Brödsmule-navigation

Personal inom hälso- och sjukvården kommer dagligen i kontakt med personer som är utsatta för olika typer av våld och har därför en viktig roll i att upptäcka och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns ett starkt samband mellan våldsutsatthet och ohälsa. Våldsutsatta söker ofta vård för både fysiska och psykiska besvär orsakade av våldet.

Handlingsplan ska stödja vårdpersonal i arbetet

Nu finns en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet att upptäcka, bemöta och ge stöd till personer som är utsatta för denna typ av våld och förtryck. Det pågår redan ett brett arbete mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inom Region Stockholm och det finns flera verksamheter som är specialiserade inom området och kan ge råd och stöd. I handlingsplanen tas ett samlat grepp kring olika pågående insatser för att underlätta för hälso- och sjukvården att hänvisa till skydd, stöd och vård. För att stärka kunskapen inom område ska bland annat en webbutbildning tas fram.

Medarbetare inom alla vårdspecialiteter kan komma i kontakt med patienter som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck. Ofta söker personerna vård för någonting annat än just våldsutsattheten. Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är inte alltid medvetna om att de är utsatta brott. Det krävs därför kunskap hos hälso- och sjukvården för att uppmärksamma denna typ av våld. Att ge stöd till en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan innebära skillnaden mellan liv och död.

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck kan handla om att tvingas anpassa sig till familjens/kollektivets normer och värderingar som är kopplade till heder, skam, sexualitet, kön, makt och sociala relationer. Det har en negativ inverkan på den drabbades psykiska och fysiska hälsa, på både kort och på lång sikt. Det kan handla om direkta fysiska skador men också psykosomatiska symptom såsom huvudvärk, smärta i magen eller i andra delar av kroppen. De kan handla om begränsningar som ger psykiska och sociala konsekvenser som kan yttra sig på olika sätt. 

Hälso- och sjukvårdens ansvar

Vid symtom eller tecken som väcker misstanke om att en person har varit utsatt för våld eller övergrepp ska hälso- och sjukvårdspersonalen fråga den vuxna i enrum om orsaken till symtomen eller tecken. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer är styrande för hälso- och sjukvården samt tandvårdens arbete. Alla bestämmelser och allmänna råd kan när det är aktuellt tillämpas vid hedersrelaterat våld och förtryck.

Vid misstanke om våld ska hälso- och sjukvårdspersonal:

  • Ta reda på om det finns barn under 18 år i familjen.
  • Om det finns barn i familjen göra en anmälan till socialtjänsten enligt kap 14. 1§ Socialtjänstlagen (2001:453).
  • Informera patienten om vård och omvårdnad som hälso- och sjukvården erbjuder och stöd och hjälp som socialtjänsten och frivilligorganisationer ger.
  • Ta hänsyn till vilket behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet.

Verksamheter inom Region Stockholm som ger stöd och råd