Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål och insatsområden 2023–2024

Sekundärprevention vid akuta koronara syndrom

Målet är att minska sjuklighet och dödlighet vid hjärtinfarkt genom att arbeta med sekundärprevention vid kranskärlsjukdom utifrån nationella kunskapsstöd. 

Nyupptäckt hjärtsvikt

Målet är att patienter med hjärtsvikt når förbättrad livskvalitet, överlevnad samt minskat behov av sjukhusinläggningar. Detta sker genom att förbättra utredning och omhändertagande av nyupptäckt hjärtsvikt. Det finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för hjärtsvikt som håller på att införas i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.  En gapanalys har genomförts som visar att kapaciteten för ekokardiografi varierar i sjukvårdsregionen där primärvården i Region Stockholm ofta remitterar till privata vårdgivare. Dessutom finns en brist på hjärtsviktssjuksköterskor och hjärtsviktsläkare.

Kritisk benischemi

Målet är att minska lidande, bevara funktionsnivå och undvika amputation hos patienter med kritisk benischemi samt minska sjukligheten och dödligheten i kardiovaskulär sjukdom. Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk benischemi som införs i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland, och är redan infört på kärlkirurgiska enheter. Utbildningsinsatser i primärvården och på övriga av sjukvårdsregionens sjukhus pågår. En gapanalys pågår som visar att det utförs färre benartäringrepp med indikation kritisk benischemi i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland jämfört med riket. Kritisk benischemi som inte åtgärdas ökar risken för amputation eller död. En femtedel av alla patienter med kritisk benischemi riskerar att dö inom ett år och nästan lika många riskerar en amputation av extremiteten om de inte åtgärdas.

Kardiovaskulär prevention

Det finns idag en stor variation i vilken utsträckning patienter får förebyggande behandling vid hjärt-kärlsjukdom.  Risken att drabbas av en akut kardiovaskulär händelse varierar också stort idag i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. RPO hjärt- och kärlsjukdomar har gemensamt med RPO endokrina sjukdomar, RPO njursjukdomar, RPO nervsystemets sjukdomar, RPO primärvård och RPO levnadsvanor definierat viktiga åtgärder för att förbättra den kardiovaskulära preventionen. 

Analys och uppföljningsområden 2023–2024

Fortsatt uppföljning av uthämtade kardiovaskulära läkemedel för att bevaka skillnader inom sjukvårdsregionen och i jämförelse med nationell nivå. Detta behöver analyseras vidare och åtgärder kan behöva vidtas. RPO hjärt- och kärlsjukdomar har identifierat att det finns en underbehandling med vissa läkemedel som minskar kardiovaskulär sjuklighet och död hos patienter med vissa kroniska sjukdomar. Användningen av andra läkemedel ökar som till exempel SGLT2-hämmare. Analys av uthämtade läkemedel behöver kopplas till förekomst av olika sjukdomar för att statistiken. Detta har bland annat gjorts för SGLT2-hämmare och GLP1-analoger och detta arbete behöver fortsättas.

Fortsatt samarbete mellan flera RPO:er kring bred kardiovaskulär prevention. De flesta patienter med ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, perifer kärlsjukdom, hjärtsvikt och diabetes mellitus tas hand om i primärvården och för dessa patienter behövs ett brett synsätt där samtliga kroniska sjukdomar beaktas.

Projekt om kartläggning av könsskillnader i uthämtning av statiner hos individer med stroke/ TIA pågår och lärdomar från detta projekt kan eventuellt appliceras på andra kardiovaskulära sjukdomar. Statistik antyder att kvinnor hämtar ut statiner i lägre utsträckning.

RPO hjärt- och och kärlsjukdomar kommer att medverka i det sjukvårdsregionala arbetet tillsammans med övriga RPO:er. Detta innefattar exempelvis ett enhetligt screeningverktyg för att bedöma risken för akut förvirring i samband med användning av vissa läkemedel och operativa ingrepp.

RPO hjärt- och kärlsjukdomar kommer att medverka i ett samarbete kring vårdförlopp som berör sår (kritisk benischemi, svårläkta sår, venös sjukdom i benen, diabetes med hög risk för fotsår). Detta berör RPO hud- och könssjukdomar, RPO hjärt-och kärlsjukdomar och RPO endokrina sjukdomar.

Prioriterat sakkunnigarbete 2023–2024

Uppdatering av regionala riktlinjer enligt nya rekommendationer för diagnostik av kronisk kranskärlssjukdom.

Fortsatt uppdatering av regionala kunskapsstöd (viss.nu och kunskapsstödförvårdgivare.se) om orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi.

Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för patienter med kronisk, återkommande hjärtsvikt är under utveckling. När det är godkänt kommer det regionala arbetet att starta med en gapanalys.

Vårdförloppet tar vid där vårdförlopp för nydebuterad hjärtsvikt slutar och fokuserar på behoven vid återkommande hjärtsvikt.

Kontakt

  • Uppdaterad: 13 juni 2023

  • Faktagranskad: 13 juni 2023

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen