Frågor och svar om hänvisning

Hänvisningsstödet är Region Stockholms gemensamma rutin och beslutsstöd för enhetlig, tydlig och patientsäker hänvisning av patienter. Hänvisningsstödet underlättar för vårdpersonal om en patient behöver hänvisas vidare till en annan vårdform i samband med den första kontakten.

Målet för hälso- och sjukvården är att sjuka och skadade invånare ska få vård med rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Utgångspunkten är att patientens medicinska tillstånd alltid avgör var skadan eller sjukdomen ska tas om hand. De olika vårdformerna 1177, husläkarmottagning, närakut, akutmottagning och intensivakut har olika uppdrag, olika kompetens och utrustning för att ta emot olika skador och sjukdomar. Patienter som kvalificerar sig inom vårdgivarens vårduppdrag ska tas emot och färdigbehandlas. Andra patienter ska hänvisas till rätt vårdform. Hänvisningsstödet ska underlätta det arbetet.

Hänvisningsstödet riktar sig till legitimerad vårdpersonal som tar emot vårdsökande via telefon, digitalt eller på en mottagning.

Alla vårdgivare som har avtal med Region Stockholm ska använda Hänvisningsstödet. Verksamhetschefen ansvarar för att medarbetarna på hens enhet har fått utbildning och arbetar i enlighet med Hänvisningsstödet.

Hänvisningsstödet är tillgängligt för alla vårdgivare via länken nedan. Telefonsjuksköterskorna vid 1177 har tillgång till Hänvisningsstödet direkt i sitt it-stöd.

Symtombeskrivning och brådskegrad: Hänvisningsstödet innehåller över 2 000 symtombeskrivningar med brådskegrader som är nationellt kvalitetssäkrade.
Hänvisningar: I Hänvisningsstödet, är symtombeskrivningar och brådskegrader kompletterade med den vårdform som ska ta hand om patienten, exempelvis husläkarmottagning, närakut, akutmottagning, gynekologimottagning eller barn- och ungdomsmottagning. Hänvisningsstödet kvalitetssäkras löpande och är framtaget i samverkan med Stockholm Gotlands medicinska råd, SGMR. 
Vårdutbud:  Hänvisningsstödet länkar till Vårdutbud i region Stockholm, VIRS, så att användaren kan se vilka vårdgivare som finns tillgängliga inom respektive vårdform.

En arbetsgrupp med läkare och sjuksköterskor från akutsjukvård, barnakut, närakuter allmänmedicin och telefonrådgivning började med att gå igenom de över 2 000 symtomen i rådgivningsstödet. Varje symtom kopplades ihop med lämplig vårdform. I nästa steg kvalitetsgranskades materialet av de 27 medicinska specialiteterna i Stockholm Gotlands Medicinska Råd, SGMR.

Hänvisningsstödet är ett stöd och ett komplement till den kliniska bedömningen av patientens symtom vid den första kontakten med den vårdsökande. Den första kontakten kan ske via telefon, digitalt eller på en mottagning.

Innan man börjar använda Hänvisningsstödet ska man gå en utbildning av systemet samt samtalsprocessen. Läs om de olika alternativen för utbildning:

När alla vårdgivare använder ett gemensamt hänvisningsstöd får patienten snabbare rätt vård. Målet är att så många patienter som möjligt direkt ska tas om hand och bli färdigbehandlade inom rätt vårdform.

När patienterna snabbare får rätt vård av rätt kompetens på rätt plats fungerar hälso-och sjukvården bättre. Gemensamma rutiner underlättar även om patienten behöver hänvisas till en annan vårdform. Då alla hänvisar på samma sätt enligt fastställd rutin ligger inte ansvaret enbart på den enskilda medarbetaren. Hänvisningsstödet ger stöd och relevanta argument i mötet med patienten.

Innehållet i Hänvisningsstödet uppdateras löpande. De över 2000 symtomen med brådskegrader förvaltas och kvalitetssäkras av det nationella stödet för sjukvårdsrådgivning. Förändringar hämtas sedan till Hänvisningsstödet och påverkar hänvisningarna till vårduppdrag inom Region Stockholm. Ändringar av befintliga, och tillägg av nya, hänvisningar kvalitetssäkras medicinskt, mot vårduppdrag och de strukturer som gäller för hälso- och sjukvården inom regionen. 

Ärenden som skickas in till Hänvisningsstödets funktionsbrevlåda bidrar till uppdateringar av hänvisningar och vidareutveckling av stödet.

Du kan mejla frågor till Hänvisningsstödets funktionsbrevlåda:

Vårdpersonal ska alltid hänvisa patienter i enlighet med beslutsstödet Hänvisningsstödet. Den vårdform som ska ta hand om patienten enligt Hänvisningsstödet ska ta emot patienten. Beslutsstödet ska användas tillsammans med vårdpersonalens kliniska kompetens. Målet är att patienterna ska hänvisas så att de kan tas emot på rätt plats, i rätt tid och med rätt kompetens.

Vid brådskegraden närmaste dygnet, skyndsamt eller omgående gäller inte listning för husläkarmottagning. Vid övriga brådskegrader ska patienten i första hand hänvisas till den mottagning där hen är listad, men har rätt att söka vård i hela regionen i rätt vårdform enligt Hänvisningsstödet.

När en patient har blivit hänvisad av annan vårdgivare i enlighet med Hänvisningsstödet ska den vårdform som patienten hänvisats till ta emot patienten och hantera patientens vårdbehov, även om de anser att hänvisningen inte är helt perfekt. Principen är viktig för att patienterna inte ska bollas runt i systemet. Det gäller även i de fall då mottagande vårdform endast hanterar ett akut behov, initierar en vidare utredning och besöket utmynnar i remiss till annan vårdgivare för vidare vårdbehov.

I de fall då den mottagande inte har möjlighet att patientsäkert handlägga patienten efter påseende eller konsultation, ska vårdgivaren skriva remiss för fortsatt vård i annan lämpligare vårdform.

Hänvisningar som anses felaktiga tas upp i avvikelseprocessen eller samarbetsforum mellan vårdgivarna. I de fall där avtalsfrågor skapar hinder för att ta hand om en patient ska även avtalshandläggare kopplas in i avvikelseprocessen. Avvikelsen skickas då vidare till hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) för vidare utredning.

Hänvisande mottagning ska alltid skriva en hänvisningsanteckning i journalsystemet. Finns skäl att avvika från Hänvisningsstödet ska det dokumenteras så att mottagande vårdenhet förstår varför hänvisningen gjorts.

Hänvisningsstödet ska användas vid den första kontakten så att patienten kommer in rätt i vården. Andra beslutsstöd kan ibland peka på andra vårdformer. Försök att harmonisera hänvisningarna så att de i så stor utsträckning som möjligt stämmer med Hänvisningsstödet. Motivera annars tydligt varför patienten inte hänvisas enligt hänvisningsstödet. De andra beslutsstöden kan vara:

• 1177 rådgivningsstödet (RGS webb) Används för rådgivning medan Hänvisningsstödet är till för hänvisning. Om Hänvisningsstödet, och vårdpersonalen med sin kliniska kompetens, hänvisar patienten till egenvårdsråd finns i Rådgivningsstödet en kunskapsbank med mer information.
• Viss.nu Används när en patient hänvisats enligt Hänvisningsstödet och skrivits in i rätt vårdform finns här regionens vårdriktlinjer samlade. Viss används av vården efter att man har tagit emot patienten och påbörjat vårdprocessen.
• RETTS, SATS Används på akutmottagning eller närakut för fördjupad triagering. Patienten undersöks, intervjuas, och man kontrollerar vitalparametrar. I ambulanssjukvården används RETTS även för att styra mellan vårdformer, till exempel akutmottagning eller närakut. Om RETTS i ambulanssjukvården inte ger någon tydlig vägledning om vårdform kan Hänvisningsstödet användas.
• NEWS2 Används på akutmottagning/sjukhus för att monitorera patientens vårdbehov och uppmärksamma när vårdbehovet ökar.