetens för att bedöma patientens tillstånd och behov av hälso- och sjukvård. Tidsgränsen för den medicinska bedömningen är tre kalenderdagar.

Den nationella vårdgarantin omfattar från och med 2019 fyra områden:

en för den första kontakten med vården (tillgänglighetsgaranti)
en medicinsk bedömning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården (bedömningsgaranti)
en för specialistbesök (besöksgaranti inom den specialiserade vården) och
en för behandling initierad av specialist (behandlingsgaranti)

Alla dagar räknas. Det står inget om arbetsdagar i propositionen. Tiden löper från dagen då patienten tar kontakt. Det innebär till exempel att en person som söker kontakt med primärvården på en fredag och bedöms behöva en medicinsk bedömning, ska få detta senast på måndagen.

Inom Region Stockholm är det mottagningsverksamheten inom husläkaruppdraget, exklusive den basala hemsjukvården, som omfattas av vårdgarantin i primärvården. Grunden för vad som definieras som primärvård i detta sammanhang (och omfattas av vårdgarantin) är beskriven i kap 2. 6 § Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Enligt lagrummet avses primärvård bland annat vara hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper.

Alla legitimerade yrkesgrupper som arbetar på en husläkarmottagning omfattas av vårdgarantin. Från och med 1 juli 2019 kommer även hälso- och sjukvårdskuratorer vara legitimerade. Några vanliga exempel på personal som omfattas är: Läkare, psykolog och sjuksköterska.Om verksamheten är bemannad med andra legitimerade yrkeskategorier som vårdgivaren bedömer behövs för att kunna uppfylla uppdraget omfattas även dessa. Exempelvis: Apotekare eller logoped. Läs mer här: Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) (Socialstyrelsen)

Tillhör du eller dina medarbetare/kollegor en legitimerad profession på husläkarmottagningen omfattas du av den nya bedömningsgarantin.

En patient får redan i dag flera bedömningar i samband med kontakten med vården. En typ av bedömning som sker i samband med den första kontakten är den s.k. 0:an i vårdgarantin (tillgänglighetsgarantin), behovsbedömningen. Där sker bedömningen om patientens tillstånd är sådant att vidare kontakt med primärvården (exempelvis vårdcentral) är befogad. Vid behovsbedömningen bedöms om hälsoproblemet kan omhändertas genom rådgivning om egenvård eller om patienten behöver ytterligare kontakt och om vårdgarantin för primärvården gäller.

Med en medicinsk bedömning avses här en meddelad slutsats, i form av en diagnos eller åtgärdskod, av hälso- och sjukvårdspersonal till patient som är dokumenterad i patientensjournal eller motsvarande. Läs mer här: Delbetänkandet God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild (SOU2017:53)

Behovsbedömningen sker i samband med den första kontakten, ”nollan” i vårdgarantin. Behovsbedömningen är en tillgänglighetsgaranti som omfattar alla som söker kontakt med primärvården. Garantin om medicinsk bedömningen inom tre kalenderdagar gäller endast de patienter som uppfyller kriterierna för vårdgarantin (ett nytt hälsoproblem, en oväntad eller kraftig förändring/försämring av ett tidigare känt medicinskt problem eller en utebliven behandlingseffekt samt att patienten är folkbokförd i regionen).

Den enskilde ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. Vem som utför den medicinska bedömningen beror på patientens aktuella hälsotillstånd och medicinska behov. Detta gäller även på vilket sätt bedömningen ska göras och kommuniceras. Oavsett form av öppenvårdskontakt ska bedömningen göras av den med tillräcklig medicinsk kompetens för att bedöma patienten. Det medicinska yrkesansvaret innebär att var och en som arbetar inom vården har ett ansvar för sina egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutövningen. Läs mer här: Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti (2017/18:83)

Den medicinska bedömningen behöver inte ske vid ett fysiskt besök. Den kan även ske vid behovsbedömningen. Om verksamheten erbjuder direktkontakter ex. via telefon, video, chatt med mera på ett sådant sätt att dessa tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett fysiskt besök kan dessa klassas som kontakter enligt vårdgarantin. När en medicinsk bedömning genomförs måste diagnos- och/eller åtgärdskod dokumenteras i patientens journal enligt krav (proposition 2017/18:83). Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i mediciniska bedömningen.

Den medicinska bedömningen behöver inte ske vid ett fysiskt besök. Den kan även ske vid behovsbedömningen. Om verksamheten erbjuder direktkontakter ex. via telefon, video, chatt med mera på ett sådant sätt att dessa tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett traditionellt fysiskt besök kan dessa klassas som kontakter enligt vårdgarantin. När en medicinsk bedömning genomförs måste diagnos- och/eller åtgärdskod dokumenteras i patientens journal enligt krav (proposition 2017/18:83). Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i mediciniska bedömningen.

Den medicinska bedömningen ska följas upp genom att det i journalen finns en diagnos- och / eller åtgärdskod dokumenterad, som ett resultat av den bedömning som är gjord vid öppenvårdskontakten. Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i mediciniska bedömningen. För att den medicinska bedömningen ska ingå i väntetidsrapporteringen krävs det att diagnos- och/eller åtgärdskod samt öppenvårdskontakten rapporteras enligt rapporteringskrav i GVR (Gemensamt vårdregister). Information ska rapporteras till Sveriges kommuner och landsting och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen via Gemensamt Vårdregister (GVR).

Nej.

Nej. Om telefonbedömningen (behovsbedömning) av SSK landar i rådgivning/egenvård är detta inte en medicinsk bedömning enligt HSL (2017:30). Vårdgivaren har därför inte skyldighet att erbjuda medicinsk bedömning inom 3 dagar. Hur en telefonbedömning (behovsbedömning) dokumenteras i journalen är vårdgivarens ansvar.

Nej: Om sjuksköterskan enbart gör en behovsbedömning. Ja: Om sjuksköterskan vid samma tillfälle gör en behovsbedömning och samtidigt kan göra en medicinsk bedömning enligt vårdgarantin.

Nej. Om en sjuksköterska bokar in patienten till legitimerad personal inom 3 dagar för medicinsk bedömning så är det denna yrkeskategori som journalför diagnos- och/eller åtgärdskod.

OBS! Här kan svaret avvika beroende på ersättningssystem. Kopplat till vårdgarantin måste inte alla telefonsamtal vårdkontaktsregistreras. Om sjuksköterskan vid samma tillfälle gör en behovsbedömning och samtidigt kan göra en medicinsk bedömning enligt vårdgarantin ska detta dokumenteras med diagnos- och/eller åtgärdskod.

Vårdgarantin gäller i den region där patienten är folkbokförd (hemregionen). Det vill säga där patienten är folkbokförd. Vårdgarantin gäller då patienten söker vård och om någon av följande kriterier uppfylls: • ett nytt hälsoproblem • en oväntad eller kraftig försämring/ förändring av ett tidigare känt medicinskt problem • en utebliven behandlingseffekt.

Utgå från patientens perspektiv. Det vill säga om något av kriterierna för vårdgarantin är uppfyllda ska patienten erbjudas en medicinsk bedömning.

Vårdgarantin anger inte om vård ska ges eller vilken slags vård som ska ges. Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Om man blir akut sjuk eller skadad ska vård ges så snart som möjligt. Patienten omfattas inte av vårdgarantin/vårdgarantin gäller inte om:

Patientens hälsoproblem kan omhändertas direkt genom rådgivning om egenvård
Hälsoproblemet inte är: nytt, en kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt medicinskt problem eller utebliven behandlingseffekt
Om patienten väljer att avstå sig vårdgarantin (PvV)
Om man av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser, MoV
Om patienten själv väljer att byta mottagning för samma hälsoproblem
Patienten går från barn- till vuxenmottagning för samma hälsoproblem
Medicinsk service såsom laboratorie- och röntgenundersökning
Utredningar samt hjälpmedelsförsörjning ingår vanligtvis inte med undantag för dyslexiutredningar, minnesutredningar och neuropsykiatriska utredningar samt utprovning av hörapparater
Vid second opinion
Vid återbesök
Utomregionala patienter

Patienterna hänvisas i första hand till verksamhetschefen på aktuell mottagning och patientnämnden i andra hand.

Ja.

Oavsett form av öppenvårdskontakt ska bedömningen göras av den med tillräcklig medicinsk kompetens för att bedöma patienten. Om telefonkontakten tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett traditionellt fysiskt besök kan dessa klassas som kontakter enligt vårdgarantin. Om vårdkontakten registreras rapporteras den till GVR. Om det är en kontakt som ingår inom vårdgarantin ska yrkeskategorin sätta en diagnos och/eller åtgärdskod.

Tid ska inte räknas (besöksgaranti och behandlingsgaranti) då patienten: 1. av medicinska skäl inte kan ges vård, 2. utnyttjat sin möjlighet att välja vård i ett annat landsting enligt 9 kap. 1 § patientlagen (2014:821) 3. frivilligt avstår från vård. Patienten anses frivilligt avstå från vård om patienten 1. informerats om vårdgarantin, 2. erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin, och 3. meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård. Dessa delar har översatts till undantagskoderna patientvald- och medicinskt orsakad väntan. SKL:s tillämpning omfattar både primär- och specialiserad vård. Även ordet avvikelse används av SKL. Läs mer här: 6 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)

Patientvald- eller medicinskt orsakad väntan redovisas om vårdgivaren registrerat att patienten själv valt att vänta eller om medicinsk orsak ligger till grund för väntan. Får användas då patienten är informerad och införstådd med att hen avsäger sig vårdgarantin. Läs mer här, Frågor och svar om patientvald väntan, medicinskt orsakad väntan och särskilt orsakad väntan i Tillämpningsanvisningar för remissregelverket (applicerad på den specialiserade vården).

Patientvald väntan, PvV: Patienten väljer själv en tid som ligger utanför medicinskt måldatum eller vårdgaranti.

För registrering av PVV ska Patienten vara informerad och införstådd med att hen avsäger sig vårdgarantin.

Patienten tackar nej till erbjuden tid inom vårdgarantin i primärvården och överenskommen tid blir bortom vårdgarantins gräns.
Patienten ändrar/vill boka om erbjuden tid inom vårdgarantin i primärvården och överenskommen tid blir bortom vårdgarantins gräns.
Vårdgivaren kan inte erbjuda tid inom vårdgarantins gräns i primärvården och patienten erbjuds vård hos annan vårdgivare med kortare väntetider
Patienten tackar nej och accepterar en väntetid som överstiger vårdgarantins tidsgräns.
Patienten vill träffa särskild läkare trots att väntetiden överstiger vårdgarantins gräns.

• När det inte finns en överenskommelse om att den erbjudna tiden för bedömning överstiger vårdgarantins gräns samt att patienten inte avsagt sig vårdgarantin i primärvården. • Om vårdgivaren inte kan erbjuda en medicinsk bedömning inom tidsgränsen (ledighet, fulltecknad tidbok m.m). Patienten erbjuds och accepterar en tid som överstiger vårdgarantins tidsgräns, men har inte avsagt sig vårdgarantin.

Medicinskt orsakad väntan MoV: hälso- och sjukvårdspersonal bedömer och beslutar att patientens hälsotillstånd (av medicinska skäl) inte tillåter att en medicinsk bedömning/planerat återbesök genomförs.

Patienten drabbas av akut sjukdom eller skada som bedöms förlänga väntetiden utöver vårdgarantins gräns.
Ska användas i liten uträckning. Endast då patienten är för sjuk för att få en medicinsk bedömning inom 3 kalenderdagar.

• Patienten inte har drabbats av akut sjukdom eller skada som bedöms förlänga väntetiden utöver vårdgarantins gräns. • Det finns inte medicinska skäl för att patienten ska få en medicinsk bedömning inom tre kalenderdagar även om patienten omfattas av vårdgarantin.

Alla legitimerade yrkesgrupper som arbetar inom primärvården omfattas av vårdgarantin. Från och med 1 juli 2019 kommer även hälso- och sjukvårdskuratorer vara legitimerade. Följande yrken omfattas: Arbetsterapeut, audionom, barnmorska, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, kiropraktor, kurator, läkare, naprapat, optiker, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Om verksamheten är bemannad med andra legitimerade yrkeskategorier som vårdgivaren bedömer behövs för att kunna uppfylla uppdraget omfattas även dessa. Exempelvis: Apotekare eller logoped. Läs mer här: Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) (Socialstyrelsen)

Nej.

Om en patient remitteras till primärvården för ett nytt hälsoproblem, en oväntad eller kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt medicinskt problem eller en utebliven behandlingseffekt är det ett besök inom vårdgarantin och då gäller tidsgränsen 3 dagar. Om en patient remitteras för uppföljning/kontroll gäller inte vårdgarantin i primärvården.

Avgörandet om patienten omfattas av vårdgarantin görs vid behovsbedömningen (oavsett om patient tar kontakt eller om en remiss inkommer). I de fall patienten har en remiss och omfattas av vårdgarantin, ska patienten erbjudas medicinsk bedömning inom tre dagar (inklusive helgdagar) räknat från det att remissen har bedömts. Remissen ska bedömas enligt Region Stockholms remissregelverk.

Nej.

Ja.

Beslut gällande eventuella ekonomiska påföljder fattas på politisk nivå. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer under implementeringsfasen nogsamt följa inrapporteringen enligt nya vårdgarantin för att identifiera felkällor och för att kvalitetssäkra resultaten. Respektive avtalshandläggare har sedan dialog med vårdgivarna för uppföljning och utvärdering.

Husläkarmottagningar som inte kan ta emot patienter inom vårdgarantins tidsgränser ska informera sin avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Undantagskoderna, patientvald väntan och medicinsk orsakad väntan, får inte användas (utgå ifrån patientens perspektiv).

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer under implementeringsfasen nogsamt följa inrapporteringen enligt nya vårdgarantin för att identifiera felkällor och för att kvalitetssäkra resultaten. Respektive avtalshandläggare har sedan dialog med vårdgivarna för uppföljning och utvärdering.

Regionen har inte fattat några nya beslut om vårdgarantin utan följer lagstiftningen (men tillämpar tidsgränsen 30 dagar för besök hos specialist).

SKR har utvecklat en ny uppföljningsmodell vars syfte är att redovisa tillgängligheten i primärvården ur ett bredare perspektiv än att enbart fokusera på vårdgarantins krav. Därför kommer väntetidsrapporteringen även i regionen att breddas. Information om datainsamlingen kommer löpande.

Rapporteringen gäller husläkarverksamheten, 300 Husläkarverksamhet och 301 Psykosociala insatser vid husläkarverksamhet. Information om datainsamlingen kommer löpande.

Systemet GVR (Gemensamt vårdregister) har utökats med en tillgänglighetstjänst och informationen ska rapporteras till GVR. Till GVR rapporteras information från den/de bokning(ar) som hör ihop med den registrerade öppenvårdskontakten. GVR används för registrering av besök, vårdtillfällen, typ av vårdkontakt och diagnoser. De registrerade besöken i öppenvårdstjänsten (både primär- och specialiserad vård) synkas med tillgänglighetstjänsten. Mer information om GVR

Systemet GVR (Gemensamt vårdregister) har utökats med en tillgänglighetstjänst och informationen ska rapporteras till GVR. Till GVR rapporteras de bokningsunderlag som är kopplade till registrerade öppenvårdskontakter. För att den medicinska bedömningen ska ingå i väntetidsrapporteringen krävs det att diagnos- och/eller åtgärdskod samt öppenvårdskontakten rapporteras enligt rapporteringskrav i GVR. Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i mediciniska bedömningen.

Om öppenvårdskontakten registrerats och rapporteras vara en vårdgarantipatient vid bokningstillfället (beror på system) kommer GVR kunna ta emot den informationen.

Registrering och rapportering beror på journal- eller rapporteringssystem. För mer information hänvisas till förvaltning/ support för ditt vårdsystem.

Ja.

Utöver den regionala uppföljning och utvärderingen befästs det i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) att regionernas rapporteringsskyldighet ska fullgöras genom att uppgifter lämnas till den nationella väntetidsdatabasen som förs av SKR.

Väntetidsdata kommer att rapporteras månadsvis till SKR. Hela föregående månad rapporteras senast den åttonde* (8) den efterföljande månaden. Exempelvis, för januari kommer data rapporteras den 8e februari och för februari rapporteras den 8e mars och så vidare. *Vid de fall den 8e infaller på en helgdag (exempelvis söndag) skickas data vardagen närmast den 8e. Skulle det ske någon förändring, uppdateras informationen.

På SKR:s sida vantetider.se kan du läsa mer om vårdgarantin samt se publicerade data över väntetider. Läs här för SKR:s Frågor & Svar

För primärvården: Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt 8 kap. 1 eller 2 §. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får • en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården

För primärvården: Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde får en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården inom tre dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt (bedömningsgaranti inom primärvården)

9 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

2 kap. 3 § Patentlag (2014:821)

6 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)

Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti (2017/18:83).

Delbetänkandet God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild (SOU2017:53)