Reviderat handlingsprogram för MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Handlingsprogrammet för anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) har reviderats. Synpunkter från ett antal remissinstanser har inhämtats och bearbetats. Det reviderade handlingsprogrammet har därefter godkänts i Regional arbetsgrupp Vårdhygien och är nu publicerat på Vårdgivarguiden. Det gäller från och med 1 juni 2023.
Viktiga förändringar jämfört med föregående version
De PM som avses nedan är de nummer som gäller i nya versionen om ej annat anges. En ändring av numren har skett för PM:en från PM 10 och framåt då två PM lyfts ut ur dokumentet på grund av omstrukturering (se nedan). Även avseende bilagorna har en ändring skett av numren, då en bilaga tagits bort (remissen till MRSA-teamet).
Generellt
- Enterobacteriaceae har bytt namn till Enterobacterales, bakgrund till detta finns beskrivet i PM 1.
PM
- PM 2, punkt b. Provtagning rekommenderas inte längre av personer som bor tillsammans med en MRSA-bärare vid inskrivning i slutenvård mm.
Motivering: det är inte alltid personer känner till om någon de bor med är MRSA-bärare, varför det varit svårt att genomföra denna provtagning. Okänt bärarskap är vanligt varför denna typ av riktad provtagning kring personer med känt bärarskap är otillräcklig för att hitta alla fall. Alla personer med riskfaktor screenas som tidigare och det är i de fallen smittrisken av MRSA bedöms störst. - PM 2, punkt c. Screening för ESBL rekommenderas ej längre generellt efter utlandsvård, men i vissa fall.
Motivering: eftersom bärarskap av ESBL är så pass vanligt blir det ologiskt att enbart screena personer som vårdats utomlands. Bärarskap av ESBL föranleder inte heller vanligen några särskilda vårdhygieniska åtgärder i samband med slutenvård. Screening avseende ESBLcarba efter utlandsvård fortsätter däremot. - PM 4. Förtydliganden har gjorts angående val av vårdplats i väntan på provsvar.
- PM 5. Förtydligande har gjorts angående vad som menas med ökad risk för smittspridning.
- PM 7. Viss minskning av omfattningen av smittspårningen för ESBLcarba i slutenvård. I de fall bäraren saknar riskfaktorer och inte har diarré behöver endast de medpatienter som har riskfaktorer provtas (från feces+riskfaktor).
Motivering: ett examensarbete som har utförts av en av Vårdhygien Stockholms sjuksköterskor visar att det är ovanligt med smittspridning av ESBLcarba inom slutenvården. Därför har bedömningen gjorts att man kan minska omfattningen av smittspårning i slutenvården. - PM 8. Tillagt en mening om att journalen ej behöver märkas vid fynd av ESBL-bildande Shigella spp. eller Salmonella spp., då det vanligen rör sig om ett övergående bärarskap.
- PM 5-9. Ett antal förtydliganden har gjorts avseende hur smittspårning ska gå till.
- PM 10. Det PM som tidigare hette ”PM 10. Vårdrutiner – Gemensamt för alla enheter” (och som gällde alla patienter oavsett om patienten var bärare av resistenta bakterier eller inte) har lyfts ut ur handlingsprogrammet.
Texten har reviderats och är publicerad på Vårdhygien Stockholms webbplats, med titeln ”Grundläggande vårdhygieniska arbetssätt”. Det ”nya” PM 10 som finns kvar i handlingsprogrammet är en hopslagning av de PM som tidigare hette PM 11 och 12 och handlar om de ”extra” åtgärder man ska vidta när man vårdar en patient med bärarskap av anmälningspliktiga resistenta bakterier.
Motivering: Det ”gamla” PM 10 gällde alla patienter som vårdas, inte bara patienter med bärarskap av ARB. Det var därför ologiskt att det fanns med i ett handlingsprogram för ARB och feltolkades ibland. Därför finns nu i handlingsprogrammet endast det som gäller specifikt för personer som är bärare av ARB. De generella vårdhygieniska rutiner som alltid gäller oavsett eventuellt bärarskap av ARB finns i ett annat dokument. - PM 10. Kohortvård rekommenderas inte längre vid slutenvård av patienter som är bärare av ESBLcarba och har riskfaktor och/eller diarré. I stället liknande rekommendationer som i särskilt boende för äldre.
Motivering: strikt kohortvård är mycket svårt att tillämpa i slutenvården. Redan i förra versionen fanns en beskrivning av hur man kunde göra i de fall kohortvård ej kunde bedrivas. Det i kombination med att det är ovanligt med vårdrelaterad smittspridning av ESBLcarba gör att det nu generellt rekommenderas en något ”lägre” nivå än kohortvård i dessa fall. Enkelrum med egen dusch och wc samt vissa extra åtgärder rekommenderas. - PM 13 och 16. Screeningrutiner ändrade på samma sätt som i PM 2 (se ovan).
- PM 19. Punkt b. Tillägg angående att märkning av journalen avseende ESBL i enstaka fall kan tas bort efter samråd med Smittskydd Stockholm.
Motivering: vissa patienter upplever märkningen stigmatiserande då den ger upphov till en varningstext som följer med på remisser mm. Då bärarskap av ESBL ytterst sällan påverkar vårdhygieniska rutiner är märkningen i detta fall för patientens egen skull. En utförlig beskrivning för när avmärkning kan bli aktuell och vad man då behöver tänka på har lagts till.
Bilagor
- Pappersremissen till MRSA-teamet har tagits bort. I stället har en beskrivning lagts till i PM 5 avseende vilken information som behöver finnas med i remissen till MRSA-teamet.
Motivering: nästan alla remisser skickas elektroniskt, varför det är onödigt att ha med en pappersremiss som bilaga.
Förutom dessa förändringar har mindre justeringar och förtydliganden gjorts i flera PM i hela handlingsprogrammet.
Länkar
Riktlinje för att förebygga smittspridning av MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL (anmälningspliktiga resistenta bakterier).
Kontakt
Här hittar du namn, telefon samt e-post till den hygiensjuksköterska och hygienläkare som är ansvarig för ditt verksamhetsområde.
Smittskydd Stockholm