Funktionsnedsättning

Här finns information om övervikt och fetma för dig som arbetar med personer som har funktionsnedsättning.

Med funktionsnedsättning menas en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Övervikt och fetma är vanligare vid vissa funktionsnedsättningar. Trots detta kan det lätt hamna i skymundan i vården på grund av den övriga problematiken. Orsaken till viktuppgång i dessa grupper är i stor utsträckning kopplad till levnadsvanor och medicinering. Insatser för att främja matvanor och fysisk aktivitet till personer med funktionsnedsättning bör inkludera såväl informationsinsatser som förändringar i utbud och tillgänglighet.

För att kunna upprätthålla ett väl fungerande behandlingsarbete är det viktigt att du involverar de personer som stöd i vardagen att delta vid vårdbesök och ta del av behandlingsplanen (t.ex. anhöriga, boendestödjare, personal från gruppboende). Det finns ett stort behov av samverkan inom och utanför vården.

Vid kognitiva funktionsnedsättningar, som förekommer både vid psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk- och intellektuell funktionsnedsättning, behöver hänsyn tas till funktionsnedsättningens inverkan på förmågan att planera sin vardag, tidsuppfattning och att hejda impulser av sitt beteende. Andra områden som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor kan vara svårigheten att ta initiativ och behålla en skapad motivation.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Hälsan spelar roll

Ett program för ökad kunskap hos individer med stöd inom LSS och deras personal

Hälsan spelar är ett program som syftet till att öka hälsolitteraciteten hos personer med stöd inom LSS och motivera till hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet och hälsosamma matval. Hälsan spelar roll är ursprungligen ett amerikanskt program (HealthMatters Program) som översatts och anpassats till svensk kontext i samverkan med de amerikanska utvecklarna.

För att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning/autismspektrumstörningar krävs omfattande insatser. Dessa bör dels vara anpassade till individen eftersom målgruppen är så heterogen och dels till funktionsnedsättningen, vilket medför att utbildning måste ske under lång tid, med mycket upprepning och med adekvat stöd från omgivningen. I Hälsan spelar roll ingår en kurs för denna målgrupp samt en digital kursledarutbildning för personal inom kommunens LSS-verksamhet. Efter genomgången utbildning får kursledarna tillgång till en digital kursmanual med 38 baslektioner och 22 extralektioner, i vilka träning varvas med teori. All fakta är i enlighet med rådande rekommendationer och information på 1177. Efter avslutad utbildning kan kursledarna bjuda in deltagare, och har under genomförandet tillgång till fortsatt handledning i Hälsan spelar roll.

Hälsan spelar roll kan leda till förbättrade levnadsvanor och bättre hälsa. Det har bekräftas både av en mindre pilotstudie som genomfördes 2019, samt en randomiserad kontrollerad studie som genomförts av programmet i USA. De amerikanska forskarna redovisar även positiva hälsoutfall hos kursledarna, vilket inte har studerats i Sverige än.

Läs mer om Hälsan spelar roll:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Fysisk funktionsnedsättning

Fetma förekommer oftare hos personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar. Vid till exempel ryggmärgsbråck är övervikt förenad med en säkerställd ökad ohälsa. Viktreduktionsbehandling kan vara svår vid grav neurologisk sjukdom eller skada då energibehovet kan vara mycket lågt.

Psykisk funktionsnedsättning

Personer med psykisk sjukdom kan ha kognitiva funktionsnedsättningar som bidrar till en försämrad förmåga att förstå, ta till sig och använda information, men även motivationssvårigheter. I gruppen med psykiska funktionsnedsättningar ingår neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här är förekomsten av fetma jämfört med befolkningen generellt högre.

Barn och ungdomar Många barn och ungdomar med fetma har en neuropsykiatrisk samsjuklighet, t ex ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet. Exempel är att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utåtagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Många barn med fetma får tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia, som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete. Läkemedel av denna typ ordineras av barnneurolog eller barnpsykiater. Barn och ungdomar som har svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering får ofta biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistfetmavård och samverkan med BUP blir betydelsefull.

Råd till dig som behandlare

• Var uppmärksam på om patienten med fetma kan ha en neuropsykiatrisk problematik. Om du misstänker det, utred vidare
• Uppmärksamma kroppslig hälsa och levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning
• Kontrollera vikt vid behandling av psykofarmaka som kan ge viktökning och välja viktneutrala läkemedel om möjligt
• Var extra uppmärksam på snabb viktuppgång tidigt i behandlingen
• Överväg byte av läkemedel vid begynnande viktuppgång
• Informera och ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till patienten och till personer i patientens nätverk i samband med förskrivning av läkemedel med risk för viktuppgång
• Erbjud stöd till ökad fysisk aktivitet och där det bedöms lämpligt skriv ut ett FaR (Fysisk aktivitet på Recept)

Intellektuell funktionsnedsättning

De allra flesta personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan förstå och motiveras till hälsosammare levnadsvanor, om skräddarsytt material används och möjligheter till hälsosamma val erbjuds. Såväl anhöriga som du som arbetar som assistent och/eller personal på gruppbostad har en viktig roll i detta arbete.

Redan i treårsåldern förekommer fetma oftare hos barn med en utvecklingsförsening jämfört med hos normalbegåvade barn och skillnaden har ökat vid fem års ålder. Ungdomar inskrivna i särskolan är i mycket högre grad än jämnåriga fysiskt inaktiva. Studier visar även att ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar trivs sämre med sin fritid än andra elever och att de mer sällan är medlemmar i en förening.

Läs mer i:

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Hälsosamma matråd, samma som för befolkningen generellt, kan vara ännu viktigare att uppmärksamma hos patienter med vissa funktionsnedsättningar. Förutom en väl balanserad kost enligt tallriksmodellen med tre huvudmål är regelbundna måltider, allsidig kost och begränsning av energirika och näringsfattiga livsmedel grundpelare i hälsosamma matråd. Exempel på livsmedel som kan behöva begränsas är sötsaker, söta drycker och snacks. Vid vissa fysiska funktionsnedsättningar där stora muskelgrupper är paralyserade och overksamma är basalmetabolismen nedsatt och kräver insikt och anpassning till det.

Rekommendationer finns för fysisk aktivitet som behandling vid övervikt och fetma. I boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017, finns två kapitel, Intellektuell funktionsnedsättning och fysisk aktivitet, respektive Fysisk funktionsnedsättning och fysisk aktivitet.

Läs mer om boken här:

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet här: