Till start

Vårdgivarguiden

Symtom

Ett spektrum av olika förändringar kan ses såsom rodnad, ödem, exsudation,
flytning, maceration, erosioner, fissurer och sår. Torrhet och "fnasig"
hud/slemhinna kan också förekomma liksom små vesikler och papler.

Fjällning ses särskilt vid balanopostit och kan vara såväl torr som fuktig och
flockig. Patienterna anger ofta klåda, irritation, ömhet, sveda och ibland "flytning".

Orsak

Ofta är inflammationen ospecifik. Lokalt Irritativa faktorer tex överdriven eller bristande hygien, parfymer och tillsatser i hygienmedel bedöms orsaka flest ospecifika reaktioner. Ibland ses symtom också som en rektion på en infektion hos partnern t ex kan en irritativ balanit uppkomma som reaktion mot candida i vagina.

Mer specifika tillstånd som kan ge dessa symtom är:

Infektioner: Virus tex Humant Papillom Virus, Herpes Simplex Virus eller Molluscum contagiosum. Bakterier tex streptokocker, stafylokocker, gramnegativa stavar och anaerober (trichomonas vaginalis). Svamp ffa candida albicans, Parasiter (skabb, flatlöss) samt övriga STI (t ex mycoplasma och klamydia) som kan ge upphov till en reaktiv, ”circinat balanit”, ingående i Reiter-syndromet.

Läkemedelsreaktioner: T ex fixed läkemedelserythem. Toxiska och allergiska tillstånd.

Primära dermatoser: T.e.x atopiskt eksem, psoriasis, lichen ruber, lichen sclerosus, lichen simplex och plasmacellsbalanit.

Systemsjukdomar: T ex diabetes, Reiters sjukdom, Behçets sjukdom, Chron’s sjukdom, immundefekter.

Tumörer: Tex keratoser, fribroepiteliom, pigmentnaevi, angiokeratom, skivepitelcancer, melanom, extramammar Pagets sjukdom, HPV-associerad Bowenoid papulos.

Trauma/friktion mot hudområdet: T.ex. på grund av spinning.

 

Candidavaginit är vanligt ofta i kombination med vulvit medan candidabalanit/candidabalanopostit är ovanligt och bör väcka misstanke om underliggande sjukdom (t e x diabetes, HPV).

 Maligna tumörer och läkemedelsreaktioner är ovanliga.

Diagnos

För att kunna ställa diagnos krävs noggrann anamnes och klinisk undersökning. Fråga om symtom hos partner, liksom om samlags-, onani- och hygienvanor samt om användande av hjälpmedel, ”leksaker”, kondom.

Förutom de aktuella förändringarna bör övrig hud i genitalområdet inspekteras och eventuella förändringar i övrigt efterfrågas och bedöms.

Virusisolering tas om misstanke på herpesinfektion finns.

Svampodling är en viktig del i utredning vid vulvit men är i regel inte meningsfullt vid balanit/balanopostit då de patienterna sällan har en manifest candida infektion utan enbart en överkänslighetsreaktion på svamptrådar från partner.

Sårodling kan tas vid recidiverande eller pustulösa inflammationer som ibland kan ha bakteriell genes t.ex. via oral/anal sex.

Övriga STI måste ihågkommas. Vaginal flytning kan ge irritation i vulva. Klamydia och Mycoplasma kan ge upphov till balanit. HPV och annan virusinfektion som underliggande orsak till recidiverande balanopostiter och vulviter har visat sig vara tämligen vanlig och bör has i åtanke.

Remiss till Specialistmottagning hud/STI är nödvändig då diagnosen är oklar eller när diagnosen kräver specialistvård. Vid kroniska och recidiverande fall rekommenderas också remiss.

Behandling

Eventuell specifik orsak behandlas.

Alla rekommenderas mild och regelbunden hygien. Ljummet vatten, eventuellt oparfymerad
neutral tvål, noggrann avsköljning etc. Vulvabesvär kan vara hjälpta av enbart oljeregim vid rengöring.

Lokalbehandling med hydrokortison kräm kan ges eventuellt ihop med antimykotisk kräm. Initialt ges krämen 2 gånger dagligen sedan nedtrappande vid förbättring.

Vid recidiv bör patienten undersökas igen. Partnerbehandling ges som regel inte. Om partnern har symptom bör även den undersökas.

Komplikationer

Inflammationen kan ge upphov till minskad elasticitet och sammanväxningar med risk för fimosis (ej retraherbar förhud), parafimosis (förhuden kan ej föras tillbaka över glans) eller sammanväxningar av klitoriskappan och/ eller labia. Förtjockning av huden kan ge upphov till sprickbildningar och risk för sekundär infektion.

Kroniska smärttillstånd framförallt samlagssmärtor är en risk vid kvarstående besvär.

  • Uppdaterad: 17 juni 2019

  • Faktagranskad: 17 juni 2019

  • Redaktör: Anna Waldenström

  • Faktagranskare: Veronica Widén Karlsson, Överläkare, Södersjukhuset