Vård som inte ger patienter värde ska fasas ut
I arbetet med kunskapsstyrning ingår inte bara att införa nya kunskapsstöd för hälso- och sjukvården. Det omfattar även att fasa ut lågvärdevård, det vill säga vårdinsatser som inte skapar värde för patienterna.
Sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands regionala programområden, RPO, har tillsammans med vårdens verksamheter identifierat en rad olika typer av lågvärdevård. Nu pågår ett strukturerat arbete för att de ska upphöra alternativt minska i omfattning.
Lågvärdevård handlar om vårdinsatser som är ineffektiva, såsom onödig provtagning eller behandling som inte hjälper mot den aktuella åkomman. Det kan också vara åtgärdermed svag balans mellan risk och nytta, såsom provtagning utan betydelse för patientens hälsa. Ett annat exempel är åtgärder som inte stöds av tillräcklig evidens.
– Genom att fasa ut lågvärdevård slipper patienter vara med om onödiga behandlingar som inte gör nytta och resurser kan frigöras till vård som ger värde. Det finns också ett stort engagemang inom programområdena för att bidra i utfasningen av den lågvärdevård som har identifierats, säger Cecilia Carlens, ordförande i Stockholm-Gotlands medicinska råd.
Nästan alla RPO lyfter fram lågvärdevård i sina mål och insatsplaner 2024–2025. Några exempel:
- RPO medicinsk diagnostik stödjer RPO primärvård, RPO rörelseorganens sjukdomar och RPO reumatiska sjukdomar i arbetet för att antal onödiga radiologiska undersökningar ska minska.
- RPO primärvård arbetar för att minska antalet omotiverade cystoskopier vid upprepade urinvägsinfektioner.
- RPO barns och ungdomars hälsa arbetar för att hostmedicin såsom Cocillana-etyfin och Mollipect inte ska förskrivas till barn yngre än sex år.
Mer information
Arbetet med lågvärdevård är kopplat till modellen Kloka Kliniska Val som har initierats av Svenska Läkaresällskapet.
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, har tagit fram en rapport om lågvärdeinsatser inom primärvården i Region Stockholm.