Samtalet är viktigt

Samtalet – det viktigaste redskapet

Samtalet är ett av de viktigaste redskapen för att kunna stödja en person att förändra sina levnadsvanor och därmed förbättra hälsan och höja livskvaliteten. I samtalet är det är viktigt att skapa en positiv attityd och att möta varje person med respekt och utgå från dennes behov och livssituation. Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Mycket handlar om hur god kommunikation och bra dialog kan underlätta.

Hälsolitteracitet

Förmåga att ta till sig information och kunskap om vad som skapar hälsa kallas hälsolitteracitet. Många personer har av olika skäl begränsad hälsolitteracitet, det vill säga svårigheter att uppfatta vad som kommer upp i ett samtal. Det kan bero på att man kommer från en annan kultur, talar ett annat språk eller har en funktionsnedsättning.  Men det kan också bero på att man som patient upplever situationen stressfylld och som ett slags underläge. Att på olika sätt efterhöra hur personen tänker och har uppfattat det som har sagts är därför av stor vikt. Det ligger till grund för respektfulla möten mellan den professionella experten och patienten, som är expert på sitt eget liv.

Hälsofrämjande förhållningssätt

Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att i mötet stärka individens tilltro till den egna förmågan och ta till vara personens egna resurser. Detta är viktigt för alla patienter, men särskilt viktigt när man har en kronisk sjukdom, som obesitas.

Det betyder att du som arbetar inom vården aktivt behöver bereda möjlighet till delaktighet i de beslut individen behöver fatta i sin egen vårdprocess. Vid ohälsa relaterad till levnadsvanor är det inte ovanligt att hälso- och sjukvården identifierar ett problem som personen inte är medveten om, väljer att bortse från, eller inte tror är möjligt att påverka. I personens vardag är kanske till exempel vikten inte det största bekymret.

Personcentrerat rådgivande samtal behövs

Begreppet personcentrerad vård används för att synliggöra att patienten alltid är en person med en unik livssituation med närstående och vardagsliv. I en personcentrerad vård erbjuds patienten att aktivt delta i sin vårdprocess. Genom dialog, respekt, partnerskap och överenskommelse mellan patient och vårdpersonal fattas beslut om bästa vård.

Att stödja personer med övervikt eller obesitas kräver lyhörd och engagerad vårdpersonal. Att förändring av levnadsvanor är en process som tar tid måste vara en utgångspunkt i det dagliga arbetet. Individen är expert på sig själv och ett motiverande samtal ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt.

Aktivt lyssnande, öppna frågor och sammanfattningar används för att ta reda på vilka kunskaper en person har och hur individen kan använda sina egna resurser. Det gemensamma arbetet bör vara målfokuserat. Väl förankrade, gemensamma mål som är tydligt formulerade och nedbrutna i delmål är grunden för ett positivt förändringsarbete.

För att utföra ett meningsfullt rådgivande samtal förutsätts att behandlaren förutom ämneskunskap också är utbildad i någon specifik metod som används i samtal och behandling.

Viktiga frågor

För dig som möter personer med ohälsosamma levnadsvanor, övervikt och obesitas.

• Hur ser jag på personer med övervikt/obesitas och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?

• Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?

• Vilka behov finns av stöd och information?

• Vad är personens mål?

• Vilka är mina mål som sköterska/läkare/psykolog/ dietist/fysioterapeut/barnmorska?

• Vad har vi för kompetens på vår enhet?

• Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer

För att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor.

• Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
• Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
• Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
• Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
• Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har.
• Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Olika samtalsnivåer

I Socialstyrelsen nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor är utgångspunkten i arbetet olika samtalsnivåer. Oavsett levnadsvana består rekommendationerna av rådgivning i form av rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal. Enkla råd bör kunna ges på alla nivåer inom hälso- och sjukvården och beskrivs som en grund för fortsatt behandling.

Utöver de åtgärder som finns inom hälso- och sjukvården finns också ett ansvar att stödja individen med adekvat och anpassad information och kunskap i personens dagliga egenvård.

Fyra vårdgivartips för samtalet

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Genom att utgå från personen och visa intresse för patientens tankar och situation, ökar chanserna till förändring. Viktigt är att använda en dialog och ett förhållningssätt där personen får beskriva sina problem med egna ord. I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma finns fyra vårdgivartips, som stöd för ditt arbete. De fyra vårdgivartipsen finns att ladda ner:

Fråga gärna – Det kommer att påverka barnets hälsa

När vi möter barn eller ungdomar med övervikt och obesitas uppkommer ibland motstridiga tankar och känslor. Är det relevant att ta upp ta upp situationen eller skapar det onödig oro och kroppsfixering? Skadar vi barnets självkänsla genom att benämna något som alla ser, inklusive barnet själv?

Ett område som övervikt och obesitas är särskilt känsligt. Stigmatiseringen är ofta uttalad och även små barn blir snabbt medvetna om sin kroppsvikt. Oron över att kränka barnet, vars vikt inte stämmer överens med längden, kan hindra både oss och föräldrarna (vårdnadshavarna) från att hjälpa barnet, då de kan ha liknande tankar och känslor.  Det kan medföra att inget sägs och inga förändringar görs. Då ”överges” de barn om behöver stöd till förändring. Så att inte ta upp det är inget alternativ, tvärtom ska vi ta upp ämnet, men göra det på ett sätt så att det går att prata om. Ett avdramatiserat sätt som skapar en positiv spiral där barnet, föräldrarna och andra närstående känner att detta är viktigt och möjligt.  Då har vi bidragit till en värdefull del i en längre förändringsprocess, som kanske kommer att ha stor betydelse för barnets framtida hälsa.

Hur ta upp ett känsligt ämne så att det går att prata om?

Det allra enklaste sättet att ta upp ett känsligt ämne är att helt enkelt fråga om det är okej att vi pratar om det. Vi vänder oss till föräldrarna då barnet är litet, men redan i sju- åtta års ålder (ibland tidigare) kan barnet själv behöva involveras för att nödvändiga förändringar ska bli genomförda. Exempel på frågor:

• Är det okej att vi pratar en stund om hur vikten kan påverka din astma?
• Är det okej att vi pratar en stund om hur vikten kan påverka hälsan?
• Är det okej att vi pratar om din vikt och längd?
• Om du skulle göra en förändring som vände viktutvecklingen, vilken förändring skulle det i så fall vara?

Fråga om lov. Vänta på ja. Fråga vilka tankar som väcks. Lyssna därefter aktivt

Genom att be om lov visar vi respekt för personen och ger också ett litet utrymme för barnet att förbereda sig på vad som kommer att diskuteras. Oftast blir svaret ja, då man ber om lov.

Fortsätt då att fråga vad barnet, eller föräldern själv, har för tankar runt vikten kopplat till hälsan. Lyssna med acceptans och empati. Det kan vara känslosamma berättelser, särskilt då barnet berättar om hur det bemötts. Att känslor kommer fram är på ett sätt positivt och kan skynda på en förändring. Då barnet får chans att sätta ord på sina tankar och känslor. När någon lyssnar aktivt utan att komma med egna synpunkter, stärks självkänslan och en förändring känns mera möjlig.

I och med att ämnet är ”uppe på bordet” är det lättare att komma in på vilka förändringar som skulle kunna vara möjliga för att komma till rätta med övervikten/fetman eller för att bromsa viktuppgången, vilket är ett vanligt mål för barn som fortfarande växer. På så sätt hamnar inte vikten i fokus utan de levnadsvanor som måste till.

Sammanfattningsvis

Barns övervikt eller obesitas växer vanligtvis inte bort i dagens stillasittande samhälle. Genom att lyfta ämnet på ett respektfullt och empatiskt sätt, ökar chansen att barnet tillsammans med föräldrarna startar en förändringsprocess.

Det är mycket lättare för ett barn att hålla vikten och växa in i kurvan, än det är för en vuxen person med övervikt eller obesitas att gå ned i vikt och bibehålla den. Genom att lyfta frågan i tid kan trenden vända och en viktig insats för barnet och dess föräldrar har utförts.