Till start

Vårdgivarguiden

Definitioner

När man möter nyanlända familjer är det ibland nödvändigt att veta hur familjen definieras av svensk lag för att veta barnets rättigheter:

  • Anhöriginvandrad är nära anhörig till person som har uppehållstillstånd/medborgarskap och som från sitt hemland söker uppehållstillstånd i Sverige av anknytningsskäl.
  • Asylsökande är en person som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och som väntar på att få besked från svenska myndigheter.
  • EU-medborgare har via EES avtalet* rätt att röra sig och söka arbete fritt inom Europeiska unionens gränser i tre månader.
  • Flykting definieras av FN:s flyktingkonvention som en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till samhällsgrupp, religiös eller politisk övertygelse.
  • Kvotflyktingar är personer som tagits ut av svenska staten, i samarbete med till exempel UNHCR, i flyktingläger runt om i världen. De har uppehållstillstånd och boende i Sverige från ankomstdagen
  • Papperslösa; "papperslösa" och tillståndslösa personer och odokumenterade personer är olika benämningar på personer som anses uppehålla sig i Sverige utan uppehållstillstånd/tillstånd för vistelse här. De kan ha utgångna turistvisum, eller arbetstillstånd. arbeta illegalt med mera. En del har inte som avsikt att söka uppehållstillstånd eller asyl. I denna grupp finns även gömda flyktingar vilka är personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, men ändå stannar kvar i Sverige utan tillstånd.
  • Övriga till Sverige inflyttade personer är alla som flyttar till Sverige och får uppehållstillstånd, till exempel genom giftermål, är adoptivbarn, är gäststuderande eller har en särskild yrkeskompetens, så kallad arbetsmarknadsinvandring.

* EES-avtalet innebär att de tre associerade EFTA-länderna (Island, Norge och Lichtenstein) samt EU:s alla länder omfattas av den inre marknadens lagstiftning med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

Adoptivbarn

För information om omhändertagandet av adoptivbarn hänvisas till Rikshandboken. Där finns även information om hälsoundersökning av adoptivbarn och om barn som fötts av surrogatförälder. Barn som fötts av surrogatförälder bör erbjudas remiss för hälsoundersökning på BUMM liksom adopterade barn.

EU medborgare med flera

Barn inom denna grupp har mycket varierande bakgrund. Generellt gäller att alla barn som bor i Region Stockholm ska erbjudas BVC-kontakt utifrån ålder och behov, enligt det svenska programmet. Barn som är EU-medborgare, barn till gäststuderande eller barn till personer som kommit till Sverige genom arbetskraftsinvandring omfattas inte om erbjudandet om hälsoundersökning som beskrivs nedan. För nyanlända barn inom dessa grupper bör man individuellt bedöma behovet av eventuell remiss för läkarundersökning och provtagning på barnmottagning eller vårdcentral.

OBS! Det finns olika ersättningsregler för EU-medborgare, gäststuderande och arbetsmarknadsinvandring. Kontakta din verksamhetschef för närmare information.

Registrering och fakturering - person från EU/EES- eller konventionsland

Taxekoder som används i öppenvård vid registrering av utlandssvenskar och utländska patienter.

Asylsökande, kvotflyktingar, anhöriginvandrade och tillståndslösa barn

Alla asylsökande, anhöriginvandrade och tillståndslösa barn har samma rätt till hälso- och sjukvård inklusive tandvård och habilitering som andra barn i det svenska samhället.

Många barn som kommer till Sverige har ett uppdämt behov av hälso- och sjukvård som man inte haft möjlighet att söka hjälp för i hemlandet eller under flykten. En stor del av barnen lider även av psykisk ohälsa.

Alla dessa barn kan därför sägas tillhöra en utsatt grupp för vilken kontakten med barnavårdscentralen, BVC, är särskilt viktig. När en familj kommer till migrationsverkets mottagningsenhet informeras de om sina rättigheter till hälso- och sjukvård.

Hälsoundersökning

I Sverige erbjuds alla asylsökande samt vissa anhöriginvandrade barn en hälsoundersökning bestående av ett hälsosamtal, provtagning och ibland även en somatisk undersökning. Denna hälsoundersökning betalas av Migrationsverket. För barn 0–18 år i Region Stockholm kan hälsoundersökningen genomföras på nedanstående vårdcentraler. För barn 0-6 år kan man även remittera till Barnläkarmottagning för hälsoundersökning som är konstandsfri för familjen.

Vem har rätt till hälsoundersökning?

Lista över vilka som erbjuds hälsoundersökning.

