Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål- och insatsområden 2022–2023 

Patienter som har symtomgivande artros kan få värk, belastningssmärta, svaghet, stelhet och försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Ett av det vanligare artroslokalisationerna är höftleden. Höftledsartros drabbar främst kvinnor. Risken för artros ökar bland annat med ökad ålder, övervikt och ärftlighet. Nationellt finns personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för höftledsartros, del 1 – primärvård.  RPO Rörelseorganens sjukdomar arbetar med att införa vårdförloppet regionalt för att patienter ska nå en acceptabel funktions- och smärtsituation eller remitteras för ortopedisk bedömning. De regionala målen är att patienter ska få diagnos tidigare i sjukdomsförloppet samt att fler ska få individuell träning med fysioterapeut och genomgå artrosskola enligt konceptet BOA (Bättre omhändertagande av patienter med artros). Grundbehandlingen innebär patientutbildning, ökad fysisk aktivitet och, vid behov, stöd för viktnedgång.

För en del patienter som har ihållande besvär med belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning samt påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med höftproteskirurgi. Därför har vårdförlopp för höftledsartros, del 2 – proteskirurgi utarbetats. Det inleds när patienten remitteras till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi och avslutas efter genomförd postoperativ rehabilitering. De övergripande målen är att skapa en personcentrerad, evidensbaserad och välorganiserad vård som är likvärdig över landet och att främja patientens delaktighet. Syftet är att förbättra hälsorelaterad livskvalitet efter proteskirurgi och efterföljande rehabilitering. Målen följs genom indikatorer som mäter patientrapporterade resultat, processtider och kvalitetsresultat. För beslutade vårdförlopp bildar RPO rörelseorganens sjukdomar de multidisciplinära grupper som tar fram aktivitetsplaner för analys och uppföljning samt bevakar och planerar införandearbetet.

För patientgruppen med knäledsartros har ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för primärvård tagits fram. Det finns stora likheter med vårdförloppet för höftledsartros del 1 – primärvård och införandearbetet kommer därför att integreras. 

Analys- och uppföljningsområden 2022–2023

RPO rörelseorganens sjukdomar svarar upp till de prioriterade kunskapsstöd (vårdprogram) som utformas nationellt inom rörelseorganens sjukdomar av multidisciplinära nationella arbetsgrupper (NAG). För patientgrupper där det redan finns nationella vårdprogram införs personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, vilka är beskrivna under rubriken mål och insatsområden. Inom alla arbetsgrupper finns representation från omvårdnad och rehabilitering, vilket medför att även dessa perspektiv är tydligt beskrivna i vårdförlopp och vårdprogram.  För att uppnå minskad variation av behandlingen av personer som drabbas av höftfraktur, handledsfraktur eller tumbasartros har nationella vårdprogram tagits fram. . Vårdprogrammet för handledsfraktur fastställdes 2021. RPO rörelseorganens sjukdomar gör regionala gapanalyser av de fastställda vårdprogrammen. Den nationella arbetsgruppen för tumbasartros (utsedd av NPO rörelseorganens sjukdomar) har tagit fram ett förslag till nationellt vårdprogram. Under remissrundan kommer RPO rörelseorganens sjukdomar att granska och kommentera innehållet samt sprida vårdprogrammet för att inhämta kompletterande synpunkter. När vårdprogrammet är fastställt kommer RPO rörelseorganens sjukdomar hjälpa till med information och införandet inom handkirurgiska verksamheter, företrädesvis regionkliniken för handkirurgi på Södersjukhuset och vårdvalsaktörerna inomhortopedi och Handkirurgi.

Prioriterat sakkunnigarbete 2022–2023

Socialstyrelsens reviderade Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar publicerades 2021-01-20. RPO rörelseorganens sjukdomar fortsätter arbetet med att införa de reviderade riktlinjerna tillsammans med RPO reumatiska sjukdomar och RPO endokrina sjukdomar.

Det nationella nivåstruktureringsarbetet innebär en utmaning för Region Stockholm bland annat vad gäller vårdgivaransvaret. Under 2020 inleddes därför en projektgrupp för att se över förutsättningarna för att tillvarata kompetensen i vårdval och akut sjukvård på bästa sätt. RPO rörelseorganens sjukdomar deltar i och följer upp arbetet under 2022.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp ryggsmärta

Tillståndet ryggsmärta berör en mycket stor del av befolkningen. Syftet med att ta fram ett nationellt vårdförlopp är att patienter med ryggsmärta ska få en god och jämlik vård. Målet är att skapa en mer jämlik behandlings- och uppföljningsstrategi för patientgruppen och utvärdera effekterna av operativa och icke operativa behandlingsmetoder. RPO Rörelseorganens sjukdomar bidrar och följer det nationella arbetet.

Utmaningar för RPO rörelseorganens sjukdomar under 2022–2023

Under hösten 2021 identifierade programområdet följande fyra viktiga utmaningar att arbeta med och har med anledning av det bildat arbetsgrupper med uppdragsbeskrivningar.

  • Prioriteringar (verktyg för prioriteringar)
  • Implementering och för att få genomslag i verksamheterna
  • Kompetensförsörjning
  • Läkemedel generisk modell (checklista) för att säkra rekommendationerna av smärtlindrande behandling i kunskapsstöden

Kontakt

  • Uppdaterad: 9 juni 2022

  • Faktagranskad: 9 juni 2022

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Sofia Kialt, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen