Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Nationellt system för kunskapsstyrning tar fortlöpande fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för olika sjukdomar. Vårdförloppen införs i regionerna i syfte att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad vård.
Utveckling av vårdförlopp är ett led i att uppnå den nationella kunskapsstyrningens övergripande mål: att landets invånare ska få en mer jämlik, kunskapsbaserad och effektiv vård. Vårdförloppen omfattar större delar av en vårdkedja: tidig upptäckt, utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering. De ska kunna startas oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig.
Tas fram av nationella arbetsgrupper
Nya vårdförlopp tas kontinuerligt fram av arbetsgrupper inom olika nationella programområden, som består av sakkunniga från alla regioner och har representation av patienter. Därefter skickas vårdförloppen på en öppen remissrunda till bland annat regioner, kommuner, patientorganisationer och professionsföreningar. Remissvaren behandlas av nationella arbetsgrupper som därefter reviderar vårdförloppen. När de har godkänts av styrgruppen för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård är de färdiga att införas av regionerna i samverkan med vårdens verksamheter.
Införande i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Arbetet med att införa vårdförloppen leds av sakkunniga i olika regionala programområden, RPO, och sker i nära samverkan med vårdgivare i Region Stockholm och Region Gotland. Det är en långsiktig process som inleds med att RPO analyserar regionala konsekvenser och behov samt identifierar vilka indikatorer som ska följas upp. Analyserna bygger på följande frågeställningar.
- Vad vet vi om patientgruppen som berörs och hur stor den är?
- Vilka verksamheter och professioner berörs av vårdförloppet?
- Vad är aktuellt att införa respektive sluta göra för att kunna arbeta enligt vårdförloppet?
- Vilka kunskapsdokument, rutiner eller avtal behöver uppdateras?
Slutsatserna ligger till grund för vilka mål som ska sättas för införandet och avgör vilka regionala insatser som RPO och vårdens verksamheter behöver genomföra. Ett exempel är att RPO följer upp indikatorer och presenterar resultat på Vårdgivarguiden. Andra insatser är att RPO uppdaterar kunskapsstöd för primärvården, skapar automatiserad tillgång till uppföljningsindikatorer och engagerar verksamhetschefer i arbetet med vårdförlopp.
Vårdgivare genomför de förändringar i arbetssätt som behövs för att vårdförlopp kan förverkligas. För att få hjälp med förändringsarbetet kan de vända sig till sin utvecklingsstödjande funktion och använda sitt kvalitetsledningssystem.
De flesta patienter har kontakt med primärvården någon gång under sin tid av vård och behandling. Det innebär att primärvården förekommer som en del av vårdkedjan i många av vårdförloppen.
Digital utveckling som stöd
Att kunna följa upp förbättringar, göra patienten mer delaktig i sin egen vård och att nyttja tekniken för nya arbetssätt är viktiga komponenter i arbetet med kunskapsstyrning. I Region Stockholm utvecklas nu ett mer samlat stöd inom områden såsom informatik, uppföljning/analys samt utveckling av webbaserade och tillgängliga kunskapsstöd. Digitala hjälpmedel som ökar patientens delaktighet i sin egen vård för stöd, ökad kunskap och behandling är också under utveckling.
Aktuella vårdförlopp
Nya vårdförlopp tas fram och godkänns kontinuerligt för att kunna införas i regionerna.