Till start

Vårdgivarguiden

Vårdcentralen är den primära vårdnivån för behandling av obesitas hos vuxna.

Vårdcentralen ska uppmärksamma, informera och ge patienter stöd vid övervikt och obesitas. Det kan ske genom att motivera patienterna till förändring, eller ge stöd vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

Vårdcentralen behöver uppmärksamma övervikt och obesitas hos alla grupper i befolkningen. Det innebär i praktiken att inleda samtal om övervikt och obesitas med såväl barnfamiljer, som ungdomar som personer med intellektuell funktionsnedsättning med flera.

I vårdcentralen uppdrag ingår även att följa upp patienter efter överviktsoperation. Under de första två åren följs patienten upp inom den kirurgiska verksamheten men behöver därefter livslång uppföljning och kallas årligen.

Barn och ungdomar med obesitas ska remitteras till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Alla BUMM ska erbjuda behandling vid obesitas. Läs mer om Vårdnivå och remissrutiner.

Viktigt med tidig diagnos och samverkan genom hela vårdkedja

Det är viktigt att personer med obesitas får sin sjukdom identifierad i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonal bör därför erbjuda vägning och mätning, på ett respektfullt sätt. Då kan patienterna få en tidig diagnos, information om sjukdomen och behandling. Hela vårdkedjan för personer med obesitas behöver hållas ihop, från diagnostik till uppföljning. För detta krävs samverkan mellan till exempel barnhälsovården, primärvården och den specialiserade vården. Den regionala hälso- och sjukvården behöver också samverka med socialtjänsten och med kommunal hälso- och sjukvård kring personer med obesitas som behöver särskilt stöd, till exempel på grund av svåra funktionsnedsättningar eller svåra psykiska sjukdomar.

Vanligt med fördomar och stigmatisering – kompetensutveckling behövs

Många med obesitas upplever ett fördomsfullt bemötande, diskriminering och stigmatisering – också i hälso- och sjukvården. Ett nedsättande bemötande försämrar både livskvaliteten och vården. Även till exempel stolar och britsar som inte klarar patientens vikt blir stigmatiserande. Därför behövs mer kunskap och anpassade lokaler. Regionerna och kommunerna behöver utbilda sin hälso- och sjukvårdspersonal för att säkerställa både kunskapsbaserade insatser och ett gott bemötande.

Obesitas går att behandla

Det finns olika sätt att behandla obesitas, som är mer eller mindre effektiva för olika personer. Därför är det viktigt att regionerna kan erbjuda patienterna olika typer av behandling. Det behövs både mer behandling för att ändra beteenden på lång sikt (kombinerad levnadsvanebehandling) och större satsningar på läkemedel och kirurgi. Endast runt en procent av patienterna behandlas till exempel med läkemedel i dag. Tidiga insatser är viktiga för att hindra fortsatt viktuppgång, som ökar risken för följdsjukdomar och kan göra behandlingen mer resurskrävande. Eftersom obesitas är en kronisk sjukdom krävs också lång uppföljning, ibland livslång, och nya insatser vid behov. Sjukdomen kan dessutom vara svårbehandlad, och patienter kan behöva pröva flera behandlingar innan de får önskad effekt. Även förebyggande insatser är därför viktiga i alla delar av samhället.

Vården behöver bli mer jämlik

Det finns stora skillnader i obesitasvården när det gäller att utreda, behandla och följa upp patienterna. I både primärvården och den specialiserade vården skiljer sig också andelen personer med obesitas som får behandling, liksom behandlingens innehåll. Dessutom är obesitas vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Patienterna står också själva för stora kostnader, och många får inte tillgång till den behandling de skulle behöva. Många fler patienter behöver till exempel obesitaskirurgi. Inget av de aptitreglerande obesitasläkemedlen ingår ännu i den statliga läkemedelsförmånen.

Vårdnivå och remissrutiner – vuxna

Ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Läs mer om prevention och behandling vid ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Hälsosamma levnadsvanor  

Familjestödsprogram vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet

Det ingår i vårdcentralens basuppdrag att erbjuda familjestödsprogram vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 och 6-12 år.

Familjestödsprogram innebär att vårdpersonalen ger stöd till vårdnadshavare att förbättra sina barns levnadsvanor. Åtgärden ska erbjudas på vårdcentral och BVC. I vissa fall när det stödet inte räcker även inom primärvårdsrehabilitering (PVR) och barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Stödet anpassas efter familjens förutsättningar och behov. Åtgärden kräver särskild kompetens. Region Stockholm erbjuder kostnadsfri utbildning. 

  • Uppdaterad: 28 juni 2023

  • Faktagranskad: 28 juni 2023

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, hälso- och sjukvårdsförvaltningen