Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Här finns information för dig om övervikt och fetma som arbetar med och psykisk ohälsa och stress.

God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. Psykisk ohälsa är inte liktydigt med psykisk sjukdom. Med psykisk ohälsa menas här en sänkt psykisk funktionsförmåga, till exempel trötthet, nedstämdhet och håglöshet.

Personer som upplever psykisk ohälsa och stress kan som resultat av detta minska sin fysiska aktivitet och äta sämre. Detta kan leda till en viktuppgång som i sin tur upplevs som stressande, vilket skapar en ond cirkel. När du möter personer som har psykisk ohälsa kan du stötta genom att öka kunskapen och motivationen till ändrade levnadsvanor för att minska stressen.

Psykisk ohälsa och viktuppgång

Aktivering av stresshormoner kan bidra till ohälsosam fettfördelning vid viktuppgång, ofta som bukfetma. Det är viktigt att minska stressen när så är möjligt, även om det inte går kan du som möter personer med psykisk ohälsa uppmuntra till ökad fysisk aktivitet. Även sömnbrist har visat sig kunna öka risken för övervikt. Många av de faktorer som ökar risken att få depression ökar också risken att utveckla fetma. Förutom genetiska faktorer har man uppmärksammat faktorer kring levnadsvanor som låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som orsak till detta.

Sammanfattningsvis behöver du som behandlare uppmärksamma kroppslig hälsa och levnadsvanor hos personer med psykisk ohälsa och erbjuda stöd till ökad fysisk aktivitet, och där det bedöms lämpligt förskriva ett FaR (Fysisk aktivitet på recept).

Psykofarmaka kan ge viktökning

Ett flertal av de psykofarmaka som används ökar de metabola riskfaktorer som påverkar aptitregleringen, vilket bidrar till viktökning. När patienten förskrivs psykofarmaka som kan ge viktökning, behöver du som behandlare:

  • Kontrollera vikt vid behandling och välja så viktneutrala läkemedel om möjligt
  • Vara extra uppmärksam på snabb viktuppgång tidigt i behandlingen
  • Överväga byte av läkemedel vid begynnande viktuppgång
  • Informera och ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till patienten och till personer i patientens nätverk i samband med förskrivning av läkemedel med risk för viktuppgång

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Läs mer om samtalets betydelse och om Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, som skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Mobbning och trakasserier, låg självbild och sämre livskvalitet rapporteras i många studier av barn och ungdomar med fetma. För vård av barn och ungdomar hänvisa till och samverka med elevhälsans kurator, första linjens psykiatri eller remittera till BUP vid mer uttalade symptom.

Regionalt vårdprogram Övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

När vi mår dåligt äter vi ofta sämre. Vissa äter mer än de mår bra av och andra mindre än de mår bra av. Benägenheten att tröstäta är knuten till en sämre psykisk hälsa. Nedstämdhet och/eller oro som leder till emotionellt ätande eller "tröstätning" kan öka risken för övervikt. I mötet med patienter med ohälsosamma matvanor och psykisk ohälsa är det viktigt att komma ihåg att ”maten” ofta inte är det primära problemet. Det utesluter inte att patienten kan behöva och bör erbjudas stöd för att hitta enkla sätt och strukturer som gör det lättare att upprätthålla mer hälsosamma matvanor.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på den fysiologiska reaktionen av stress. Utsöndringen av kortisol regleras och därigenom motståndskraften mot de negativa effekterna av stress. Även psykologiskt välbefinnande har stor betydelse för stressfysiologiska reaktioner. Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress, och forskning visar att regelbunden träning ofta fungerar som buffert mot stress. Personer som rapporterar hög stressnivå, bör få råd om regelbunden fysisk träning.

Rekommendera fysisk aktivitet vid depression

Vid lindrigare former av depression kan enbart träning ge positiv effekt, men vid medelsvår till svår depression bör träningen ske parallellt med övrig antidepressiv behandling som medicinering och/ eller samtalsterapi. Fysisk träning kan också minska risken för återfall i depression och förebygga somatiska sjukdomar som ofta följer med depression. Du som möter personer med depression kan motivera till och rekommendera fysisk aktivitet för att lindra depression.

Fysisk aktivitet på recept, FaR

FaR är en evidensbaserad metod för att stödja personer till att öka sin fysiska aktivitet och kan användas både i sjukdomsförebyggande och behandlande syfte. FaR får förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har kännedom om personens hälso- och sjukdomstillstånd. FaR kan förskrivas under förutsättning att fysisk aktivitet har effekt enligt tillgänglig evidens och att patienten kan utföra den fysiska aktiviteten utanför hälso- och sjukvården. Läs mer FaR-certifierade aktivitetsarrangörer på webbplatsen FaRledare.se.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) till barn och ungdomar

Regionen har tagit fram rekommendationer om FaR till barn och ungdomar. Du som är legitimerad kan förskriva FaR till barn 6 år och äldre och som inte är aktiva i nivå med grundläggande rekommendationer för fysisk aktivitet, och som utvecklat ohälsa eller som tillhör en riskgrupp för att utveckla ohälsa till följd av en fysiskt inaktiv livsstil. FaR kan också komplettera eller ersätta annan behandling, till exempel läkemedel.

FaR kan användas som behandling till barn 6 år och äldre för diagnoserna astma, depression och övervikt/fetma.

Läs mer på:

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet som du hittar här:

Material om hälsosamma levnadsvanor

Som stöd i ditt arbete finns här material som vänder sig både till personal och till patienter.

  • Uppdaterad: 18 februari 2021

  • Faktagranskad: 18 februari 2021

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen