Till start

Vårdgivarguiden

EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale, är ett självskattningsformulär som består av tio påståenden om mammans stämningsläge de senaste sju dagarna. Varje påstående i EPDS-formuläret poängsätts från 0-3 i enlighet med kodningsschemat. Skalan mäter intensiteten i de depressiva symtomen under de senaste sju dagarna.

Mamman fyller själv i formuläret vid ett besök på BVC när barnet är 6-8 veckor gammalt. För barn som vårdats på neonatalklinik sker EPDS- samtalet lämpligen fyra veckor efter utskrivning. Om en mamma inte fått fylla i ett formulär när barnet var 6-8 veckor går det bra att erbjuda det senare under barnets första år. Det kan till exempel vara om en familj byter BVC och mamma inte fyllt i formuläret på sitt förra BVC. (Tidpunkten 6-8 veckor är vald för att tidigare screeningtillfälle än 6 veckor skulle fånga för många och ett senare screeningtillfälle skulle innebära att påverkan på barnet vid nedstämdhet/depression hos mamma riskerar att bli större.)

Pappa/icke-födande förälder erbjuds ett enskilt föräldrasamtal vid 3-5 månader. Vid tecken på psykisk ohälsa hos pappa/icke-födande förälder används Whooleyfrågorna för att avgöra om även EPDS-formulär och uppföljningssamtal ska erbjudas. Detta kan då göras vid samma eller uppföljande besök. Samma riktlinjer för praktiska anvisningar och dokumentation gäller när man använder EPDS-formuläret för pappor/icke-födande föräldrar som för mammor.

Manual för enskilt föräldrasamtal

Manual riktad till BHV-sjuksköterskor för enskilt samtal med pappa eller icke-födande förälder.

Självskattningsformuläret finns översatt till drygt 40 språk men graden av validering av översättningarna varierar. På Rikshandboken finns översättningar på 22 olika språk. På varje BVC finns självskattningsformulär på ytterligare 24 olika språk.

Riktlinjer för användning av EPDS-screening inom barnhälsovården

  • EPDS ska bara användas av BHV-sjuksköterskor som är särskilt utbildade i att använda EPDS.
  • I EPDS-samtal ingår både ett självskattningsformulär, uppföljningssamtal och vid behov ytterligare samtal vid ett eller flera tillfällen.
  • Alla nyförlösta kvinnor ska erbjudas EPDS-samtal på BVC, om det inte finns direkta kontraindikationer.
  • BHV-sjuksköterskan ska ha god kännedom om tillgång och möjlighet till behandlingsinsatser i vårdkedjan.
  • BHV-sjuksköterskan ska också ha tillgång till konsultation av psykolog från BUP kring enskilda mödrar.

Praktiska anvisningar

  • EPDS kan introduceras första gången du presenterar barnhälsovårdens program. Inbjud till ett kommande besök som handlar om hur mamman mår, och berätta att mamman i samband med besöket kommer att få fylla i ett kort frågeformulär. Broschyren "Nedstämdhet hos nyblivna föräldrar" delas ut. 
  • Inbjud mamman till ett bokat besök när barnet är 6-8 veckor.
  • Mamman bör sitta i lugn och ro och fylla i skalan själv.
  • Be mamman att kryssa i det svar i självskattningsformuläret som bäst stämmer överens med hur hon har känt sig under de senaste sju dagarna. Gör ett snabbt överslag av det totala poängantalet för dig själv.
  • I anslutning till att mamman fyllt i EPDS-skalan har BHV-sjuksköterskan och mamman ett kortare samtal, ett så kallat uppföljningssamtal. Uppföljningssamtalet ligger till grund för en bedömning om mamman behöver någon form av stöd. Uppföljningssamtalet är också en grund för planering av familjen och BHV-sjuksköterskans kontakt framöver.
  • Det är viktigt att alla får uppföljningssamtal, även de som har "låga" poäng. Tala inte poäng med mamman – det är vad som kommer fram i samtalet med kvinnan, snarare än poängsumman, som avgör hur man ska gå vidare. Säg till exempel "Jag ser att du mår bra, men att du oroar dig en hel del". Be henne att berätta om vad hon oroar sig för, hur ofta, när, i vilka situationer, vad hon gör då, och så vidare. Fråga vidare kring de områden där kvinnans svar gett två eller tre poäng.
  • De mammor som har en total poängsumma på 12 eller högre och/eller 6 poäng eller högre på frågorna 3, 4, 5 bör så snart som möjligt erbjudas en ny tid för ett mer utförligt samtal om hur hon mår och för att komma överens om hur hon ska gå vidare.

Föräldrainformation om nedstämdhet hos nyblivna föräldrar

Information om vad du kan göra om du blir nedstämd i samband med förlossning. Reviderad av Malin Bergström 25 november 2020.

EPDS-poäng kan aldrig ersätta en klinisk bedömning. Är du osäker bör en BHV-psykolog eller läkare konsulteras.

Uppföljningssamtalet enligt EPDS resulterar i någon av följande tre grupper:

  1. Träffar enligt BHV:s ordinarie basprogram
  2. Stödsamtal med BHV-sjuksköterska, kan vara ett samtal eller en samtalsserie
  3. Hänvisning till BHV-psykolog, distriktsläkare eller vuxenpsykiatrisk klinik

Dokumentation av EPDS-screening i barnets journal

  • I BVC-journalen dokumenteras på löpande textsida att EPDS erbjudits och genomförts. Notera även om föräldern avböjt.
  • Om EPDS-screening inte leder till någon åtgärd, noterar sjuksköterskan "EPDS-samtal med mor". "Ingen åtgärd".
  • Om BHV-sjuksköterskan erbjuder stödsamtal noteras detta i BVC-journalen i löpande text med "Stödsamtal 1", "Stödsamtal 2" etcetera.
  • De uppgifter som har relevans för barnets hälsa ska dokumenteras i barnets journal. De åtgärder som vidtagits efter den sammanlagda bedömningen av EPDS och samtal, bör dokumenteras i journalen med följande text;
    • "Hänvisar mor till distriktsläkaren för ställningstagande till behandling"
    • "Kontakt förmedlad/remiss till MHV/BHV-psykolog, allmänläkare eller psykiater" 
    • "Hjälper mor att kontakta Öppenvårdspsykiatrin".
  • Huvudregel är att det som rör mamman, till exempel utfallet av screening med EPDS och uppföljande stödsamtal, ska dokumenteras i anteckningar om modern.

Observera att EPDS-poäng aldrig ska stå i barnets journal, då den endast indikerar att en bedömning bör göras.

Anteckningar om modern

Anteckningar om modern görs endast för de mödrar som har stödsamtal med BHV- sjuksköterskan. Syftet med anteckningarna är att utgöra ett stöd för BHV-sjuksköterskans minne och därmed också vara en säkerhet för kvinnan.

  • Åtgärder: exempel, "kommer överens med mor om att ha stödsamtal"
  • Fortsatt planering: exempel, "3+3 samtal inbokade."
  • Anteckningar med fokus på samtalet.

Hantering av EPDS-formulär

EPDS-formuläret kasseras.

Hantering av anteckningar om modern

När lokala riktlinjer finns dokumenteras stödsamtal direkt i moderns journal. Annars följs beslutet för arbetsmaterial och underlag, i Landstingsarkivets föreskrift nr 11, Bevarande- och gallringsplan för vårdhandlingar.

  • Lägg anteckningarna om modern i en mapp (aktomslag) med moderns och barnets personuppgifter tillsammans med EPDS-formuläret.
  • Handlingarna kan finnas kvar på den BVC där de upprättats så länge som de behövs. Handlingarna gallras senast om barnet går över till annan BVC eller till skolan.

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattaren:

Clara Linnros | Leg psykolog

  • Uppdaterad: 23 november 2020

  • Faktagranskad: 23 november 2020

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Anncharlotte Lindfors, Barnhälsovården