Hälsoundersökningen har tre syften:

  • att uppmärksamma vårdbehov, till exempel psykisk ohälsa
  • att hänvisa till rätt vårdnivå och ge vägledande information om svensk hälso- och sjukvård
  • att uppmärksamma smittsamma sjukdomar, Smittskyddets rekommendationer gäller och provtagningen omfattar Hb, hepatit B och C, tarmparasiter, TB och hiv samt andra prover som anses nödvändiga för det individuella barnet. Mer information finns hos Smittskydd Stockholm och Socialstyrelsen.

Prover som ingår i en hälsoundersökning

Smittskyddsläkarens rekommendationer rörande provtagning av asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade personer.

Helst bör alla asylsökande barn ha gjort denna undersökning innan de kommer till BVC. Om det inte skett bör man remittera barnet till BUMM eller till vårdcentraler som genomför hälsoundersökningar för asylsökande med flera, se nedan.

Kontaktuppgifter till de vårdcentraler som erbjuder hälsoundersökningar till asylsökande och personer utan tillstånd.

Hälsoundersökningar för asylsökande

Här hittar du kontaktuppgifter till de vårdcentraler som erbjuder hälsoundersökningar till asylsökande och personer utan tillstånd.

Mer information om hälsoundersökningar

Förmedling av kontaktuppgifter till nyanlända barn och deras familjer 

Barnavårdscentralerna i Region Stockholm får information om nyinflyttade asylsökande barnfamiljer via Transkulturellt centrum som i sin tur fått denna information från Migrationsverket. När BVC fått brev med personuppgifter från Transkulturellt centrum bör barnet kallas för ett besök så snart det är möjligt.

Information om nyinflyttade kvotflyktingar eller anhöriginvandrade förmedlas ej via Transkulturellt Centrum. Då dessa barn är folkbokförda hittas istället i folkbokföringslistorna via Liston.

Inbjudan/välkomstbrev till BVC finns översatt till språken: arabiska, bosniska, engelska, farsi/persiska (Iran och Afghanistan), franska, kroatiska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sorani (sydkurdiska), och turkiska.

Välkomstbrev till nyanlända familjer

Brevet finns på flera språk. Öppna dokumentet och välj språk i övre högra hörnet. Reviderad av Natalie Gani, den 23 november 2020.

BVC-omhändertagande av alla barn som flyttat till Sverige från annat land

Besök på BVC

Det första besöket är utgångspunkten för det fortsatta stödet till den nyinvandrade familjen. Därför behövs det rikligt med tid till detta besök. Nästan alltid blir det aktuellt med snar uppföljning varför all information inte behöver inhämtas vid första besöket.

Känsligare uppgifter är ofta lättare att beröra när man redan har träffats en gång. Man ska komma ihåg att flyktingföräldrar ofta har fått liknande frågor under asylutredning, varför det är viktigt att förmedla att det inte är fråga om något förhör utan uppgifter som är meningsfulla i BVC:s arbete med att hjälpa familjen.

Vid hälsosamtalet på BVC framkommer ofta problem kring barnet som föräldrarna inte har haft möjlighet att söka hjälp för i hemlandet. Ibland kan dessa problem redas ut på BVC, vid behov remitteras barnet/familjen.

Under det första samtalet bör man informera kortfattat om de resurser som finns i Sverige för både friska och sjuka barn och om innehållet i BVC:s verksamhet.

Grundprogram för nyanlända barn på BVC

1. Anamnes

  • Komplettera journalen med de uppgifter som skulle ha funnits i journalen om barnet fötts i Sverige
  • Förlossning, födelsevikt, psykomotorisk utveckling - anges med M, meddelad färdighet, syn/hörsel, infektioner/barnsjukdomar inklusive tuberkulosanamnes, andra tidigare/nuvarande sjukdomar, ärftliga sjukdomar. Här anges även förälderns ursprung, utbildning, yrke och språk i hemlandet.

2. Tillväxtbedömning

  • Längd och vikt kontrolleras och gamla tillväxtkurvor efterfrågas.

3. Somatisk undersökning

  • Allmäntillstånd, nutritionellt status, psykomotorisk utvecklingsbedömning, hud, tandstatus (remiss folktandvården vid behov). Syn, hörsel (för barn under 4 år skriv remiss till hörselklinik), tal kontrolleras.

4.  BVC-läkarbesök med somatiskt status och allmän bedömning av hälsa och utveckling

5. PKU-provet

  • PKU ingår i hälsoundersökningen på BUMM eller vårdcentral som genomför hälsoundersökningar för asylsökande. Om barnet inte erbjudits hälsoundersökning ska remiss skrivas till någon av dessa mottagningar för läkarundersökning och ställningstagande till provtagning inklusive PKU-prov.

  • Barn födda i Europa, Australien, Nya Zealand, Nordamerika, Japan och Taiwan behöver generellt sett inte PKU-testas. I Europa är det endast Albanien som ännu inte har ett fungerande nyföddhetsscreening.  För barn med övriga ursprungsländer får en individuell bedömning göras om barnet haft sådana omständigheter i nyföddhetsperioden att ett motsvarande PKU-prov inte kunnat tas. För barn som uppvisar symptom på kronisk sjukdom är det bra att ha i åtanke att sjukdomar som ingår i nyföddhetsscreening varierar mellan olika länder och att barnet därför kanske inte har testats för alla sjukdomar som ingår i det svenska PKU-provet.

6. Vaccinationsstatus

För asylsökande barn är ett gott vaccinationsskydd särskilt viktigt då många inom en snar framtid kan behöva återvända till ursprungsländer där svåra infektionssjukdomar är vanliga och har en betydligt sämre prognos än i Sverige.

Alla asylsökande barn i Sverige bör ha genomgått en hälsoundersökning där hepatit B-serologi (anti-HBs) ingår. Serologin kan användas för att identifiera om barnet har immunitet mot hepatit B. Eftersom hepatit B ofta ingår i ett fem- eller sexvalent vaccin kan den även indikera om övriga vaccin givits.

Tidigare vaccinationer bör helst verifieras med skriftliga vaccinationsdokument från hemlandet. Saknas sådana får man göra en rimlighetsbedömning utifrån de uppgifter föräldrarna lämnat. Olika länders vaccinationsprogram och täckningsgrad kan inhämtas från WHO:s databas eller genom appen Immunization summary.

Serologiundersökning med syftet att avgöra vaccinationsstatus kan i de flesta fall avstås genom en god anamnes. Serologin visar endast om det finns antikroppar och kan därför inte användas för att avgöra antalet doser som barnet fått. Serologiundersökning av tetanus- eller difteriantikroppar ska endast utföras om de är avgörande för vaccinationsordinationen. Ett exempel är om det råder en osäkerhet kring om barnet vaccinerats över huvud taget eftersom DTP-innehållande vaccin kan orsaka övergående lokala reaktioner och i sällsynta fall aluminiumallergi - en risk som ökar med ökat antalet doser.

Vid osäkerhet kring MPR-vaccin rekommenderas att en extrados erbjuds istället för serologi.

Vilka vaccin ska ingå i kompletteringen?

Efter att barnets vaccinationsstatus har bedömts är nästa steg att identifiera vilka vaccin som behöver kompletteras. Folkhälsomyndighetens riktlinjer ”Vaccination av barn och ungdomar” rekommenderas i första hand som stöd för komplettering av vaccinationsschemat. Vaccinationer är frivilliga oberoende av ursprungsland och vaccinationsstatus. Observera att alla barn i BVC ålder erbjuds hep B i Region Stockholm.

BCG-vaccin och PPD-test

Barn med ursprung från land med hög risk för tuberkulos (incidens > 100/ 100 000) ska screenas för tuberkulos. För barn mellan 6 månader och 2 års ålder görs PPD-test via BUMM eller vårdcentral. För barn >2 år görs IGRA-test. IGRA-testet är mer specifikt för Mykobakterium tuberkulosis än PPD-testet och reagerar därför inte på tidigare BCG-vaccination.

IGRA-provtagning

Uppdaterad 6 maj 2021.

Säkraste sättet att avgöra om barnet vaccinerats med BCG-vaccin är närvaro av BCG-ärr på vänster överarm och eller att vaccinationen är nedskriven i ett vaccinationsdokument.  Övriga ledtrådar är 1) anamnestisk uppgift om spruta vid födseln (kan också vara K-vitamin eller Hepatit B vaccin), 2) WHOs vaccinationsschema för aktuellt land, 3) positivt PPD-test (läs mer om PPD-test under länken nedan). Notera att frånvaro av ett BCG-ärr och ett negativt PPD-test inte utesluter tidigare BCG-vaccination.

De flesta barn som migrerat från högriskländer för tbc är idag BCG-vaccinerade. I de undantagsfall där bedömningen är att barnet inte fått BCG-vaccination bör PPD-test utföras inför vaccination. BCG-vaccination avstås vid PPD >0mm. Revaccination av tidigare vaccinerade barn innebär ökad risk för lokala reaktion och abscessbildning vid instickstället.

PPD-test på BVC

Information om tuberkulintest, PPD eller Mantoux. Testet görs inom barnhälsovården inför BCG-vaccinering.

Tuberkulosvaccination på BVC

Riktlinjer för vaccination mot tuberkulos.

Information om förebyggande åtgärder

Det är viktigt att komma ihåg att de förebyggande åtgärder som känns som självklara för övriga medborgare kan vara nytt och främmande för de nyanlända familjerna. Den information om våra hälsofrämjande åtgärder gällande olycksfall, kost, tandhälsa och föräldrastöd som ges enligt BHV-programmet från nyföddhetsperioden får anpassas och ges under de besök som planeras med den nya familjen.

Psykosocialt arbete med flyktingfamiljer

En rad intervjustudier har visat att nyanlända flyktingfamiljer har ett stort behov av psykosocialt stöd under den första tiden i Sverige. Traumatiska upplevelser i hemlandet hos barn och föräldrar i hemlandet, migrationskris, familjekonflikter och ett svagt socialt nätverk i Sverige är några viktiga orsaker till detta.

BVC:s roll i det psykosociala arbetet kan utgöras av att man har regelbunden kontakt med familjen vilket syftar till att skapa tillit för verksamheten och att uppmärksamma barnets behov.

Familjerna kan behöva krisstöd men först och främst behövs interventioner som syftar till att stabilisera familjernas sociala situation där god kommunal barnomsorg för förskolebarnen ofta är en viktig del.

Föräldragrupper i BVC:s regi eller i samverkan med andra instanser kan anpassas till den invandrade förälderns behov av samtal i grupp om de svårigheter som de möter som föräldrar i Sverige. Här kan man använda sig av hälsokommunikatörer som finns på Transkulturellt centrum.

De vårdcentraler som har avtal om att göra hälsoundersökningar för asylsökande m.f.l. erbjuder även stödsamtal (hos psykolog/psykoterapeut) för personer som befinner sig i asylprocessen och har lättare psykisk ohälsa kopplat till situationen och migrationsbakgrunden.

Omhändertagande av psykiskt trauma

Barn och föräldrar som flytt krig eller politisk förföljelse i hemlandet plågas ofta av inre minnesbilder av sina upplevelser. Dessa minnesbilder kan ge långvariga besvär av sömnsvårigheter med mardrömmar, nedstämdhet och irritabilitet hos vuxna och ungdomar. Även förskolebarn kan drömma mardrömmar och uppvisa tecken på separationskänslighet och kan ha fobiska rädslor kopplade till sina upplevelser under de första åren i Sverige.

För behandling av föräldrar med särskilt svåra traumatiska upplevelser bakom sig i hemlandet, som till exempel tortyr, finns möjlighet att remittera till specialinstitutioner men för många är det stöd som kan ges i nära samarbete mellan BVC, BVC- och vårdcentrals-psykologer, socialtjänsten och vårdcentralsläkare väl så bra.

I de fall barnen behöver individuell behandling vänder man sig till den lokala barn- och ungdomspsykiatriska enheten. Det finns även specialiserade enheter inom barnpsykiatrin.

BUP Traumaenhet tar emot barn och ungdomar med traumarelaterade symtom med komplex symtombild och hög svårighetsgrad. Enheten arbetar dessutom med sexuella problembeteenden hos barn och unga och bemannar tre Barnahus samt Flyktingteamet.
Flyktingteamet tar emot flyktingar eller papperslösa barn och ungdomar med allvarlig och svårbedömd barnpsykiatrisk problematik med behov av täta insatser och mer samverkan med andra vårdgrannar. Flyktingteamets uppdrag är att komplettera och förstärka den barnpsykiatriska vården för asylsökande barn och ungdomar där insatser inom lokal öppenvård inte bedömts vara tillräckliga. Målgruppen är barn och ungdomar, ensamkommande och barn i familj, som är på flykt och som utvecklat psykiatrisk problematik med hög svårighetsgrad och hög grad av komplexitet.

Att använda tolk

Enligt förvaltningslagen har alla som behöver rätt till tolk vid möten med samhällets institutioner, inklusive barnavårdscentraler. Vägledande ska vara föräldrarnas egen uppfattning om tolkbehov.

Tolkförmedlingarna i Region Stockholm försöker att anlita auktoriserade tolkar med medicinsk vidareutbildning. Dessa har verifierade goda kunskaper i medicinskt språkbruk på såväl svenska som sitt tolkspråk. Alla tolkar har tystnadsplikt och ska enligt tolketiken inta en neutral position och uppträda lugnt även i pressade situationer.

Viktiga länkar

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattarna:

Jeanette Björnell | Vårdutvecklare

Karin Österback | Sjuksköterska

  • Uppdaterad: 25 november 2020

  • Faktagranskad: 25 november 2020

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Sahar Nejat, Barnhälsovårdsenheten