Färre tungbandsklipp på spädbarn med amningsproblem
Andelen tungbandsklipp på barn 0–6 månader i Region Stockholm minskade under perioden 2020–2022 från 5,7 procent till 3,0 procent. Samarbete mellan olika professioner och nytt kunskapsstöd har bidragit till att det idag utförs färre omotiverade operationer på barn med kort tungband.
Problem med amning under det första levnadsåret hos barn med kort tungband kan behandlas på olika sätt beroende på orsaken. Om vårdgivaren bedömer att amningsproblemen inte beror på det korta tungbandet är fortsatt amningsstöd centralt. Om det korta tungbandet däremot bedöms vara symtomgivande kan ett tungbandsklipp vara motiverat. Ett tungbandsklipp innebär att tungbandet delas kirurgiskt, så kallad frenotomi, vilket gör att tungans rörlighet ökar och det blir lättare för barnet att amma.
- Det är viktigt att barnen får tillgång till rätt bedömning och beslut om kirurgisk behandling bör erbjudas eller inte. Ett kort tungband behöver inte leda till amningsproblem, säger Caroline Gahm, överläkare inom pediatrisk öron- näsa- och halssjukdom och ordförande i regionalt programområde, RPO, öron-, näs- och halssjukdomar.
Kunskap för bedömning och verktyg för bättre vård
RPO öron-, näs- och halssjukdomar är ett av 26 regionala programområden som driver kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Tungbandsklipp på nyfödda barn har varit ett prioriterat fokusområde, bland annat på grund av de senaste årens markanta ökningar av antalet operationer.
En tvärprofessionell samverkansgrupp fick i uppdrag av RPO att ta fram kunskapsstöd som tydliggör vårdkedjan, bedömningsinstrument och kvalitetsindikatorer för uppföljning. I uppdraget ingick också att införa de nya metoderna i hälso- och sjukvården. Under 2021 publicerades en ny riktlinje och en digital utbildning. Under 2022 genomfördes också ett antal utbildningstillfällen.
- Den nya riktlinjen tydliggör vilken vård som behövs för symtomfria barn med amningsproblem och kort tungband. Här framgår vikten av en väl definierad vårdkedja: Rätt kompetens bedömer rätt del, åtgärdar och följer upp. Amningsproblem kan bero på flera olika faktorer utöver ett kort tungband, och det bara är hos cirka en fjärdedel av barn med kort tungband, som det leder till amningsproblem. Kunskapsstödet kan underlätta bedömning av vilka barn som kan bli hjälpta av kirurgisk behandling. Riskerna vid tungbandsklipp på spädbarn är små men det kan tyvärr uppstå komplikationer, säger Caroline Gahm.
Enligt riktlinjen ska vårdgivarna göra en postoperativ uppföljning efter behandling. Under 2022 genomfördes uppföljningar av fem vårdgivare som tillsammans utfört 86,9 procent av de totala behandlingarna i regionen. Där framgår att 92,2 procent barn och/eller föräldrar till behandlade barn upplever att amningen förbättrades efter genomförd behandling.
Tvärprofessionell samverkan
Den tvärprofessionella samverkansgrupp som tagit fram riktlinjen och utbildningen har bestått av representanter från hälso- och sjukvården inom Region Stockholm och Region Gotland: amningsspecialiserad barnmorska, logoped specialiserad på orofacialdysfunktion hos barn, barnhälsovårdsöverläkare, barnläkare, öron-, näs och halskirurg/specialist i foniatri och ordförande i RPO öron-, näs- och halssjukdomar.
Om Region Stockholms arbete inom kunskapsutveckling