Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål och insatsområden 2022–2023

Patienter som vårdas inom intensivvården behöver få en systematisk, samordnad och likartad uppföljning. Det är också viktigt att dessa patienter får adekvat och tidigt stöd med problem och restsymtom. RPO leder därför införande av det regionala uppföljningsprogram för intensivvårdspatienter som numera har utarbetats till en nationell riktlinje. Ett nationellt kunskapsstöd för uppföljning av vuxna patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning är ett behov som lyfts. Ett viktigt mål är också att identifiera kunskapsluckor och generera ny kunskap för att utveckla vården, förebygga restsymtom samt optimera återhämtning. En översyn av behovet av utbildningsinsatser kommer göras.

Sedan 1988 har donation enligt donationsprocessen DBD (donation då döden inträffar efter primär hjärnskada) utförts i Sverige.  En förutsättning för DBD är att en människa avlider under pågående respiratorbehandling vilket ganska få människor gör i Sverige, ca 300 personer/år. Ett antal av dessa möjliga donatorer faller bort, bland annat på grund av medicinska kontraindikationer och för att det inte finns samtycke till donation. RPO leder därför arbetet med införande av donationsprocessen DCD (Donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd) på alla sjukhus i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Målet är att öka antalet organ för transplantation genom införandet av donationsprocess DCD.

Analys och uppföljningsområden 2022–2023

RPO PIVOT driver utredningen ”Intensivvårds- och intermediärvårdsplatser i region Stockholm och Gotland, nuläge och börläge år 2030”. Arbetet har försenats på grund av covid-19-pandemin men behovet av denna inventering är högaktuellt och viktigt att slutföra. Arbetet med en regional analys fortsätter för att säkerställa en patientsäker och optimal plats- och bemanningssituation inom denna vårdform.

Nationellt kommer ett arbete kring transporter av svårt sjuka patienter att påbörjas. RPO inväntar det arbetet för att därefter gå vidare med en regional analys.

Nationellt prioriteras ett snabbare omhändertagande och diagnostisering av personer som drabbas av sepsis, vilket förväntas leda till att patienten får lindrigare/färre eller inga komplikationer och kortare vårdtid med lägre vårdkostnad som följd. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för sepsis som godkändes 2021. RPO PIVOT kommer att identifiera kunskapsluckor inom området och se över utbildningsbehovet. RPO PIVOT och RPO akut vård kommer tillsammans med RPO infektionssjukdomar att arbeta med införandet av vårdförloppet.

Prioriterat sakkunnigarbete 2022–2023

Regionalt har ett arbete genomförts med samordning kring rehabilitering av patienter som haft covid-19. RPO PIVOT bidrar i olika projekt tillsammans med andra RPO.

RPO PIVOT är delaktigt i processen för införande av det nyligen upphandlade PDMS (Patient Data Management System), ett specialjournalsystem för anestesi och intensivvård. Avsikten är att införa ett PDMS för all intensivvård och anestesi. Inget sjukhus i regionen idag har något digitaliserat anestesiövervakning/dokumentation utan det sker fortfarande med papper och penna. Ett gemensamt system innebär stora möjligheter till forskning av strukturerade data inom anestesi- och intensivvård samt utöver den rena patientsäkerhetsnyttan också viktiga arbetsmiljömässiga förbättringar.

Regionalt har ojämlikheter och patientsäkerhetsbrister identifierats i den pre-, per- och postoperativa vården. RPO avser att säkerställa förutsättningar för patienter att efter kirurgi få en så snabb och komplikationsfri återhämtning som möjligt. Arbetet innefattar representation från ledande kompetens inom perioperativ omvårdnads- och medicinsk forskning. RPO kommer också vidareutveckla arbetsmetoder för användningen av kvalitetsregisterdata i det lokala förbättringsarbetet, i första hand från Svenskt Peri Operativt Register (SPOR). RPO vill synliggöra nyttan med kvalitetsregistret och möjliggöra för alla vårdgivare som utför operationer i region Stockholm att rapportera in data till SPOR.

En bärande idé bakom RPO-arbetet bör vara att tillse att det finns möjligheter att arbeta med hela patientunderlaget i regionen för att ge långsiktig utveckling och möjlighet till forskning samt utbildning. Ett sådant arbetssätt kommer långsiktigt att förstärka möjligheterna att ta ett regionalt helhetsgrepp om utvecklingen av perioperativ vård och intensivvård och samtidigt bilda en tung bas för nationell utveckling och utbildning. Under 2019 initierades arbete under konceptet ”Stockholm Open klinisk forskning och utbildning” i syfte att skapa en gemensam arena för forskning, utveckling och utbildning. Ett förslag är att inrätta två separata arbetsgrupper, en för klinisk forskning och en för klinisk utbildning. Målet skulle vara att skapa lokala förutsättningar på sjukhusen för att kunna delta i multicenterstudier inom regionen där på så vis hela patientunderlaget kan användas. Målet med en regionövergripande utveckling av klinisk utbildning skulle vara att nå en bättre samordning och utökning av platser för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och motsvarande resurser för grund- och specialistutbildningar. Jämte en gemensam ansats för att arbeta med hela kunskap- och kompetensunderlaget för fortbildning inom regionens alla sjukvårdsenheter. På så vis skulle det kunna säkerställa god möjlighet till fortbildning för samtliga specialister oavsett vilken sjukvårdsenhet man arbetar inom, samtidigt som de kompetenser som finns på olika sjukhus i regionen kan användas för kunskapsspridning till andra enheter. Som ett första steg har minimikrav på infrastruktur för klinisk forskning (personal och utrustning) beskrivits av FoU arbetsgruppen. Arbetet fortsätter 2022–2023 med att införa dessa förutsättningar inom de enheter/kliniker som avser att delta i regionövergripande forskning. Liknade samordning kommer att påbörjas under 2022 vad gäller regionövergripande utbildning/fortbildning (eg. Faculty Fridays konceptet).

Trauma är ett område som prioriteras nationellt. RPO PIVOT kommer bevaka, delta och bistå med expertkunskap i en nationell arbetsgrupp. RPO kommer också att samverka med andra RPO som är involverade i området trauma kring gemensamma beröringspunkter.

Kontakt

  • Uppdaterad: 9 juni 2022

  • Faktagranskad: 9 juni 2022

  • Redaktör: Johan Sjöstrand

  • Faktagranskare: Sofia Kialt, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen