Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020.

God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. En positiv självbild och gott självförtroende bidrar till individens utveckling. Psykisk ohälsa är inte liktydigt med psykisk sjukdom. Med psykisk ohälsa menas här en sänkt psykisk funktionsförmåga, till exempel trötthet, nedstämdhet och håglöshet.

Personer som upplever psykisk ohälsa och stress kan som resultat av detta minska sin fysiska aktivitet och äta sämre. Detta kan leda till en viktuppgång som i sin tur upplevs som stressande, vilket skapar en ond cirkel. När du möter personer som har psykisk ohälsa kan du stötta genom att öka kunskapen och motivationen till ändrade levnadsvanor för att minska stressen.

Psykisk ohälsa och viktuppgång

Aktivering av stresshormoner kan bidra till ohälsosam fettfördelning vid viktuppgång, ofta som bukfetma. Det är viktigt att minska stressen när så är möjligt, även om det inte går kan du som möter personer med psykisk ohälsa uppmuntra till ökad fysisk aktivitet. Även sömnbrist har visat sig kunna leda till övervikt. Många av de faktorer som ökar risken att få depression ökar också risken att utveckla fetma. Förutom genetiska faktorer har man uppmärksammat faktorer kring levnadsvanor som låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som orsak till detta.

Sammanfattningsvis behöver du som behandlare uppmärksamma kroppslig hälsa och levnadsvanor hos personer med psykisk ohälsa och erbjuda stöd till ökad fysisk aktivitet, och där det bedöms lämpligt förskriva ett FaR (fysisk aktivitet på recept).

Psykofarmaka kan ge viktökning

Ett flertal av de psykofarmaka som används ökar de metabola riskfaktorer som påverkar aptitregleringen, vilket bidrar till viktökning. När patienten förskrivs psykofarmaka som kan ge viktökning, behöver du som behandlare:

  • Kontrollera vikt vid behandling och välja så viktneutrala läkemedel om möjligt
  • Vara extra uppmärksam på snabb viktuppgång tidigt i behandlingen
  • Överväga byte av läkemedel vid begynnande viktuppgång
  • Informera och ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till patienten och till personer i patientens nätverk i samband med förskrivning av läkemedel med risk för viktuppgång

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Viktiga frågor för dig som möter personer med psykisk ohälsa, stress och/eller utmattningssyndrom

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som läkare/psykolog/terapeut?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Prioriterat arbete i HPÖ

I handlingsprogrammet fastställs att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp är personer med övervikt och fetma med särskilda behov av stöd vid psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa samvarierar med flera riskfaktorer så som rökning, missbruk, sämre matvanor och mindre fysisk aktivitet.

Stora skillnader i länet

Psykisk ohälsa är ojämnt fördelat i länet och vissa kommuner och stadsdelar har en ökad förekomst både gällande övervikt och fetma samt psykisk ohälsa. Du som önskar mer detaljerad information kan hitta fördjupade data på Folkhälsokollen. Där redovisas statistik på kommun- och stadsdelsnivå för män respektive kvinnor, som exempelvis andelen med övervikt (BMI 25-29) och fetma (BMI ≥30) samt invånarnas matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och psykisk ohälsa.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma. Mobbning och trakasserier, låg självbild och sämre livskvalitet rapporteras i många studier av barn och ungdomar med fetma. För vård av barn och ungdomar hänvisa till och samverka med elevhälsans kurator, första linjens psykiatri eller remittera till BUP vid mer uttalade symptom.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Benägenheten att tröstäta är knuten till en sämre psykisk hälsa. En sannolik tolkning är att nedstämdhet och/eller oro via emotionellt ätande eller "tröstätning" leder till övervikt.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet reglerar stressaxeln, den motor som driver stressen, och påverkar utsöndringen av kortisol och ökar därigenom motståndskraften mot de negativa effekterna av stress. Även psykologiskt välbefinnande och bemästring har stor betydelse för stressfysiologiska reaktioner. Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress, och ett antal studier visar att regelbunden träning fungerar som buffert mot stress hos vissa individer. Personer som rapporterar hög stressnivå, bör få råd om regelbunden fysisk träning.

Rekommendera fysisk aktivitet vid depression

Vid lindrigare former av depression kan enbart träning ge positiv effekt, men vid medelsvår till svår depression bör träningen ske parallellt med övrig antidepressiv behandling som medicinering och/ eller samtalsterapi. Fysisk träning kan också minska risken för återfall i depression och förebygga somatiska sjukdomar som ofta följer med depression. Du som möter personer med depression kan motivera till och rekommendera fysisk aktivitet för att lindra depression.

Vissa aktivitetsarrangörer erbjuder ett lägre pris och extra stöd till patienter som får fysisk aktivitet på recept, FaR. På webbplatsen FaRledare.se finns olika sökfunktioner som stöd för att hitta en lämplig aktivitet. Kravet för att få vara med på FaRledare.se är att aktörerna är certifierade.

FaR är den framkomliga vägen

Cecilia Berg, vårdutvecklare och Ingbritt Ekman Projektledare Stockholms FaR-ledarnätverk skriver om Fysisk aktivitet på recept (FaR) och deras arbetet med att ge stöd till vårdpersonal och till patienter.

Socialstyrelsens riktlinjer för arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor omfattar rekommendationer för barn och unga under 18 år.

Utvecklingsarbete pågår

Projektet "Metoden FaR som behandling till patienter med psykisk ohälsa, genom riktat stöd till både patienter och personal inom hälso- och sjukvården" har startat. Syftet är att öka den psykiska hälsan hos befolkningen i länet genom att ge patienter (omfattar förutom patienter även brukare, gravida, barn och ungdomar) med psykisk ohälsa behandlingsstöd till egenvård med fysisk aktivitet på recept, FaR.
Vill du veta mer kontakta Eva Flygare Wallén:

Eva Flygare Wallén

Stöd och verktyg för dig som arbetar med psykisk ohälsa och/eller stress

Som en del i arbetet med hälsosamma matvanor har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram foldern Bra mat och rörelse som kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Budskapen bygger på rekommendationer från Livsmedelsverket och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Folder: Bra mat och rörelse

Foldern kan beställas av dig som är verksam inom Region Stockholm. Du som arbetar i en annan region kan beställa max 5 stycken ex för inspiration. Finns även på engelska, arabiska, somaliska, turkiska och finska.

Bildtabeller: Bra mat och rörelse

Bildtabeller för nedladdning. Bildmaterialet riktar sig till personer som har svårt att läsa text och består av en bildtabell för matvanor och en bildtabell för fysisk aktivitet.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Tio råd för att äta hälsosamt och näringsriktigt samt länkar till mer information på Livsmedelsverket.

Test och tips på hur man skulle kunna äta för att förbättra matvanorna. Testerna är anpassade för vuxna.

Socialstyrelsens snabbguide om hur hälso- och sjukvårdens personal kan stödja patienter att få mer hälsosamma matvanor

En hälsoplan att fylla i digitalt eller skriva ut, med plats för målformulering, vägen dit och belöning.

En person som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster genom förbättrade levnadsvanor. Ett systematiskt arbete i hälso- och sjukvården med stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor stärker hälsan i befolkningen och påverkar förekomst och förlopp av sjukdom. Specifika råd om goda levnadsvanor finns i relevanta terapiavsnitt i Kloka Listan.

Grundläggande principer för att äta mer hälsosamt och gå ner i vikt. De kan också vara till hjälp för den som behöver tänka på att behålla sin nuvarande vikt på en hälsosam nivå.

Dans som medicin för kropp och själ

Läs mer

Läs artikeln "Motion mot depression" i 1177 Vårdguiden nr 4 2016

 

Utbildning

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Region Stockholm och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin, CES, utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, och politiker samt tjänsteman inom region, kommun och stat.



Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning, enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet och alla kan hämta fakta. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer.

Beställ material och kontakt