Brödsmule-navigation

Det nya coronaviruset har fått stor påverkan på människors liv och hälsa. Hälso- och sjukvården har snabbt ställt om för att ge alla drabbade en god och trygg vård. Intensivvårdskapaciteten har utökats kraftigt. Många anställda inom vården arbetar övertid och inom intensivvården gäller ett särskilt krislägesavtal. Drygt 7000 personer har också via regionens hemsida anmält sitt intresse för att hjälpa till under krisen.

Kapacitet frigörs

Mycket av den planerade vården, som kan vänta utan fara för patientens hälsa, skjuts nu upp för att frigöra kapacitet att ta hand om de akut sjuka i covid-19. Samtidigt har det funnits tendenser till att människor som skulle behöva söka vård för andra sjukdomar inte har gjort det under pandemin. Även andra delar av systemet, som forskning och utveckling, påverkas när fokus ligger på det nya coronaviruset.

Strategi för fortsatt vård efter behov

Nu får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden att analysera hur pandemin påverkar hälso- och sjukvården. Både på kort och lång sikt. Dessutom ska strategier formas för att säkerställa att invånarna får fortsatt tillgång till vård utifrån sina behov. Strategierna ska också omfatta arbetet med att motverka negativa effekter av pandemin på folkhälsan.

– Just nu ligger vårt fokus på två saker: Att ge patienter med covid-19 bästa tänkbara sjukvård, och att se till att människor med andra sjukdomar som inte bör vänta, kontaktar sjukvården. De svårast sjuka måste nu prioriteras, oavsett om det gäller covid-19-patienter eller andra allvarliga sjukdomar, säger Björn Eriksson, chef Regional särskilt sjukvårdsledning och hälso- och sjukvårdsdirektör.

– Men vi behöver också lyfta blicken och se vilka konsekvenser pandemin får på hela hälso- och sjukvårdssystemet, både nu under krisen men också på längre sikt. Och planera för en övergång till en vardag efter pandemin, säger Björn Eriksson.

Ta vara på styrkor och erfarenheter

Även de ekonomiska effekterna på hälso- och sjukvården ska analyseras, både för den somatiska vården och psykiatrin. I uppdraget ingår också att ta fram en strategi för hur de patienter som nu fått vänta på vård, ska tas hand om i ett senare skede.

Många vårdgivare bidrar med kompetens och utrustning, samtidigt som andra vårdgivare drabbas av att patienter uteblir från planerade besök. I analysen ligger därför också att titta på hur vårdgivarna påverkas av pandemin.

Ytterligare en del i uppdraget är att se hur styrkor och erfarenheter från pandemin när det gäller allt från egenvård till digitalisering och samverkan mellan aktörer, kan tas tillvara framåt.