Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Informationen på denna sida är framtagen av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm. För mer information och referenser läs mer på: 

År 2018 har 45 procent av alla vuxna i Stockholms län övervikt eller fetma, vilket är lägre än i hela Sverige. Bland kvinnor i länet är andelen 38 procent, och bland män 53 procent. Övervikt och fetma är också vanligare bland personer med kort utbildning och bland äldre. Fetman ökar i samhället huvudsakligen som en följd av förändringar i livsmiljön som har lett till en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. I dag är kunskapsläget bäst för förebyggande program i skolåldern och kirurgisk behandling. Mer forskning behövs kring insatser för att effektivt förebygga övervikt och fetma, speciellt i grupper med låg socioekonomisk status.

Högt BMI ökar risken för många sjukdomar

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått på förhållandet mellan en persons vikt och längd, och används för att definiera övervikt och fetma. Ett BMI mellan 25 och 30 (kg/m2) innebär övervikt och ett BMI över 30 (kg/m2) motsvarar fetma. Både fetma och övervikt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, njursjukdomar, cancer, muskel- och skelettsjukdomar, neurologiska sjukdomar, kronisk respiratoriska sjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen. Dessutom är fetma en kronisk sjukdom i sig som, tillsammans med dess följdsjukdomar, innebär stora kostnader för samhället i form av produktionsbortfall, sjukvård, sjukskrivning och förtida död.

Miljöförändringar bakom ökningen

I Sverige har förekomsten av fetma tredubblats sedan 1980-talet, och i dag är över en miljon vuxna drabbade. Skillnader i kroppsstorlek och BMI mellan individer kan förklaras av interaktionen mellan miljö, levnadsvanor och genetiska faktorer. Under den korta period som fetma ökat så här kraftigt har inte våra gener förändrats, utan ökningen beror i grunden på en obalans mellan energiintag och energiförbrukning.

Vissa förändringar som ligger till grund för denna energiobalans är relaterade till det globala livsmedelssystemet och den fysiska samhällsplaneringen. Tillgången på energirika, processade och billiga livsmedel med höga halter av socker och fett och låg näringskvalitet har ökat stort. Dessa livsmedel marknadsförs effektivt mot konsumenter– inte minst barn. Samtidigt har förändringar i den fysiska miljön, motorisering och automatisering av arbetslivet lett till minskad fysisk aktivitet och energiförbrukning. Individens energibalans påverkas dessutom av kroppsstorlek och kroppssammansättning, vissa läkemedel (t.ex. neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, antidiabetika), stress genom ökad utsöndring eller känslighet mot kortisol och brist på sömn hos barn med risk för att utveckla övervikt och fetma.

Förekomst och utveckling över tid

Mer än hälften av män har övervikt eller fetma

År 2018 har 45 procent av den vuxna befolkningen i länet ett BMI över 25, och därmed övervikt eller fetma. Det är något lägre än i hela Sverige där andelen är 53 procent. Bland kvinnor i länet är andelen med övervikt eller fetma 38 procent, och bland män 53 procent. Andelen som har ett BMI mellan 25 och 30, och därmed har övervikt men inte fetma, är 25 procent bland kvinnor och 40 procent bland män. Andelen med fetma  BMI över 30) är däremot lika stor hos kvinnor som män: 13 procent (se figur 1) (FHE).

De här uppskattningarna av förekomst av övervikt och fetma är troligen i underkant. Eftersom övervikt och fetma är förknippat med socialt stigma tenderar människor att underskatta den egna vikten och överskatta kroppslängden, vilket ger ett lägre BMI.

Figur 1. Andel (%) i åldrarna 16–84 år med övervikt (BMI 25–30 kg/m2) och fetma (BMI över 30 kg/m2), uppdelat efter kön, i Stockholms län (2018). Källa: Folkhälsoenkäten (FHE).

Fortsatt ökning av fetma

Över en miljon av Sveriges vuxna invånare har fetma (BMI över 30). Det innebär, som tidigare nämnt, en tredubbling sedan 1980-talet. I Stockholms län har fetma fortsatt öka bland både kvinnor och män mellan år 2002 och 2018 (se figur 2). Andelen med övervikt (BMI 25–30) i länet har däremot varit relativt stabil sedan år 2002 (FHE).

Figur 2. Andel (%) i åldrarna 18–84 år med fetma (BMI över 30 kg/m2), uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2002–2018). Källa: Folkhälsoenkäten (FHE).

Utbildningsnivån påverkar förekomst av övervikt och fetma

I Stockholms län är förekomsten av övervikt och fetma högst bland personer med enbart gymnasieutbildning, och lägre bland personer med för- eller eftergymnasial utbildning (se figur 3). Övervikt och fetma är också vanligare i högre åldrar. I åldern 45 år och äldre har mer än hälften av befolkningen övervikt eller fetma. BMI över 30, det vill säga fetma, är vanligast i åldrarna 45–64 år där andelen är 17 procent, och i åldrarna 65–84 år där andelen är 16 procent.

Förekomsten av övervikt och fetma är lägst bland personer som är födda i Sverige (43 procent), och högre bland personer födda i Norden utanför Sverige (56 procent), i övriga Europa (49 procent) och i länder utanför Europa (50 procent) (FHE).

Figur 3. Andel (%) i åldrarna 16–84 år med övervikt (BMI 25–30 kg/m2) och fetma (BMI över 30 kg/m2), uppdelat efter utbildningsnivå, i Stockholms län (2018). Källa: Folkhälsoenkäten (FHE).

Insatser

Internationella och lokala mål

Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit handlingsplaner mot övervikt och fetma både för barn och för vuxna. Målet är att stoppa ökningen av fetma i den vuxna befolkningen till år 2020.

En mer hälsofrämjande miljö

En stor fördel med övergripande förändringar av den fysiska miljön som gynnar hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet är att de når alla samhällsgrupper. Forskning tyder på att policyinsatser såsom ekonomiska styrmedel inte ökar social ojämlikhet, vilket rena kunskapsbaserade insatser har en tendens att göra. Punktskatt på sötade drycker kan minska konsumtionen, men det återstår att bevisa att sådana skatter också minskar förekomsten av fetma i befolkningen.

Förebyggande insatser och behandlingsprogram i skolan fungerar

Interventionsstudier har visat att intensiva program som främjar hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, riktade till både skolan och hemmet och som varar i mer än sex månader, är effektiva för att förebygga övervikt och fetma bland barn i skolåldern. För barn mellan sex och elva år kan också längre behandlingsprogram mot fetma ha effekt. För barn i förskoleåldern har ett behandlingsprogram mot fetma riktat till föräldrar visat god effekt, medan det saknas stöd för förebyggande insatser i barnhälsovård och förskola.

Rådgivande samtal i primärvården

Utmaningen är större när det gäller prevention och behandling av övervikt och fetma bland ungdomar och vuxna. Gruppbaserade interventioner inom primärvården för personer med låg socioekonomisk status kan minska övervikt och fetma på kort sikt men är svåra att vidmakthålla på lång sikt.

Fetmakirurgi är effektivt

Under 2017 opererades 1 360 vuxna patienter för fetma i Region Stockholm. Behandlingen är mycket effektiv när det gäller viktminskning, och erbjuds allt fler unga. Fetmakirurgi är dock inte riskfritt och det är därför viktigt att patienter följs upp noga under lång tid.

  • Uppdaterad: 17 februari 2021

  • Faktagranskad: 17 februari 2021

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen