Till start

Vårdgivarguiden

Här finns information för dig som jobbar med BUP.

Samverkan viktig mellan olika instanser

I ditt arbete med barn och ungdomar kan samverkan ske mellan hälso- och sjukvården, elevhälsans kurator och första linjens psykiatri. Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång. BUP är en viktig kugge i detta hjul.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Att tänka på för barn med diagnoser

Många barn och ungdomar med fetma har neuropsykiatrisk samsjuklighet, t ex ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet, som att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Läkemedel kan ha olika inverkan

Normalviktiga barn blir ibland tydligt ointresserade av mat och minskar i vikt när de börjar med centralstimulantia efter diagnos av t ex ADHD. Detta blir ibland inte lika tydligt hos barn som från början har övervikt och fetma. Många barn med fetma får ändå tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete.

Vid svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering ger dessa ofta även hos barn och ungdomar biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistfetmavård och samverkan med vårdgivare på BUP blir betydelsefull.

Stötta i att efterfråga utredning

Utredning av misstänkta neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar är angeläget för alla barn med kroniska sjukdomar där behandlingen försvåras av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis fetma. Stötta familjen att efterfråga en neuropsykiatrisk utredning och avgör om detta bör ske via skolan eller direkt via BUMM.

Remittera vidare

Om du behöver remittera någon vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder).

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension).

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO).

4-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta i barnhälsovården, elevhälsa eller vårdcentral.

Utreds och behandlas på BUMM.
Ev. remiss till fetmaspecialistvård (RCBO/ÖC).

Källa: Regionalt vårdprogram övervikt och fetma, Region Stockholm.

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Läs mer om samtalets betydelse och om Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, som skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma:

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor

I Regionala vårdprogrammet Ohälsosamma levnadsvanor rekommenderas åtgärden, familjestödsprogram, vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 och 6-12 år. Läs mer om utbildning i familjestöd under rubriken Stöd och material.

Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 år och 6-12 år:

  • Barn med fetma (Iso-BMI >30 vid 4 års ålder) remitteras till BUMM.
  • Vårdcentralen/husläkarmottagningen, barnavårdscentralen eller primärvårdsrehabiliteringen i samverkan med elevhälsan, kan erbjuda familjer stöd
  • Det finns inga specifika vårdgivare inom regionens sekundärvård som erbjuder familjestödsprogram, för vidare hänvisning
  • Kan ges individuellt eller i grupp
  • Utgångspunkter för stödet, förutom relevanta ämneskunskaper, är att:
    • Ha fokus på hela familjen
    • Inkludera olika komponenter som samtal, information och praktiska övningar kring att stödja föräldrar i att använda positiva föräldrabeteenden som underlättar förändring av levnadsvanor hos barn.*
  • Åtgärden är strukturerad och teoribaserad. Det kan till exempel innebära att:
    • Arbeta med motiverande strategier
    • Uppmana familjen att sätta upp mål för sin förändring
    • Främja en tydlig och vägledande föräldrastil
    • Föräldern fungerar som en förebild
  • Använd KVÅ-kod QV013

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. Alla ungdomar upp till 5-17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med fetma

Fysisk aktivitet gör att många av fetmans fysiska komplikationer, ofta kopplade till insulinresistens, kan motverkas även om inte vikten sjunker. Men det finns ofta en övertro på aktivitetens betydelse för vikten. För de flesta barn med övervikt och fetma räcker det inte att röra sig mer, de måste också äta mindre.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) till barn och ungdomar

Regionen har tagit fram rekommendationer om FaR till barn och ungdomar. Du som är legitimerad kan förskriva FaR till barn 6 år och äldre och som inte är aktiva i nivå med grundläggande rekommendationer för fysisk aktivitet, och som utvecklat ohälsa eller som tillhör en riskgrupp för att utveckla ohälsa till följd av en fysiskt inaktiv livsstil. FaR kan också komplettera eller ersätta annan behandling, till exempel läkemedel.

FaR kan användas som behandling till barn 6 år och äldre för diagnoserna astma, depression och övervikt/fetma.

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet här:

Som stöd i ditt arbete finns här material som vänder sig både till personal och till patienter.

  • Uppdaterad: 18 februari 2021

  • Faktagranskad: 18 februari 2021

  • Redaktör: Eleonore Holmgren

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen