RPO hud- och könssjukdomar
Hud- och könssjukdomar omfattar bland annat inflammatoriska hudsjukdomar, hudcancer och sexuellt överförbara sjukdomar (STI). Patienter med svåra och komplexa kroniska sår behöver också ofta sårbehandling av hudspecialister inför fortsatt vård i primärvården.
Patienterna remitteras från primärvård till hud- och venereologmottagning från vårdvalsenheter till sjukhuskliniker samt inom sjukhusen. Patienter med allvarliga och ovanliga hudsjukdomar är beroende av högspecialiserad vård och samverkan tvärs över expertområden, ofta i en vårdkedja med tillgång till slutenvård.
Mål och insatsområden 2023–2024
Psoriasis
Psoriasis är en folksjukdom som i varierande grad drabbar ungefär 2–3 procent av befolkningen. Samsjuklighet med hjärt- och kärlsjukdomar, metabolt syndrom (exempelvis diabetes, bukfetma och högt blodtryck), besvär från leder och muskelfästen samt psykisk ohälsa förekommer ofta. En förutsättning för införande av riktlinjer och vårdförlopp är involvering av alla verksamheter på respektive vårdnivå. För uppföljning är en förutsättning att täckningsgraden för kvalitetsregistret PsoReg ökar. För att uppnå målen i riktlinjerna krävs medvetenhet, engagemang och mandat hos linjechefer samt en ökad samverkan mellan verksamheter inom primärvården samt inom hud- och reumatologisk specialistvård. En utmaning är den splittrade hudsjukvården i Region Stockholm med många olika verksamhetschefer inom området. Dessutom behövs riktade insatser, bland annat för att uppnå målet att vårdmötet med patienter med psoriasis tar upp riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och ökar fokus på riskförebyggande. Det finns nationella riktlinjer för psoriasis som är basen för insatserna. Nationellt tas ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för psoriasis fram, RPO bidrar i arbetet som därefter integreras i det regionala arbetet.
Atopisk Dermatit
Atopiskt eksem är en folksjukdom som förekommer bland cirka 2–10 procent av den vuxna befolkningen och bland 15–30 procent av barn. Besvären består av intensiv klåda dygnet runt, inte sällan med hudinfektioner som följd. Dessutom förefaller den inflammatoriska processen i huden kunna ge ökad risk för diabetes, hjärtkärlsjukdomar och depression. Kunskapen om atopisk dermatit är begränsad inom en stor del av vården och behöver öka. Regionala insatser behövs till exempel kring gränssnittet mellan primärvård och specialistvård.
En nationell arbetsgrupp finns i registerstyrgruppen för SwedAd, Svenskt kvalitetsregister för atopisk dermatit. Den är baserad i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland och kan initialt fungera även som regional arbetsgrupp på förfrågan från RPO när det gäller att bidra i arbetet med NPO hud- och könssjukdomars rekommendationer om att öka registreringsgraden i SwedAd.
Analys- och uppföljningsområden 2023–2024
Hudcancer är den vanligaste cancerformen och basalcellscancer som är den överlägset vanligaste anses vara en folksjukdom och förväntas fortsatt öka. Under 2022 startade ett nationellt arbete med att ta fram nationellt vårdprogram för basalcellscancer tillsammans med Regionalt cancercentrum, RCC, i samverkan. Basalcellscancer handläggs både i öppenvård och på sjukhus, det finns dock inget kvalitetsregister för uppföljning av resultat och kvalitet. Det bedöms som troligt att det finns ojämlikhet både när det gäller tillgång till såväl vård och behandlingsmetoder som resultat. RPO bidrar i arbetet och inleder det regionala införandearbetet med en gapanalys i samarbete med RCC.
Handeksem drabbar ungefär 1 procent av befolkningen. Patienter med handeksem behöver tas om hand snabbt och effektivt för att förebygga utveckling till kroniskt handeksem, som orsakar lidande och minskad arbetsförmåga. Hittills har det inte funnits någon specifik effektiv behandling för denna patientgrupp, men studier visar att moderna systemläkemedel kan ha god effekt. Nationella riktlinjer håller på att tas fram för såväl specialistvården som för primärvården. Det regionala införandearbetet startar med en regional gapanalys.
Personer med svårläkta sår är en grupp som prioriterats nationellt. För att öka tillgången till evidensbaserad diagnos och behandling tas det fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp samt ett nationellt vårdprogram för varicer och venösa bensår. Vårdprogram och vårdförlopp är nu godkända och publicerade. Det regionala införandearbetet inleds med regional gapanalys, utifrån nationella underlag. Införandearbetet sker i samarbete mellan RPO endokrina sjukdomar och RPO hjärt- och kärlsjukdomar. RPO hud- och könssjukdomar kommer ta initiativ till samverkan samt bidra i gapanalys kopplad till vårdförlopp svårläkta sår.
Prioriterat sakkunnigarbete 2023–2024
Gonorré och syfilis har ökat och en nationell arbetsgrupp har bildats som ska föreslå uppföljningsmetoder och åtgärder. Hög prioritet är att minska antibiotikaresistensutvecklingen genom att övervaka att nationella rekommendationer följs både vid behandling och uppföljning.
Nationellt kommer ett flertal primärvårdsrekommendationer inom dermatologi och venereologi att tas fram respektive uppdateras. Där det förekommer stora skillnader mellan nya rekommendationer och praxis kommer RPO initiera regionala gapanalyser.
Det pågår ett arbete med nationell högspecialiserad vård (NHV). Även om ansvaret för NHV ligger i linjen och inte i kunskapsstyrningen, bidrar RPO vid behov i olika frågor som kan uppstå. RPO håller också gruppens medlemmar uppdaterade samt kan utgöra en arena för dialog mellan verksamheter.
Nationellt startar ett arbete med psykodermatologi som kommer att utveckla ett kunskapsstöd för handläggning av parasitofobi. Karaktäristiskt för detta tillstånd är att det är mycket plågsamt för patienten och det finns behov av kompetens inom flera specialiteter för att identifiera och lindra. RPO kommer att medverka till att primärvårdsrekommendationer på VISS.nu uppdateras i enlighet med nationella kunskapsstöd inom hud och venereologi.