Hälsokommunikation

Här finns information om övervikt och fetma för dig som träffar nyanlända, eller personer som kommunicerar på lätt svenska.

Det är inte bara det svenska språket som är nytt och annorlunda för nyanlända. Att få skriftlig information kan vara något man inte är van vid då traditionen av muntlig information är stark i vissa kulturer. Det kan påverka attityder till skriftlig information från vården. Här behöver du som arbetar med hälsobudskap anpassa kommunikationen till mottagaren. Vissa har också ett ”rela­tionellt” förhållande till informationsöverföring, för dem är det viktigt att känna till personen som ger information för att lita på informationen.

Män och kvinnor

Det kan i vissa kulturer vara mannen i familjen som förväntas ta hand om all hälsoinformation för hela familjen, och alltid vara närvarande när familjemedlemmar möter hälso- och sjukvården. Det kan påverka personers tillgång till hälsoinformation. I en del föreningar kommuniceras hälsoinformation framför allt till män/pojkar, medan kvinnor/flickor inte får ta del i lika hög grad. En del har också krav på att bara få möta vårdpersonal av ett visst kön. Det är viktigt att känna till, och försöka möta. Ett tips är att du står på dig att få tala med den person det berör i enrum, och förklara att det är brukligt.

Hälsokommunikatörer

Hälsokommunikatörer har särskild språk- och kulturkompetens och kan bidra till mer effektiva sjukvårdsinsatser för nyanlända och andra personer med migrationsbakgrund. Satsningen på Hälsokommunikatörer är ett stöd i regionen befolkningsinriktade insatser.

Hälsokommunikatörerna har dels en utbildning i något hälso- och sjukvårdsyrke, dels en utbildning i hälsokommunikation.

Hälsokommunikation med inriktning prevention övervikt syftar till att främja hälsosamma vanor och förebygga övervikt och fetma hos barn, gravida och föräldrar med migrationsbakgrund. Hälsokommunikation med inriktning prevention övervikt är sedan 2021 ordinarie verksamhet inom Transkulturellt centrum. Stödet består av fyra delar;

Individuellt stöd

Individuellt stöd för föräldrar och blivande föräldrar på barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen. Stödet kan ske i form av möten på mottagningen, telefonsamtal, videomöten via SLSO:s Alltid öppet, hembesök, butiksvandring, promenader eller hjälp med kontakter för relevant behandling. Stödet är kultur- och språkanpassat vilket gör att ingen tolk behöver användas.

Handledning och konsultation

Vi stöttar personal på olika mottagningar och på andra arenor i deras arbete att samtala med målgruppen om hälsosamma vanor på ett individanpassat och kulturflexibelt sätt.

Områdesstöttande aktiviteter

Vi genomför stöttande aktiviteter i lokalsamhället som till exempel föreläsningar på öppna förskolan, kontakter med stadsdelen, stavgång, promenadgrupper eller butiksvandringar.

Anpassat material

Vi utvecklar kultur- och språkanpassat material som stöttar hälsosamma vanor.

Läs mer om stödet och hur det utvärderats på:

Här nedan kan du se en film om vad Hälsokommunikatörerna gör i sitt arbete:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Den som är nyanländ i Sverige behöver hitta sina hälsosamma vanor här. Gruppen av nyanlända är heterogen, från välutbildade akademiker till personer med knapphändig skolgång där skillnaden mellan den tidigare tillvaron i ursprungslandet och den nya i Sverige ibland är mycket stor. För hälso- och sjukvården är det en ny utmaning att hjälpa personer att ”omplantera” sina mat- och rörelsevanor i Sverige.

Synen på fetma och övervikt kan vara annorlunda, liksom de sociala strukturerna kring måltider och fysisk aktivitet. Rollen där du som vårdgivare hela tiden försöker stärka dina patienters inflytande och självbestämmande kan uppfattas ”vek” för en patient som är van vid mer auktoritära vårdgivare; ”säg hur jag ska göra så gör jag det”. Likaså kan synen på förebyggande hälsoarbete i relation till behandling av sjukdom vara annorlunda.

Helt klart behöver vi i hälso- och sjukvården bli skickligare på att möta och behandla nyanlända i olika åldrar. En del av den ojämlikhet vi ser kring förekomst av fetma kan tydligt kopplas till sociala faktorer som ekonomisk situation, bostadsområde och ursprungsland.

Var nyfiken och lär mer

Matlagning över kulturgränser kan vara en bra aktivitet i en gruppverksamhet för nyanlända, och även bjuda in till diskussion om hälsoaspekter på mat. Frågeställningar kring mat och hälsa kan med fördel vävas in i svenskundervisningen för nyanlända.

Genom att visa intresse kan du försöka förstå mer av personens sammanhang och situation, exempel på frågor:

• Vem i din familj handlar mat?
• Vilka bor hemma hos dig?
• I ditt gamla land, vad brukar man säga är nyttigt att äta?
• Vilka råvaror som du kan köpa här i Sverige tycker du fungerar bäst att laga mat av?
• Vilket matfett brukar du använda?
• Vilken dryck väljer ni till maten?
• Hur blir det för dina barn i skolmatsalen?
• Hur blir det när det kommer gäster.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. Du som arbetar med nyanlända har möjlighet att i samtal fånga upp de med störst behov av råd och stöd.

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer, material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet här:

Ett populärt, kultur- och språkanpassat, material om matvanor är Sockeraffichen Hur mycket socker äter och dricker du? Den visar hur mycket socker några vanliga livsmedel innehåller. Affischen kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor med barn och vuxna. På sockeraffischen visas både livsmedlens naturliga innehåll av socker och/eller tillsatt socker med exempel på vanliga livsmedel som kan vara sockerfällor. På baksidan av affischen i A4 som du kan skriva ut finns en handledning som bland annat beskriver hur sockermängden är framräknad i livsmedlen, till exempel andel tillsatt socker och naturligt socker. I pratbubblor finns huvudbudskapet ”Välj vatten” översatt till engelska, somaliska, arabiska, turkiska och persiska.