Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål och insatsområden 2023–2024

Patienter som vårdas inom intensivvården behöver få en systematisk, samordnad och likartad uppföljning. Det är också viktigt att dessa patienter får adekvat och tidigt stöd med rehabiliterande insatser för problem och restsymtom. RPO leder därför införande av det regionala uppföljningsprogram för intensivvårdspatienter som numera har utarbetats till en nationell riktlinje. Ett nationellt kunskapsstöd för uppföljning av vuxna patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning är ett behov som lyfts. Ett viktigt mål är också att identifiera kunskapsluckor och generera ny kunskap för att utveckla vården, förebygga restsymtom samt optimera återhämtning. En översyn av behovet av utbildningsinsatser kommer göras.

Sedan 1988 har donation enligt donationsprocessen, DBD, donation då döden inträffar efter primär hjärnskada, utförts i Sverige.  En förutsättning för DBD är att en människa avlider under pågående respiratorbehandling vilket ca 300 personer/år i Sverige gör. Ett antal av dessa potentiella donatorer faller bort, bland annat på grund av medicinska kontraindikationer och för att samtycke till donation saknas. Donationsviljan i befolkningen är hög och behovet av organ överstiger tillgången. För att möjliggöra för fler att donera och för fler att bli transplanterade bistår därför RPO i arbetet med att införa donationsprocessen DCD, donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd, på alla sjukhus i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland under 2022–2023. Sedan införandet av DCD i Region Stockholm har DBD-frekvensen sjunkit. Under 2023–24 ska anledningar till detta kartläggas i samarbete med RPO.

Analys och uppföljningsområden 2023–2024

Sverige ligger näst lägst i Europa avseende antal intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, likaså sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. RPO PIVOT tog under förra året fram en rapport som tydliggör behovet de kommande åren. Denna rapport har överlämnats till Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning. Det finns även ett behov av intermediärvårdsplatser. Intermediärvård är en vårdform mellan intensivvård och vanlig vårdavdelning, men det saknas en definition över vad intermediärvård innebär. RPO PIVOT inväntar det pågående arbete med att ta fram en definition och riktlinje från NAG, nationella arbetsgrupp, intermediärvård.

För att kunna belysa tillgänglighet för planerade operationer behöver kriterier och definitioner tas fram så att mätresultat blir likvärdiga. RPO PIVOT kommer arbeta fram dessa kriterier och definitioner under 2023–2024.

Prioriterat sakkunnigarbete 2023–2024

RPO PIVOT är delaktig i processen för införande av ett upphandlat PDMS (Patient Data Management System), ett specialjournalsystem för anestesi och intensivvård. Avsikten är att införa ett PDMS för all intensivvård och anestesi i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Inget sjukhus i sjukvårdsregionen har idag något digitaliserat anestesiövervakning/dokumentation, utan det sker fortfarande med papper och penna. Ett gemensamt system innebär stora möjligheter att kunna följa upp vården och möjlighet till forskning av strukturerade data inom anestesi- och intensivvård. Utöver den rena patientsäkerhetsnyttan leder detta också till viktiga arbetsmiljömässiga förbättringar.

Regionalt har ojämlikheter och patientsäkerhetsbrister identifierats i den pre-, per- och postoperativa vården. RPO avser att utifrån aktuellt kunskapsläge och en individanpassad patientvård säkerställa bättre förutsättningar för patienter att efter kirurgi få en så snabb och komplikationsfri återhämtning som möjligt. Arbetet innefattar representation från ledande kompetens inom perioperativ omvårdnads- och medicinsk forskning. RPO kommer också vidareutveckla arbetsmetoder för användningen av kvalitetsregisterdata i det lokala förbättringsarbetet, i samarbete med Svenskt Peri Operativt Register (SPOR). RPO vill synliggöra nyttan med kvalitetsregistret och möjliggöra för alla vårdgivare som utför operationer i Region Stockholm att rapportera in data till SPOR.

År 2019 påbörjades ett regionövergripande utvecklingsarbete inom forskning och utbildning under namnet ”Stockholm Open klinisk forskning och utbildning”. Syftet med arbetet har varit att skapa en tvärprofessionell och gemensam arena för forskning och utbildning samt utveckling inom perioperativ medicin och intensivvård i Region Stockholm. Arbetet har inledningsvis riktats mot att etablera ändamålsenlig infrastruktur för forskning inom respektive vårdenhet. En sådan infrastruktur skulle också kunna användas vid större multicenterstudier och internationella samarbeten, helt i linje med Regionen Stockholms övergripande vision inom life science området. Parallellt har en serie forskningskonferenser hållits mellan forskare (inom medicin och omvårdnad) för att öka graden av samverkan. Ett tiotal samarbeten har redan etablerats på basen av dessa tvärprofessionella möten.  

På motsvarande sätt har samordning av infrastruktur för verksamhetsförlagd utbildning och för en bättre koordination av utbildningsplatser initierats som leds av. I tillägg har berörda högskolor och Karolinska Institutet inbjudits att i samverkan bättre koordinera och sprida behoven av verksamhetsförlagd utbildning under en större del av terminen och även under andra delar av dygnet. På så vis syftar arbetet till att öka utbildningsarenan och att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor inom perioperativ medicin och intensivvård. 

Under 2023–2024 kommer arbetet att fokusera på att etablera kliniska forskningsenheter framför allt vid Norrtälje sjukhus, Södertälje sjukhus, S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus. Denna infrastruktur ska också koordineras och synkroniseras med redan etablerade enheter vid Södersjukhuset samt Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge. Under 2023 kommer RPO också återuppta etableringen av ett nätverk för forskningssjuksköterskor inom Region Stockholm för att sprida kunskap, erfarenheter och kompetenser. Under 2023 kommer också genomföras upprepade möten med verksamhetsansvariga för att säkerställa finansiering och etablering av kliniska forskningsenheter. Vidare kommer regelbundna forskningskonferenser att hållas.

Vad gäller klinisk utbildning kommer den lyckade serien av regionövergripande fortbildningsmöten inom anestesi och intensivvård för specialistkompetenta läkare (Faculty Fridays) att fortsätta. Liksom tidigare med roterande ansvar mellan de olika enheterna inom Region Stockholm. Det är uppenbart att det även finns ett stort intresse av en motsvarande fortbildningsserie för specialistkompetenta sjuksköterskor inom anestesi, operation och intensivvård, varför en liknande fortbildningsserie kommer utredas. Universitetets ökade antagning av studenter inom specialistutbildningar kommer också behöva åtföljas av motsvarande satsningar på AKA-tjänster (adjungerad klinisk adjunkt) och lärartjänster, för att säkerställa god klinisk handledning och undervisning. Arbetet med detta kommer fortgå enligt plan under 2023–2024. 

Kontakt

  • Uppdaterad: 13 juni 2023

  • Faktagranskad: 13 juni 2023

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen