Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål och insatsområden 2022–2023

Sköra äldre

Inför omställningen till God och nära vård är det nödvändigt med ett ökat fokus på vården av de mest sjuka äldre. Många av dessa patienter behöver få sin vård i hemmet, eget boende eller på SÄBO (särskilt boende för äldre). Den demografiska utvecklingen visar att fram till år 2035 kommer antalet personer över 85 år att öka med över 80 %.

Nationellt pågår arbete i olika arbetsgrupper kring ”vården av sköra äldre”. RPO äldre hälsa fortsätter bevaka regionens delaktighet i det nationella arbetet.

Det finns flera stora utmaningar i omhändertagandet av denna patientgrupp, såväl kliniskt som organisatoriskt. Inte minst har covid-19-pandemin visat hur vården av sköra äldre lätt trängs undan av andra patientgrupper. RPO äldres hälsa vill aktivt delta i arbetet att identifiera de mest effektiva och nödvändiga insatserna för att kunna ge en trygg och god vård till denna patientgrupp. En del i detta arbete är att se över hur vården kan bidra till att förebygga undernäring. Vårdsaksnätverket har lyft nutrition med inriktning undernäring som ett viktigt insatsområde och kommer tillsammans med olika RPO att arbeta för utveckling av omvårdnaden kring undernäring. Det finns också anledning att se över hur äldre patienterna får tillgång till anpassade råd för goda levnadsvanor.  

Analys och uppföljningsområden 2022–2023

Kognitiv svikt

Kognitiv svikt – som kan avspeglas i svårigheter att minnas, tänka, tala och planera aktiviteter – kan orsakas av många olika tillstånd och sjukdomar. Till exempel demenssjukdom såsom Alzheimers sjukdom men också av hjärnskador, infektioner, sjukdomar i hjärnans blodkärl och alkoholmissbruk. Det finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp som syftar till att fler personer med kognitiv svikt som misstänks vara orsakad av demenssjukdom ska erbjudas utredning och att utredning ska starta i ett tidigare skede. 2021 gjordes en regional gapanalys för vårdförloppet kognitiv svikt, som visade att gapen inte är så stora.  I Region Stockholm finns ett mångårigt arbete där ytterligare insatser kan göras för att minska gapen. Till exempel att patienter ska känna sig trygga när de lämnar kognitiva mottagningen och att yngre personer som nyligen drabbats av kognitiv svikt kan delta i samtalsgrupper. RPO äldres hälsa kommer att bevaka och följa upp att insatser genomförs som innebär att vårdförloppet efterlevs. Inom Region Stockholm registreras alla demensutredningar i SveDem förutom de som görs i primärvården. Detta innebär att det är svårt att uppskatta andelen personer som hämtar ut demensläkemedel. Dock finns indikationer i Primärvårdskvalitet (PVQ) som rör demens vilka kan användas. Läkemedelskommitténs expertgrupp lyfter bland annat fram indikatorn ”att följa andel individer med Alzheimerdemens som ordinerats/hämtat ut demensläkemedel per kommun i Region Stockholm”.

RPO äldres hälsa vill se över möjligheten att alla demensutredningar ska registreras i samma program för att underlätta översikten.

RPO vill undersöka möjlighet att kartlägga utbildningar med kopplingar till levnadsvanor för personal och patienter.

Palliativ vård

Nationellt har skillnader i tillgång till palliativ vård identifierats särskilt för patienter i livets slutskede med diagnoser som till exempel hjärtsvikt, KOL och demenssjukdom. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp är under utveckling och påbörjades under 2021–2022. Under 2022 planeras en regional kartläggning för att undersöka nuläget inom palliativ vård i Region Stockholm och Region Gotland.

Prioriterat sakkunnigarbete 2022–2023

Samverkan med RPO primärvård fortsätter då de äldre huvudsakligen får sin vård inom primärvården. Det är angeläget att RPO äldres hälsa tillsammans med RPO primärvård bevakar att sköra individer med omfattande medicinska behov inte trängs undan i en tungt belastad primärvård. Patienter med behov av extra trygghet i form av särskild tillgänglighet och kontinuitet behöver identifieras för att kunna erbjudas en tydligt individcentrerad vård. Ett exempel på detta är att upprätta vårdplaner/patientkontrakt och se till att dessa finns tillgängliga för alla inblandade i vården. Andra exempel är fast läkarkontakt och vårdkontakt, möjlighet till direktinläggning på geriatrisk klinik samt att arbeta förebyggande för att undvika många besök på akutmottagningar.

Det är viktigt att följa och utvärdera införandet av kommunikationsplattformen Lifecare SP i Region Stockholm samt dess eventuella effekter på ökad och bättre samverkan. Det är också centralt att titta närmare på goda exempel kring hur samverkan mellan region och kommun har kunnat lösas i praktiken för att kunna bidra till spridning av goda arbetssätt.

Kontakt

  • Uppdaterad: 13 juni 2022

  • Faktagranskad: 13 juni 2022

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Sofia Kialt, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen