Till start

Vårdgivarguiden

Här finns information om övervikt och obesitas för dig som arbetar på BUMM.

BUMM har i uppdrag att behandla barn med obesitas

Obesitas ökar bland barn och ungdomar i Sverige och debuterar vid tidigare ålder. Barn med obesitas utvecklar insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Majoriteten av de barn som i 6-7-årsåldern är överviktiga eller lider av obesitas är fortfarande överviktiga eller har obesitas i de sena tonåren.

Alla BUMM i Region Stockholm har i uppdrag att behandla barn med obesitas. Rikscentrum Barnobesitas bedriver regionvård vid obesitas, för de tyngsta barnen.

Samverkan viktig för att nå målen

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller obesitas är ofta nyckeln till framgång.

Barnets nätverkverk kan bestå av:

  • Familj och släkt
  • MVC eller BVC
  • Förskola, skola eller särskola
  • Habilitering
  • Socialtjänst
  • Vänner
  • BUP

Behandling av övervikt och obesitas

Barn och ungdomar med obesitas ska erbjudas vård inom barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). BUMM samverkar bland annat med dietister och fysioterapeuter inom primärvårdsrehabiliteringen, med första linjens psykiatri och med BUP.

I all behandling är det viktigt att klarlägga arbetsfördelning, roller och målsättning med barnet och barnets familj. Det är inte genom att komma till doktorn som barnet går ner i vikt, utan genom de förändringar som sker mellan besöken.

Familjens roll

De allra flesta föräldrar vill det bästa för sina barn och är angelägna om barnets framtida hälsa. Ibland avböjer familjen obesitasvård för sitt barn, kanske för att de saknar förmåga eller inte tror att det hjälper. Det kan bero på att andra problem i familjen är så stora att familjen upplever att det inte finns kraft för obesitasbehandling. Ibland stannar vårdinsatsen i en kedja av avbokningar och uteblivna besök. Uppgiften blir då att försöka vidmakthålla en kontakt i någon form och uppmuntra till framtida kontakt för obesitasbehandling.

Försök skapa en allians

Det är viktigt att föräldrarna förstår att obesitas inte brukar bli bättre "av sig själv", och att uteblivet viktarbete ofta betyder att barnet inte står kvar på sin vikt utan ökar i vikt så att problemet förvärras. Förklara betydelsen av tidiga, gradvisa och små insatser och försök skapa en allians för en insats som familjen mäktar med, om det så bara är att komma tillbaka för vägning om 4 - 6 månader. Försök att samverka på ett smidigt sätt med skolsköterska eller annan person som finns geografiskt nära barnet för att underlätta. Poängtera att barnets obesitas är en sjukdom som är förenad med hälsorisker och att det är därför behandlingen är angelägen.

Använd gärna MI-inspirerade tekniker för att försöka skapa en allians med familjen och minska risken för att väcka ytterligare motstånd. Ibland är barnets medicinska och sociala situation så allvarlig att utebliven obesitasbehandling motiverar anmälan enligt socialtjänstlagen. Diskutera med erfarna kollegor i dessa svåra och utvalda fall.

Gör en enkel enkät med anamnestiska frågor

Familjer kan ibland beskriva en upplevelse av hur de vid upprepade besök fått berätta "samma saker" om sig själva och att de "ger" information och inte "får" med sig något de inte redan visste av sin vårdgivare.

Anamnesupptagningen bör vara grundlig och det brukar behövas en timme till ett nybesök. Men försök arbeta så att familjen också hinner få återkoppling kring det de berättar och så att det finns en ömsesidighet i samtalet. Redogör för bakgrundsfaktorer i din journal på ett sådant sätt att informationen kan hittas och inte måste inhämtas om och om igen vid framtida kontakter. Om ni är flera i ett team som träffar en ny patient är det bra att bestämma vem som frågar om vad.

En enkel enkät som föräldern i lugn och ro besvarar hemma före besöket underlättar för alla inblandade och sparar tid vid besöket, och som ger möjlighet för föräldern att inhämta information från släktingar och tillväxtuppgifter inför besöket. Frågor i enkäten kan baseras på frågor och variabler i Barnobesitasregistret BORIS.

Remittera vidare

Om barnet efter ett års behandling vid BUMM inklusive dietistkontakt inte fått effekt av insatserna bör barnet remitteras vidare i samråd med familjen. Vid samsjuklighet, som laboratorieprover talande för fettlever och allvarlig insulinresistens, svåra neuropsykiatriska tillstånd eller andra faktorer kan barnet remitteras tidigare om inte insatserna på BUMM ger tydlig effekt.

Alla BUMM kan remittera till Rikscentrum Barnobesitas eller Överviktscentrum (från 16 år) vid behov av utökade insatser. Vården är teambaserad med hög grad av samverkansinsatser.

Hälsosamma matvanor

Vad ska barn äta för att ändra sin vikt

För att ändra ett barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat. De viktigaste kostråden för barn är att:

  • Äta regelbundna måltider
  • Äta mycket frukt och grönsaker
  • Äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • Äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • Äta mindre socker, glass och godis
  • Dricka mindre av söta drycker
  • Äta lagom stora portioner.
  • Barn bör helst äta mat tre gånger om dagen på ganska bestämda tider.

Kost till barn och ungdomar med obesitas

En bra rollfördelning är ofta att de vuxna behåller sin rätt att bestämma över vad som äts, och när och var mat serveras. Barnet bör uppmuntras att lära sig känna igen sin kropps signaler och ta ansvar för hur mycket hon eller han vill äta. Vid behandling av växande barn och ungdomar ska hård bantning, fasta eller extrema dieter inte rekommenderas. Barn behöver kolhydrater, fett och protein, bland annat för tillväxt, hjärnans aktivitet och för att utvecklas i puberteten.

Goda vanor är att endast äta sittande vid matbordet och aldrig framför TV eller dator. Gemensamma måltider med familjen har många positiva aspekter. Hjälp föräldrarna att formulera de regler som de vill ska gälla i deras hem.

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen är lätt för barn att förstå och förklarar behovet av allsidig kost. Tallriken kan göras större eller mindre, beroende på hur viktarbetet fortskrider. Måltidsmåttet kompletterar genom att tydligare illustrera mängden mat och finns i två modeller, ett för män och ett för kvinnor. Till barn används det mindre kvinnomåttet och dietisten kan beroende på barnets ålder tillsammans med familjen till exempel föreslå att måttet för protein används även för kolhydratdelen i kosten.

Fysisk aktivitet

Stimulera ökad vardagsaktivitet, diskutera exempelvis kring hur barnet kommer till skolan. Att promenera till skolan blir kanske viktigare för den totala fysiska aktiviteten än att vara med i fotbollsträning en gång i veckan. Till en början kan dessutom promenad eller cykling till skolan också höja såväl puls som andningsarbete hos en tidigare otränad person, och det är bra att kroppen vänjer sig vid att vara i rörelse.

Hjälp familjen att se mönster för helger och ledigheter. Undersökningar visar att många barn är mindre aktiva på helgerna än under skolveckan. Då blir det föräldrarnas uppgift att uppmuntra aktivitet på helger och lov. Uppmuntra överenskommelser i familjen kring skärmtid. Det kan förebygga att barnet sitter helt still åtskilliga timmar varje dag. Uppmuntra gemensamma aktiviteter.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med obesitas

Fysisk aktivitet gör att många av obesitasens fysiska komplikationer, ofta kopplade till insulinresistens, kan motverkas även om inte vikten sjunker. Men det finns ofta en övertro på aktivitetens betydelse för vikten. Stötta familjen i att se realistiskt på den kaloriåtgång som fysisk aktivitet ger. Det är helt enkelt svårt för ett barn att förbränna så mycket kalorier som en del kaloritäta livsmedel innehåller. För de flesta barn med övervikt och obesitas räcker det inte att röra sig mer, de måste också äta mindre.

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. Alla ungdomar upp till 5 -17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) till barn och ungdomar

FaR kan användas som behandling till barn 6 år och äldre.  

Fysisk aktivitet på recept, FaR, kan användas som behandling för att främja hälsa hos patienten.

Riktlinjer och vårdprogram

För mer information om behandling av obesitas samt prioriteringsstöd för chefer och beslutsfattare:

Vid ohälsosamma levnadsvanor rekommenderas åtgärden, familjestödsprogram hos barn 2-5 och 6-12 år. 

Familjestödsprogram innebär att vårdpersonalen ger stöd till vårdnadshavare att förbättra sina barns levnadsvanor.

Utbildningar

Region Stockholm erbjuder kostnadsfria utbildningar till BUMM via Akademiskt primärvårdscentrum inom barnobesitas, ohälsosamma levnadsvanor och föräldrastödsprogram.

  • Uppdaterad: 11 juni 2024

  • Faktagranskad: 11 juni 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, hälso- och sjukvårdsförvaltningen