Till start

Vårdgivarguiden

Mål och insatsområden 2022–2023

Patienter med kronisk njursjukdom riskerar att försämras över tid i njurfunktion och att utveckla allvarliga komplikationer. Behandlingsmålen syftar till att bromsa upp försämringstakten för att undvika eller skjuta upp behov av dialys och transplantation. Många patienter är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har några märkbara symtom. Det betyder att det är svårt att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem. Nationellt pågår ett arbete för att upptäcka njursjukdom tidigt och uppnå så god prevention som möjligt där främst primärvårdens arbete är centralt. RPO njursjukdomar driver detta arbete regionalt. Insatsområde prevention och behandling vid kronisk njursjukdom omfattar patienter inom både primärvård och njurmedicinsk specialistvård.

Många patienter inom primärvården har en eller flera olika sjukdomar som medför ökad kardiovaskulär risk, såsom högt blodtryck, diabetes och kronisk njursjukdom. Preventionsinsatser i form av läkemedel och förändrade levnadsvanor är likartad för dessa sjukdomar men idag får inte tillräckligt många patienter tillgång till de insatser som är motiverade. Arbete för att samordna och förbättra behandlingsinsatser och uppföljning inom primärvården är mycket angeläget. Ett nytt insatsområde för kardiovaskulär prevention i primärvården har därför tagits fram i samarbete med RPO primärvård, hjärtkärlsjukdomar, endokrinologi, nervsystemets sjukdomar och levnadsvanor. Målet är att minska sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom och njursjukdom och att göra vården inom regionen mer jämlik och effektiv.

För patienter med avancerad kronisk njursjukdom (eGFR <30 ml/min*1,73 m2) behöver vården optimeras genom att förbereda för dialys och transplantation på bästa sätt. Ett viktigt mål är att alla patienter som gagnas av njurtransplantation ska bli transplanterade i rätt tid och utan lång väntetid. Detta eftersom njurtransplantation för de flesta patienter med behov av njurersättande behandling har bäst effekt på hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. RPO njursjukdomar leder insatser för att dialysbehandlingen i regionen ska hålla god medicinsk kvalitet och ge möjlighet för patienter att leva ett aktivt liv med god hälsa och livskvalitet. En insats är att uppmuntra och utbilda så många som möjligt till att sköta sin dialysbehandling självständigt då det bidrar till både dialyskvalitet och ökad egenmakt.

Analys och uppföljningsområden 2022–2023

En nulägesanalys har påvisat stora brister vad gäller tillgång till statistik för uppföljning av behandlingsinsatser och resultat för patienter med kronisk njursjukdom. RPO kommer att arbeta för att sådan statistik tillgängliggörs i befintliga uppföljningssystem, särskilt i primärvården genom till exempel kvalitetssystemet Primärvårdskvalitet.

Analys har även påvisat en påtagligt låg diagnossättningsgrad för kronisk njursjukdom i primärvården. RPO kommer att verka för att diagnossättningsgraden ökar och att statistik återkopplas till vårdgivare.

RPO njursjukdomar verkar för ett ökat samarbete mellan geriatrik, särskilda boenden, hemsjukvård och ASIH för gemensamt omhändertagande av multisjuka och sköra patienter med avancerad kronisk njursjukdom samt patienter med dialys. RPO planerar att kartlägga möjlighet för dialyspatienter att få eftervård samt kunskapen om patientgruppen hos Stockholms eftervårdsaktörer.

Målen som angivits i Utvecklingsplan för njursjukvården i Region Stockholm 2016–2022 kommer att följas upp. Dessa mål handlar om att intensifiera och utveckla det preventiva arbetet, ett ökat antal njurtransplantationer och att öka andelen självdialys.

Prioriterat sakkunnigarbete 2022–2023

Ett nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom har tagits fram. RPO Njursjukdomar kommer att arbeta med att införa det regionalt samt med att uppdatera och anpassa regionala riktlinjer för medicinsk vård och omvårdnad i viss.nu till det nationella vårdprogrammet.

Nationellt prioriteras behandling av patienter med njursten och RPO kommer att involveras i införandet av nya nationella riktlinjer.

En nationell arbetsgrupp har bildats för arbetet med njurtransplantation med levande givare och RPO bidrar med expertis.

Områdena njurtransplantation, spädbarnsdialys och sällsynta ärftliga njursjukdomar är aktuella för utredning om nationell högspecialiserad vård, NHV. RPO har föreslagit deltagare i arbetsgrupperna hos Socialstyrelsen och kommer att följa utredningen samt bidra med sakkunskap.

Kontakt

  • Uppdaterad: 8 juni 2022

  • Faktagranskad: 8 juni 2022

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Sofia Kialt, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen