Skola och elevhälsa

Här finns information om övervikt och fetma för dig som arbetar inom skola och elevhälsa.

Ungefär vart femte skolbarn i Sverige har i dag övervikt eller fetma, vilket leder till både fysisk och psykisk ohälsa på kort och lång sikt. I Stockholms län kan man se stora socioekonomiska skillnader i förekomst av övervikt och fetma, med högst andel i grupper med kort utbildning och låg inkomst. Obehandlade fetma i barndomen leder med stor sannolikhet vidare till ohälsa i vuxenlivet, och behandling är effektivare ju tidigare den sätts in. Det är därför viktigt att tidigt ge stöd till barn och ungdomar som utvecklar övervikt. Det krävs förändrade levnadsvanor med mindre energi i maten och mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande för att övervikt och fetma ska minska. Det har emellertid större effekt att minska energiintaget än att öka den fysiska aktiviteten, även om ökad fysisk aktivitet är positivt för hälsan.

Övervikt och fetma debuterar i allt tidigare ålder, och är ett stort folkhälsoproblem som angår oss alla. Du som arbetar inom elevhälsan har en central roll i arbetet med att förebygga övervikt och fetma, både genom din hälsokompetens och genom uppgiften att bedriva förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete

Skolinspektionen har tidigare gjort bedömningen att det finns brister när det gäller tillgång till en samlad elevhälsa som samarbetar kontinuerligt med övrig personal i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete, eller i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet ska vara evidensbaserat och omfatta insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. En förutsättning för detta är att du som jobbar i skolledning, elevhälsa eller som lärare får information om effektiva metoder och att ni arbetar tillsammans i dessa frågor. Läs mer om evidensbaserade insatser för skola på elevehälsoportalen.se/skola eller under Stöd och material nedan.

Personal i skola kan göra stor skillnad

Goda vanor grundläggs redan i tidig ålder och är avgörande för barns och ungdomars hälsa och utveckling och för deras framtida hälsa som vuxna. Skolan, inklusive särskolan, är viktiga genom att vara hälsosamma föredömen kring mat och fysisk aktivitet. Skolan kan också skapa möjligheter för barn att röra sig i en trygg utomhusmiljö. Här kan du som arbetar i skola göra stor skillnad. Skolan når alla barn oavsett social bakgrund och har visat sig minska sociala hälsoskillnader.

Samverkan viktig mellan olika instanser

Hälsofrämjande program som kombinerar olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är mycket effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma.

Samverkan mellan familjen och olika instanser (till exempel vården, förskola, skola, särskola, fritidshem, idrottsföreningar, socialtjänst och BUP) som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma är ofta nyckeln till framgång. Du och annan skolpersonal är en viktig kugge i detta hjul.

Skillnader i länet

Skillnaderna i länet är stora när det gäller levnadsvanor, övervikt och fetma. Med webbverktyget Folkhälsokollen får du snabbt och enkelt en överblick över hur levnadsvanor, hälsa och levnadsförhållanden är fördelade och hur de utvecklas över tid i länets kommuner och stadsdelar.  Statistik för andelen 4-åringar med övervikt och fetma, uppdateras årligen. De regionala skillnaderna i övervikt och fetma hos 4-åringar följer i stort skillnaderna för äldre barn.

Läs mer här:

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Läs mer om samtalets betydelse och om Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, som skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Remittera vidare

Om du behöver remittera en elev vidare kan du läsa mer i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Källa: Regionalt vårdprogram övervikt och fetma, Region Stockholm.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och skolmåltider är ett självklart sätt att främja hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor ökar risk för övervikt och fetma och andra kroniska sjukdomar. Även om svenska barn generellt har bra matvanor behöver många barn öka intaget av fullkorn, minska konsumtionen av sötsaker, äter mer frukt, grönsaker och nyttiga fetter. I Livsmedelsverket senaste kostundersökning på ungdomar (från åk5) åt 9 av 10 för lite fullkorn jämfört rekommendationen.

Näringsriktiga skolmåltider kan främja goda matvanor genom att på daglig basis erbjuda barnen möjligheten att exponeras för olika sorts mat, själv pröva och därigenom få en personlig upplevelse av olika livsmedel och maträtter. Studier visar att det är avgörande för utveckling av barns smakpreferens, inte minst vad gäller frukt och grönsaker.

Du kan läsa mer under rubriken Stöd och material om hur skolans måltider kostnadsfritt kan kvalitetssäkras eller på webbplatsen:

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. För de barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt på en hälsofrämjande nivå, är skolan en viktig arena där den fysiska aktiviteten kan ökas. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar leder till betydelsefulla hälsovinster både för den nuvarande och långsiktiga hälsan. Därför är det viktigt att etablera hälsosamma aktivitetsvanor redan i unga år. I skolan har du och dina kollegor goda möjligheter att utjämna sociala hälsoskillnader då ni har möjlighet att nå alla barn.

Rekommendationer för fysisk aktivitet

Alla barn och ungdomar, 6–17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet

• Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
• Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan
• Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
• Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska

Fysisk aktivitet på recept, FaR

FaR är en evidensbaserad metod för att stödja personer till att öka sin fysiska aktivitet och kan användas både i sjukdomsförebyggande och behandlande syfte. FaR får förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har kännedom om personens hälso- och sjukdomstillstånd. Läs mer FaR-certifierade aktivitetsarrangörer på webbplatsen FaRledare.se.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) till barn och ungdomar

FaR kan förskrivas till barn 6 år och äldre som inte är aktiva i nivå med grundläggande rekommendationer för fysisk aktivitet, och som utvecklat ohälsa eller som tillhör en riskgrupp för att utveckla ohälsa till följd av en fysiskt inaktiv livsstil. FaR kan också komplettera eller ersätta annan behandling, till exempel läkemedel.

FaR kan användas som behandling till barn 6 år och äldre för diagnoserna astma, depression och övervikt/fetma.

Läs mer här:

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor

I det Regionala vårdprogrammet Ohälsosamma levnadsvanor rekommenderas åtgärden, familjestödsprogram, vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 och 6-12 år. Vårdprogrammet baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet här:

Skolmat Sverige

SkolmatSverige är ett kostnadsfritt verktyg som hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider - utifrån ett helhetsperspektiv. En automatisk resultatrapport skapas för varje skola som innehåller vägledning till förbättringar.

Elevhälsoportalen Skola

Elevhälsoportalen ger stöd till ett systematiskt kvalitetsarbete kring att främja hälsa och därmed förebygga ohälsa. Elevhälsoportalen är ett kostnadsfritt stöd för skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan betonas att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet ska dessutom vara evidensbaserat och omfatta insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevhälsoportalen skola är utformad för att stödja detta arbete.

En frisk skolstart

En frisk skolstart är ett familjestödsprogram som utvecklats av folkhälsoforskare vid Karolinska Institutet. Programmet genomförs i förskoleklass eller årskurs 1 och erbjuder ett anpassat arbetssätt för elevhälsa och lärare att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Material på svenska och engelska, manual och lärarhandledning finns att ladda ned.

1177.se 

Information om övervikt och fetma, vanliga besvär, BMI för barn och hur man kan söka vård.

Fortbildning

Behandling av barn och ungdomar med obesitas

En utbildning för den som möter barn med obesitas i vården på BUMM, PVR, vårdcentral, BVC eller i elevhälsan. Utbildningen pågår under två dagar och har fokus på tillämpning av det regionala vårdprogrammet övervikt och fetma 2016. Utbildningen tar upp; medicinska aspekter på övervikt och obesitas; behandling; evidens och beprövad erfarenhet; kulturella aspekter; barn med särskilda behov; kostrekommendationer; betydelsen av fysisk aktivitet samt samtal med barn och föräldrar.

Läs mer om kurserna här: