Hälsokommunikation

Det är inte bara det svenska språket som är nytt och annorlunda för nyanlända. Att få skriftlig information kan vara något man inte är van vid då traditionen av muntlig information är stark i vissa kulturer. Det kan påverka attityder till skriftlig information från vården. Kommunikationen behöver även vara anpassad till mottagaren. Vissa har också ett ”rela­tionellt” förhållande till informationsöverföring, för dem är det viktigt att känna till personen som ger information för att lita på informationen.

I vissa kulturer kan mannen i familjen förväntas ta hand om all hälsoinformation för hela familjen, och alltid vara närvarande när familjemedlemmar möter hälso- och sjukvården. Det kan påverka personers tillgång till hälsoinformation. I en del föreningar kommuniceras hälsoinformation framför allt till män/pojkar, medan kvinnor/flickor inte får ta del i lika hög grad. En del har också krav på att bara få möta vårdpersonal av ett visst kön. Det är viktigt att känna till, och försöka möta. Vårdpersonal behöver i vissa fall stå på sig för att tala enrum med personen det berör och förklara att det är brukligt.

Ett populärt, kultur- och språkanpassat, material om matvanor är Sockeraffischen. Hur mycket socker äter och dricker du? Den visar hur mycket socker några vanliga livsmedel innehåller och kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor med barn och vuxna.

Hälsokommunikatörer

Hälsokommunikatörer har särskild språk- och kulturkompetens och kan bidra till mer effektiva sjukvårdsinsatser för nyanlända och andra personer med migrationsbakgrund. Satsningen på Hälsokommunikatörer är ett stöd i regionen befolkningsinriktade insatser.

Hälsokommunikatörerna har dels en utbildning i något hälso- och sjukvårdsyrke, dels en utbildning i hälsokommunikation.

Hälsokommunikation med inriktning prevention övervikt syftar till att främja hälsosamma vanor och förebygga övervikt och fetma hos barn, gravida och föräldrar med migrationsbakgrund. Hälsokommunikation med inriktning prevention övervikt är sedan 2021 ordinarie verksamhet inom Transkulturellt centrum. Stödet består av flera delar.

Individuellt stöd

Individuellt stöd för föräldrar och blivande föräldrar på barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen. Stödet kan ske i form av möten på mottagningen, telefonsamtal, videomöten via SLSO:s Alltid öppet, hembesök, butiksvandring, promenader eller hjälp med kontakter för relevant behandling. Stödet är kultur- och språkanpassat vilket gör att ingen tolk behöver användas.

Handledning och konsultation

Vi stöttar personal på olika mottagningar och på andra arenor i deras arbete att samtala med målgruppen om hälsosamma vanor på ett individanpassat och kulturflexibelt sätt.

Områdesstöttande aktiviteter

Vi genomför stöttande aktiviteter i lokalsamhället som till exempel föreläsningar på öppna förskolan, kontakter med stadsdelen, stavgång, promenadgrupper eller butiksvandringar.

Läs mer om stödet och hur det utvärderats på: