Tandvård

Här finns information om övervikt och fetma för dig som arbetar inom tandvården.

Tandvården möter både barn, ungdomar och vuxna som har ohälsosamma matvanor eller är överviktiga. Tandvården kan stödja och motivera dina patienter till mer hälsofrämjande matvanor och därmed få bättre tandhälsa och en hälsosam viktutveckling.

Barns tandhälsa och övervikt skiljer sig i länet

Särskilda insatser görs i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar för att utjämna de olikheter som finns i tandhälsa mellan olika delar av länet.

På Folkhälsokollen redovisas statistik på kommun- och stadsdelsnivå för andelen 3-åringar utan kariesskadade tänder och 4-åringar med övervikt och fetma. De kommuner och stadsdelar som har barn med högst andel karies är i hög grad de som har högst andel 4-åringar med fetma. Jämför på Folkhälsokollen genom att välja indikator Barn – Kariesfria 3-åringar och Barn – Fetma 4-åringar.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma beskrivs hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma. Syftet med vårdprogrammet är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Om måltidsrutiner för barn

För att förebygga övervikt och fetma är det viktigt att börja med hälsosamma matvanor i tidig ålder. Det som är bra mat och måltidsordning för barn är också bra för övriga familjen.

Barn bör lära sig att äta frukost, lunch och middag och ett eller två små mellanmål. Måltidsordning har starka kulturella aspekter, inte minst när det gäller frukost- och lunchvanor i olika länder. Forskningen ger inte tydligt besked kring om det är bäst att äta ”lite men ofta” eller att äta mer sällan och tidpunkten för huvudmålet. Mer praktiskt användbart är att resonera kring hur vardagen ser ut med förskola och skola, och måltidsordningens betydelse för barnets möjlighet att hantera hunger och sug och hindra kontrollförluster och överätning. Regelbundenhet och förutsägbarhet blir då betydelsefullt. Det är lättare att avstå från smörgåsar för den som vet att det blir mat vid en viss tid.

Ända från amningen söker barnet och föräldrarna sin struktur för måltider och pauser mellan måltider. Arbetet med att skapa rutiner fortgår när barnets tillvaro hela tiden förändras. Många barn har exempelvis ätit frukost på förskolan och när barnet börjar skolan behöver föräldrarna ibland stöttning i att etablera en ny frukostordning hemma i familjen. Helger och semestrar är andra exempel på perioder när måltidsordningen riskerar att falla samman och ofta är det bra att försöka hålla fast vid sin vardagsstruktur någorlunda för barn som arbetar med vikten. En del barn med frånskilda föräldrar lever med olika måltidsordningar i sina två familjer, och det brukar fungera bra om det är tydligt vad som gäller i respektive hushåll.

Ungdomar kan ibland fastna i ett ätmönster där de hoppar över frukost och lunch och i stället äter mycket på kvällar och nätter. Då är det viktigt att hjälpa tonåringen att skapa en bättre måltidsordning för att skapa förutsägbarhet och undvika överätning.

Söta drycker

Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller lättmjölk. En del barn dricker stora mängder mjölk och intaget av mjölk och fil begränsas då till 5 dl/dag. Att kartlägga och begränsa intaget av söt dryck är en av de viktigaste ingredienserna i ett viktarbete för såväl barn som vuxna. Läs mer om dryck, mat och måltidsordning för barn och vuxna i vårdprogrammet.

Personcentrerat förhållningssätt

När en person vill förbättra sin tandhälsa eller minska i vikt så är ett personcentrerat förhållningssätt en förutsättning och samtalet ett viktigt redskap. 

Läs mer om samtalets betydelse och om Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, som skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma:

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet som du hittar här: