Barn- och ungdomspsykiatri, BUP

Samverkan viktig mellan olika instanser

I ditt arbete med barn och ungdomar kan samverkan ske mellan hälso- och sjukvården, elevhälsans kurator och första linjens psykiatri. Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller obesitas är ofta nyckeln till framgång. BUP är en viktig kugge i detta hjul.

Att tänka på för barn med diagnoser

Många barn och ungdomar med obesitas har neuropsykiatrisk samsjuklighet, till exempel ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet, som att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Läkemedel kan ha olika inverkan

Normalviktiga barn blir ibland tydligt ointresserade av mat och minskar i vikt när de börjar med centralstimulantia efter diagnos av till exempel ADHD. Detta blir ibland inte lika tydligt hos barn som från början har övervikt och obesitas. Många barn med obesitas får ändå tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete.

Vid svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering ger dessa ofta även hos barn och ungdomar biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistobesitasvård och samverkan med vårdgivare på BUP blir betydelsefull.

Stötta i att efterfråga utredning

Utredning av misstänkta neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar är angeläget för alla barn med kroniska sjukdomar där behandlingen försvåras av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis obesitas. Stötta familjen att efterfråga en neuropsykiatrisk utredning och avgör om detta bör ske via skolan eller direkt via BUMM.

Vårdnivå och remissrutiner

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet 

I nationella riktlinjer och nationellt vårdprogram – ohälsosamma levnadsvanor rekommenderas åtgärden, familjestödsprogram, vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 och 6-12 år.

Familjestödsprogram innebär att vårdpersonalen ger stöd till vårdnadshavare att förbättra sina barns levnadsvanor. Det ska erbjudas barn och familjer på vårdcentral och BVC. I vissa fall när det stödet inte räcker även inom primärvårdsrehabilitering (PVR) och barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Stödet anpassas efter familjens förutsättningar och behov. Åtgärden kräver särskild kompetens. Region Stockholm erbjuder kostnadsfri utbildning.

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med obesitas

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. Alla ungdomar upp till 5-17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet gör att många av obesitasens fysiska komplikationer, ofta kopplade till insulinresistens, kan motverkas även om inte vikten sjunker. Men det finns ofta en övertro på aktivitetens betydelse för vikten. För de flesta barn med övervikt och obesitas räcker det inte att röra sig mer, de måste också äta mindre.